Så galet i rött, blått och vitt

Det handlade om Abraham Lincoln när James Rado och Jerome Ragni skrev stycket The Flag för musikalen Hair. ”Crazy for the red blue and white” (ungefär ”Galen i det röda, det blå och det vita”) sjöng man som hyllning till henne som symboliskt var draperad i den amerikanska flaggans färger där på scenen. Var det där Hillary Clinton fick idén (hon måste väl ha sett Hair på 60-talet)?

I den första tv-debatten mot Donald Trump klädde hon sig i rött. I den andra debatten var byxdräkten blå, i den tredje och sista vit.

Kanske ingen tänkte på den amerikanska flaggan. Å andra sidan finns det anledning att tro att allt – frisyr, klädsel och beteende – är noga genomtänkt och orkestrerat.

Man kan tycka att sådana saker får alltför mycket utrymme. Det borde väl handla om sak?

Och när det gäller sak har Hillary Clinton varit bättre påläst än motkandidaten Donald Trump.

Men som vi alla vet har både Hillarys make Bill Clintons kvinnoaffärer och Donald Trumps uttalanden och påstådda trakasserier av kvinnor fått stora rubriker.

Någonstans inom mig har en viss misstanke vuxit sig allt starkare.

Att det inte alls handlar om Trump. Att det handlar om någonting betydligt större och allvarligare än en "fel vald" kandidat för det republikanska partiet (de lär ska ändra sitt system för att välja kandidat så att ingen framtida Trump ska ha chansen).

I dag förtjänar en genomsnittsinvånare 10 000 dollar mindre per år än han eller hon förtjänade vid millennieskiftet.

Ta det amerikanska valsystemet och den amerikanska demokratin först. President Barack Obama och många andra har alldeles rätt när de säger att Donald Trumps uttalande om att han inte utan vidare kommer att svälja ett nederlag om marginalen till Clinton blir knapp är farligt för den amerikanska demokratin.

Men hur var det när George W Bush och Al Gore kämpade om platsen i Vita huset år 2000?

Bush vann med fem elektorsröster men Gore hade fler amerikanska väljare bakom sig. Och det är antalet elektorer som är avgörande.

Rösträkningen i Florida, som kom att spela en avgörande roll drog ut på tiden på grund av oklarheter i hur folk fyllt i röstsedeln och det var Högsta domstolen som till slut blåste av granskningen av valsedlarna som drog ut i det oändliga.

Ett annat specialdrag är att de amerikanska väljarna måste registrera sig som väljare för att kunna rösta. Som identifikation krävs vanligen ett körkort och i vissa delstater har till exempel fattiga färgade – men också vita – inget körkort.

Demokratier ska följa sina gällande lagar och bestämmelser, helt enkelt för att de inte annars är trovärdiga. Men det betyder inte att ändringar inte ska kunna göras, förutsatt att man gör det enligt de regler man själv som samhälle har satt upp. I synnerhet om väljares möjligheter begränsats på grund av deras ekonomiska ställning.

Hillary Clinton Bild: Saul Loeb

Det är allvarligt när den amerikanska drömmen för så många har gått i kras. "Den amerikanska drömmen är död", säger Trump, "men jag ska göra den levande igen".

I Ohio hade det demokratiska partiet länge ett stadigt fotfäste bland väljarna som representerar medelinkomsttagare. I en dokumentär av BBC om Youngstown i Ohio säger stålarbetaren Chad att demokratiska partiet inte har någonting gemensamt med väljarna i Ohio längre.

Området betraktades under årtionden som drivmotorn i den amerikanska ekonomin. Varje generation kunde räkna med att deras barn skulle få det lite bättre än de själva hade haft det. Nu har förhoppningarna grusats. I dag förtjänar en genomsnittsinvånare 10 000 dollar mindre per år än han eller hon förtjänade vid millennieskiftet.

Parametrarna i amerikansk politik har skiftat, säger BBC:s reporter Gabriel Gatehouse.

Klyftan mellan konservativa och liberala har vidgats, och i detta mellanrum där missnöjet – eller resignationen – frodas har Trump lyckats få in en fot. Varför inte ge killen en chans, om det så blir bara fyra år, resonerar man kanske.

Kärnan handlar ändå om någonting ännu allvarligare. Man kan förstås småle lite överseende åt Trumps löfte att "göra Amerika stort igen" och avfärda det som populism. Han har också gjort sitt bästa för att köra ned sin kampanj i dyn utan att så mycket som blinka.

Vid det här laget tror inte många att han kommer att vinna valet den 8 november.

Men oberoende om han vinner eller inte försvinner grundproblemet inte. Medelklassen växer inte längre. Folk är antingen fattiga eller rika.

En stor del av amerikanerna tycker att den "amerikanska kulturen" har tagits ifrån dem. Och det är inte invandrare eller någon utomstående i sig de beskyller, utan sin egen administration.

En elit som fjärmat sig från folket och bara är intresserad av andra eliter världen över, säger BBC-reportern. Och formulerar därmed mardrömmen rött, blått och vitt i ord.

Tillbaka till HBL Special: Allt om presidentvalet

Yrsa Grüne

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00