Så fungerar strukturell rasism

Bild: Wilfred Hildonen

Jag minns dagen vi möttes. Han var 20 år, jag var 20 år. Vi satt lutade mot ett grönt staket på en konstgräsplan, i den stad som var min, som skulle bli hans. Han ville spela fotboll, men hade inga skor. Han fick skor. I dag är han bäst i stan men får inte spela fotboll.

En på miljarden.Det var nog chanserna att hans väg från Sydsudan skulle korsa min, som börjat i Helsingfors och sedan decennier kretsat i en liten bana kring lilla Lovisa.En dag i mars 2015 var för mi...