"Ryssland vinner inte andra och tredje ronden"

Stärkt roll. Säkerhetsexperten Peter Viggo Jakobsen säger att Danmark genom sin medverkan i Natos nya styrka Join Expeditionary Force vill stärka sin roll inom Nato. Bild: Richard Nordgren

Ryssland kommer knappast att stänga av Kattegatt, anfalla Åland, Gotland eller de baltiska länderna för det skulle betyda fler sanktioner och krig. Det säger den danske säkerhetsexperten Peter Viggo Jakobsen till HBL.

– Tänk bara på vilka sanktioner som infördes efter att Ryssland olagligt hade annekterat Krim. Man kan bara föreställa sig vad ett angrepp mot ett EU-land skulle leda till, säger Peter Viggo Jakobsen, försvarspolitisk expert och knuten till Försvarsakademiet i Köpenhamn där han också undervisar i säkerhetspolitik.

– Jag blir ganska trött på alla dessa kartor som med Kaliningrad som utgångspunkt visar hur Ryssland skulle kunna slå till mot oss. Tänk om man skulle pröva göra en karta om hur Nato skulle agera mot Ryssland. För Nato kan nå långt, om det skulle komma till det.

Visst skulle Ryssland kunna ockupera de baltiska länderna innan Nato skulle hinna till undsättning.

– Ryssland skulle vinna rond ett, men inte den andra och den tredje ronden, säger Jakobsen.

FN i bakgrunden

Jakobsen har också har analyserat Danmarks roll inom FN och den förskjutning som skedde på 1990-talet mot att koncentrera de danska militära resurserna till Nato.

– Danmarks viktigaste strategiska partner är USA, Frankrike och Storbritannien, säger han.

Det avgörande är hur USA ser på saken. Om USA förordar ett omedelbart medlemskap i Nato för Finland och Sverige på ländernas egen begäran så blir det så.

Inte mycket blickande mot Norden, alltså. Vilket ändå inte betyder att Norden skulle sakna betydelse.

– Norden tillsammans har alltid en stor tyngd internationellt. Det gäller också Nato om Finland och Sverige skulle vara med.

Ändå tror han inte på ett finländskt eller svenskt medlemskap inom en nära framtid.

– Man kan visserligen se en förskjutning i den allmänna opinionen. Men om det inte sker någonting som skapar rädsla så sker knappast en förändring.

Med något som kunde skapa rädsla menar Jakobsen att Ryssland skulle agera på ett sätt till exempel i östra Ukraina som skulle öka rädslan också hos oss.

Ett annat eventuellt motiv hänger ihop med identiteten, viljan att vara i gott sällskap.

– Men genom EU-medlemskapet har ju både Finland och Sverige redan skaffat sig en identitet och är en del av väst. Så den frågan är egentligen redan avklarad.

USA:s åsikt avgör

Jakobsen tror inte på ett alternativ där den ena skulle gå med i Nato och den andra skulle stanna utanför. Om Finland och Sverige en dag lämnar in en ansökan om att bli medlem av Atlantalliansen, är det viktigt att det inte lämnas utrymme för Ryssland att försöka sätta press på länderna.

– Nato bör klubba igenom sitt ja omedelbart när ansökan kommer in.

Tidigare har man övervägt om artikel fem – kärnan i Natos försvarsgarantier – skulle kunna utsträckas att gälla också dem som står på väntelistan för medlemskapet.

Det alternativet tror Jakobsen inte på.

– Det avgörande är hur USA ser på saken. Om USA förordar ett omedelbart medlemskap i Nato för Finland och Sverige på ländernas egen begäran så blir det så.

När det gäller farhågor när det gäller Finlands och Sveriges eventuella medlemskap och också kritik som riktats mot länderna för att de är "fripassagerare", säger Jakobsen att det inte kan stjälpa ländernas medlemsansökan.

– Visst kan det finnas några som har reservationer. Men de kommer inte att rösta mot Finlands och Sveriges medlemskap.

Peter Viggo Jakobsen jämför situationen med hur det var när Turkiet blev Natomedlem.

– Danmark ställde sig tveksamt till ett turkiskt medlemskap, men bromsade det inte.

Arktiskt möte knappast en öppning

Finland tar över ordförandeskapet för Arktiska rådet 2017. I samband med detta har president Sauli Niinistö kastat fram tanken om ett arktiskt toppmöte, eftersom både USA och Ryssland är medlemmar i Arktiska rådet.

Den idén tror Jakobsen inte riktigt på.

– Det är ju inte så att vi inte skulle kommunicera med Ryssland, det gör vi hela tiden, också inom Nato. Men det är inte bristen på kommunikationskanaler som är problemet, utan det att vi har olika åsikter. Jag tror inte att man vill trassla in problemfrågor som Syrien och Ukraina i det arktiska sammanhanget.

Danmark och Ryssland har gränstvister med Ryssland om områden vid Nordpolen, men det handlar mer om prestige än om att Danmark skulle behöva de resurser som finns i norr, säger Jakobsen.

– Det förestår säkert utdragna och svåra förhandlingar mellan Danmark och Ryssland, men så småningom kommer det att gå som det gick mellan Norge och Ryssland i Barents hav. Det blir så småningom ett avtal.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning