Så vill regeringen få fler pappor att stanna hemma

Barnen står i centrum i regeringens reformförslag. Bild: Mostphotos

De två centralaste förändringarna regeringen föreslår är en jämnare fördelning av föräldraledigheten och 43 fler dagpenningsdagar. Nu blir det upp till riksdagen att tycka till om förslaget till familjeledighetsreform.

Regeringen har förberett sin familjeledighetsreform i över två år. Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen (VF) och arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) presenterade den på fredagen.

Sarkkinen beskrev reformen som en anmärkningsvärd satsning på landets barnfamiljer.

– Reformen leder till ett familjevänligare samhälle och barnet står i reformens centrum. Alla barn har rätt till vård och omsorg från sina föräldrar, oberoende av familjetypen, sade Sarkkinen.

I och med reformen vill regeringen göra både familje- och arbetslivet mer jämställt. Målet är att dela föräldraledigheten jämnare mellan barnets föräldrar.

Reformen hör enligt Sarkkinen inte till en av regeringens sysselsättande åtgärder, men hon tror ändå att den på lång sikt kan ha en positiv effekt på sysselsättningen.

– Om kvinnors ställning på arbetsmarknaden förbättras så tror jag att reformen på lång sikt också kan ha en positiv effekt på sysselsättningen.

Reformen behandlas i riksdagen under hösten. Avsikten är att den ska träda i kraft i augusti 2022.

Reformen behandlas i riksdagen under hösten. Avsikten är att den ska träda i kraft i augusti 2022. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Fler dagpenningsdagar

Den centralaste förändringen i reformen är att antalet dagar då dagpenning betalas ut ökar med 43. Samtidigt fördelas dagarna jämnare mellan barnets föräldrar.

I nuläget har den gravida föräldern rätt till moderskapspenning i 105 dagar, alltså ungefär fyra månader. Den andra föräldern har endast rätt till faderskapspenning i 54 dagar. Utöver det har föräldrarna rätt till föräldrapenning i 158 dagar, alltså drygt 6 månader. Dessa dagar kan fritt fördelas enligt eget önskemål.

Enligt regeringens reformförslag ska båda föräldrarna få en kvot på 160 dagpenningsdagar var, vilket totalt motsvarar nästan 13 månader. Dessutom har den gravida rätt till graviditetspenning i 40 dagar innan föräldraledigheten inleds.

Föräldrarna har även rätt att flytta över upp till 63 av sina dagpenningsdagar till sin partner. Det innebär alltså att även om barnets pappa skulle ge över alla sina 63 möjliga dagar till barnets mamma så kvarstår fortfarande 97 dagpenningsdagar, till skillnad från de nu 54.

Dagpenningen är inkomstrelaterad, vilket innebär att dess belopp styrs av förälderns lön. Minimibeloppet är 29,05 euro per vardag.

Reformen tar också i högre grad hänsyn till olika slags familjer. Enligt regeringens förslag ska alla föräldrar ha jämlik rätt till dagpenning oberoende av kön. Dagpenningen betalas också ut på samma grunder till såväl biologiska föräldrar som till adoptivföräldrar.

Nästan 60 000 pappor fick föräldradagpenning år 2018. Antalet sjönk något från året innan på grund av lägre nativitet.

Den genomsnittliga tiden för pappornas faderskaps- och föräldraledigheter är 36 vardagar. Det vill säga, kring 6 veckor.

Största delen av papporna håller sin föräldraledighet i samband med barnets födsel, samtidigt med mammorna. Kring en fjärdedel av papporna har ingen familjeledighet alls.

I dagsläget har mammorna rätt till 105 dagar inkomstrelaterad föräldraledighet. Papporna har rätt till 54 dagar.

Dessutom har familjerna rätt till 158 dagar som får fördelas fritt inom familjen.

Viktigt att informera om reformen

Såväl Sarkkinen som Haatainen betonade ändå att en attitydförändring på arbetsmarknaden är A och O för att reformen ska ha önskad effekt.

För att pappor i högre grad ska välja att ta ut sin föräldraledighet måste det också bli mer accepterat på arbetsplatserna. Dessutom måste familjerna få information om vad reformen innebär.

– Det är viktigt att fackförbunden informerar om reformen så att även männen vet vilka rättigheter de har. Även från arbetsgivarorganisationernas håll behövs god informering så att attityderna på arbetsmarknaden förändras, sade Sarkkinen.

– Också arbetsgivarna måste se till att sporra papporna. Jag tror att en förändring är på gång. Vi ser att allt fler män deltar i vården av barnen, men förändringen sker inte utan konkreta åtgärder, sade Haatainen.

"Kompensationen för låg"

Barnavårdsföreningens verksamhetsledare Pia Sundell säger att det är hög tid att reformen kommer.

– Ur ett nordiskt perspektiv ligger Finland i nuläget långt efter de övriga länderna, säger hon.

Barnavårdsföreningens verksamhetsledare Pia Sundell säger att Finland i nuläget ligger långt efter övriga nordiska länder vad gäller jämlik föräldraledighet. Bild: Lotte Estman/Barnavårdsföreningen/SPT

Även om hon är nöjd att regeringen valt att satsa på en jämnare fördelning av föräldraledigheten, ser hon också problem med reformen.

– Den ekonomiska biten motsvarade inte förhoppningarna. Jag hade verkligen hoppats på en höjning av kompensationen, säger Sundell.

För att föräldrar ska välja att ta ut föräldraledighet måste föräldrapenningen också vara så pass hög att man får familjens ekonomi att gå runt, betonar Sundell.

– Kompensationen är lägre i Finland än i övriga nordiska länder. Vi vill kanske inte alltid inse att vi har barnfattigdom i Finland, en ganska utbredd sådan.

Sundell betonar också att inte bara attityderna behöver förändras på arbetsmarknaden.

– Så länge vi i Finland har en förvriden arbetsmarknad där kvinnorna ofta förtjänar mindre än männen så kommer vi inte att se den förändring vi önskar om föräldradagpenningen inte är tillräckligt hög.

En klar förbättring i och med reformen är enligt henne att man inte längre utgår från att en familj måste bestå av mamma, pappa och två barn.

– Vi ser det alltmer även i lagarna att en familj likväl kan bestå av barn med två mammor, två pappor eller se ut på något annat vis. Det är en verkligt bra förbättring.

Den gravida ska få graviditetspenning i 40 dagar innan föräldraledigheten inleds.

Barnets båda föräldrar har rätt till 160 dagpenningsdagar var.

Av dagpenningsdagarna kan högst 63 dagar överlåtas till den andra föräldern.

Dagpenningen är inkomstrelaterad.

Båda föräldrarna ska ha jämlik rätt till dagpenning oberoende av förälderns kön och oberoende av om man är biologisk förälder, adoptivförälder, boendeförälder eller umgängesförälder.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning