Så här poängsätts ditt betyg

Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Vill du läsa ekonomi eller rättsvetenskap på universitetet? Då har du kanske inte så stor nytta av ditt betyg i samhällslära.

Nu är det klart hur studentexamensbetyget poängsätts i antagningen till högskolorna. Poängsättningen varierar mellan olika utbildningsområden, men i så gott som alla värderas betyget i modersmål och matematik högt. Ett L i modersmål ger 33,0 poäng, medan det bästa betyget i lång matematik kan ge till och med 39,7 poäng.

I realämnen och språk varierar de bästa poängen från 13,9 till 28,3 poäng. De enskilda utbildningsområdena har också kunnat ge särskild betydelse åt ett visst prov – exempelvis i antagningen till psykologi ger ett L i studentprovet i psykologi 34,0 poäng.

De gymnasiekurser som fokuserar på ekonomi och juridik är kurser i samhällslära. Trots det ger ett L i samhällslära endast 20,0 poäng i antagningen till utbildningar i ekonomi samt rättsvetenskap.

Texten fortsätter efter faktarutan.

Exempel

Så poängsätts studentbetyget i antagningen till ekonomiutbildningarna

Modersmålet L = 33,0 poäng

Matematik, lång: L = 36,1 p. eller kort: L = 28,3 p.

Det språk som ger högsta poäng:

språk, långt L = 28,3 p.

språk, medellångt L = 25,1 p.

språk, kort L = 22,6 p.

De två ämnen som ger högst poäng:

biologi L = 22,4 p.

filosofi L = 20,0 p.

fysik L = 26,5 p.

historia L = 24,5 p.

kemi L = 22,4 p.

språk, långt L = 28,3 p.

språk, medellångt L = 25,1 p.

språk, kort L = 22,6 p.

geografi L = 20,0 p.

psykologi L = 22,4 p.

hälsokunskap L = 17,3 p.

religion/livsåskådningskunskap L = 24,5 p.

samhällslära L = 20,0 p.

övriga realämnen L = 22,4

Du hittar de fullständiga tabellerna för alla ämnen på studieinfo.fi .

– Utbildningsområdet kan själv ha valt att låta bli att betona dessa ämnen för att studeranden med olika slags bakgrund ska kunna söka sig till utbildningen, säger Ulla Sarajärvi, som leder arbetet med reformen av universitetsantagningen.

Från rättsvetenskaperna uppger man att man inte ville styra gymnasiestuderandenas kursval genom att lyfta upp vissa ämnen över andra.

Poängsättningen av studentexamensbetygen har enligt Sarajärvi gjorts baserat på gymnasiets läroplan och antalet kurser i de olika ämnena.

I samhällslära, geografi och filosofi finns totalt fyra obligatoriska och valfria kurser. I hälsokunskap finns tre kurser. På grund av det lilla antalet kurser är poängen man kan få vid antagningen i proportion mindre.

Leder den här betoningen av olika ämnen till att färre studenter skriver dem i studentexamen?

– Förstås är det omöjligt att med säkerhet veta vad som kommer att ske, men själv skulle jag inte se det som en risk. För gymnasiestuderandena lönar sig att läsa de ämnen som intresserar och motiverar en själv, eftersom det antagligen är inom det man hittar sitt framtida arbete, säger Sarajärvi.

Här hittar du alla poängsättningstabeller: universitet, yrkeshögskolor.

Fakta

Så många väljs i betygsurvalet

Biokemi 51 % av alla antagna

Biologi och miljövetenskaper 51–85 %

Biomedicin 51 %

Datavetenskap 55 %

Informationsnätverk 51 %

Systemvetenskap 51 %

Det pedagogiska området 60 %

Logopedi 70 %

Psykologi 51–60 %

Ekonomi 51–90 %

Ekonomiutbildning 60 %

Rättvetenskap 40 %

Farmaci 70 %

Hälsovetenskaper publiceras senare

Medicinska utbildningsområdet högst 51 %

Filosofi 51 %

Historia 51–60 %

Teologi 51 %

Fysikaliska vetenskaperna 70–97 %

Kemi 70–97 %

Matematiska vetenskaperna 51–100 %

Geografi 55–57 %

Geovetenskaper 53–83 %

Idrott 55 %

Kommunikationsvetenskaper 51 %

Samhällsvetenskaper 51–60 %

Kulturforskning och konstforskning 25–60 %

Litteraturvetenskap 51 %

Samisk kultur 60 %

Lantbruksvetenskaper 51 %

Skogsvetenskaper 51–55 %

Livsmedelsvetenskap 51 %

Näringslära 53 %

Språk publiceras senare

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00