Så här garanteras kvaliteten på småbarnspedagogiken i Svenskfinland

Mindre daghemsgrupper har visat sig fungera bäst, säger Pia Hotanen, chef för småbarnspedagogik i Pargas. Bild: Ari Sundberg/SPT

I mars framkom det att omkring 2 000 Helsingforsbarn vårdades på daghem som hade olika brister. Staden visste inte alltid ens var alla daghem fanns placerade. Tät personalkontakt, en mobilapp och årliga utvärderingar ska säkerställa att barnen får god småbarnspedagogik.

Hur håller direktören för småbarnspedagogik i Vasa koll på att det finns tillräckligt många anställda på alla daghemmen? I vilket skick är daghemsbyggnaderna i Raseborg? Hur agerar man i Pargas för att ge barnen en trygg vardag?

I Helsingfors kunde dagisläget vara bättre. Under våren avslöjade stadens egen utredning att det fanns brister i både de privata och de kommunala daghemmen. Totalt 71 daghem hade exempelvis oklarheter i sina bygglov. Sammanlagt vårdades då 2 000 barn i bristfälliga utrymmen, rapporterade HBL tidigare i år.

Mobilapp för vikarier

I Vasa finns det 36 daghem. 23 av dem är stadens egna, medan 13 är privata daghem. Merja Martin, direktör för småbarnspedagogik, säger att staden håller god koll på daghemmen genom att ha en tät kontakt med daghemsföreståndarna.

Varje månad ordnas ett möte där alla föreståndare för stadens egna daghem deltar. Ofta finns även föreståndarna från de privata daghemmen med på mötet.

– Alla privata daghems föreståndare är inte med varje gång, säger Martin.

Vid de flesta av stadens daghem finns en reservvårdare som kan rycka in ifall någon ur personalen insjuknat. Därtill använder personalen sig av en mobilapp som gör det lättare att se till att det finns tillräckligt många vuxna på varje daghem.

– Via applikationen kan föreståndarna meddela ifall de behöver vikarier. Vikarierna kan också meddela direkt om de har möjlighet att hoppa in, säger Martin.

Martin tycker att en fördel för Vasa i jämförelse med Helsingfors är att staden är så mycket mindre. Hon konstaterar vidare att problem självklart kan uppstå även på mindre orter.

– I början av året hade vi till exempel problem med att föräldrar tog kontakt för att de tyckte det fanns för lite personal på ett privat daghem. Vi reagerade då omedelbart och tog tag i det, säger hon.

Utvärderingar till personal och föräldrar

I Raseborg finns två privata daghem och 22 kommunala. Daghemsföreståndarna ansvarar för den dagliga personaldimensioneringen och verksamheten. Genom att hålla en tät kontakt med dem får Charlotte Lindh, chef för småbarnspedagogiken i Raseborg, också en god bild av läget på daghemmen.

– Vi har heller inget vikariestopp. Man får ta in vikarier för att relationstalen ska vara korrekta, säger Lindh.

Många av daghemsbyggnaderna i staden är gamla, vilket ibland kan skapa problem.

– De äldre fastigheterna behöver ofta följas och visst kräver de också korrigeringar. I nuläget tycker jag ändå att vi har god kontroll på alla fastigheterna och vi vet ganska långt vad som behöver åtgärdas, säger hon.

Årligen skickas också en utvärdering ut till både personalen och vårdnadshavarna.

– Det ger en bild av hur personal och föräldrar upplever vardagen på daghemmet. Resultaten från utvärderingarna tyder också på att vardagen fungerar bra på daghemmen i Raseborg, säger Lindh.

Mindre grupper prioriteras

I Pargas finns det enbart kommunala daghem. De är sammanlagt elva till antalet. Därtill har staden tecknat köptjänstavtal med två daghem.

Pia Hotanen, chef för småbarnspedagogiken i Pargas, säger att man haft problem med inomhusluften i en del av daghemmen men alltid åtgärdat problemen så fort de uppkommit.

Att garantera ett tillräckligt stort antal vuxna per barn har än så länge gått enkelt.

– På större orter, till exempel i Helsingfors, vet jag att det är ett verkligt problem att få personal. Hittills har vi inte haft det problemet tack och lov, men jag märker hela tiden hur det problemet växer även här, säger Hotanen.

För att hålla koll på gruppstorlekarna runtom i daghemmen används ett datasystem där föräldrarna själva skriver in när barnen behöver småbarnspedagogik.

– Så ser jag hela tiden det totala antalet barn per daghem och kan planera enligt det, säger hon.

Hotanen tillägger att man valt att prioritera mindre grupper framför större.

– Enligt en lagförändring skulle vi fått övergå till större grupper, men vi valde att låta bli. Mindre grupper har visat sig fungera bättre för allas del, säger hon.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning