Så bemöter experterna skepsisen mot Astra Zenecas vaccin

Maija Kaukonen, Hanna Nohynek och Mia Kontio besvarade finländarnas frågor om coronavaccin på torsdagskvällen. Bild: Lehtikuva

När publiken fick ställa frågor om coronavaccin till experterna vid Institutet för hälsa och välfärd, kom merparten att handla om Astra Zenecas vaccin och de biverkningar som har kopplats samman med det.

Danmarks regering meddelade på onsdagen att alla Astra Zeneca-vaccindoser läggs på is tills vidare. På torsdagen var det Norges tur. Landet förlänger pausen och vaccinerar bara med andra tillverkares covid-19-vaccin.

Bakgrunden är de blodproppar som vaccinet misstänks kunna leda till. De är allvarliga men samtidigt sällsynta, påpekade överläkare Hanna Nohynek vid Institutet för hälsa och välfärd på torsdagen när hon svarade på allmänhetens frågor om vaccin.

Hon illustrerade sin poäng med en tabell.

I Norge har en av 27 000 som fått Astra Zenecas vaccin drabbats, i Danmark en av 40 000, i Storbritannien en av 600 000 och i Finland en av 62 000.

Varför siffrorna skiljer sig åt är oklart. I vilket fall verkar även finländarna grunna över om vaccinet är säkert eller inte.

"Varför slutar Finland inte helt att vaccinera med det vaccinet, som Danmark?" var en av publikfrågorna i chatten.

– Situationen är annorlunda där. Danmark har vaccinerat så gott som alla som hade kunnat få allvarlig covid-19, säger Hanna Nohynek.

I Danmark har nästan 500 000 fått sin andra dos vaccin, medan motsvarande siffra i Finland är strax över 100 000.

Därför har myndigheter ansett att den fördröjning i vaccintakten som nu infaller i Danmark är acceptabel, tillägger Nohynek.

Att färre fått två doser i Finland beror den nationella vaccinstrategin, som Institutet för hälsa och välfärd tagit fram. Enligt den ska så många som möjligt så fort som möjligt få en första dos vaccin.

En kvistig fråga gick till Maija Kaukonen, överläkare vid tillsynsmyndigheten Fimea.

Hur kan ni säga att vaccinen är trygga när de har utvecklats så snabbt och vi inte vet något om långsiktiga effekter?

De vaccin som har EU köpt in har ett villkorat försäljningstillstånd. Det betyder att vi hela tiden får mer information om dem. Men minimum var två månaders uppföljning efter den andra dosen. Så gott som alla biverkningar uppträder under den perioden. Därför sågs vaccinen som tillräckligt säkra.

Hanna Nohynek spann vidare och betonade orden "tillräckligt säkra".

– Det är alltid en fråga om nytta och skada. En önskan om att vaccinen vore 100 procent säkra är inte av den här världen. Feber, lokala smärtor, allergiska reaktioner följer alltid med. Det måste vi bara acceptera.

De här krämporna är vanligast och kraftigast efter andra dosen, enligt Nohynek.

Människors oro kretsar ändå inte kring feber eller allergier, utan blodproppar, utifrån de frågor som hade skickats in.

Om jag erbjuds Astra Zenecas vaccin men avböjer, går jag då helt miste om vaccin?

– Nej, alla vaccineras. Men då kan det hända att det dröjer ett tag innan du får vaccinet, sade ledande expert Mia Kontio som tillade att extra doser av Pfizer-Biontechs vaccin är på väg till EU och Finland.

Institutet har i omgångar ändrat rekommendationen för Astra Zenecas vaccin. Det senaste är att sådana som är under 60 år och har fått en dos Astra Zeneca kommer att vaccineras med ett annat vaccin den andra gången.

De enda som vaccineras med Astra Zenecas vaccin just är sådana som fyllt 65 år.

"Vad händer om Finlands vaccintäckning inte stiger tillräckligt högt när människor inte vill ha Astra Zenecas vaccin?" var den sista frågan.

Mia Kontio sade att risken för det inte är särskilt hög.

– Vi får rejält med RNA-vaccin. Om vi landade i att inte använda adenovirusvektorvaccin så får vi totalt 9,5 miljoner doser av Pfizer/Biontechs och Modernas vaccin. Plus då Curevacs vaccin som vi hoppas kunna använda i juni-juli.

– Så bara med de vaccinen kan vi ge alla finländare två doser.

Om ett vaccin sägs vara effektivt till 90 eller 95 procent, ligger följande uträkning bakom:

(1 – antal smittade, inlagda eller döda bland vaccinerade/antal smittade, inlagda eller döda bland icke vaccinerade) x 100

Så om en studie visar att 500 vaccinerade smittats, medan 10 000 icke vaccinerade smittats under samma period, är effektiviteten:

(1 – 500/10 000) x 100 = 95 procent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning