Ryssland ville inte ha Thors på OSSE-post

Försvarade tatarerna. Som minoritetsombudsman för OSSE har Astrid Thors försvarat tatarerna på Krim. Det retade gallfeber på Ryssland som inte ville ha kvar henne. Bild: HBL-arkiv

Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE saknar för tillfället minoritetsombudsman. Orsak: Ryssland ska ha gjort klart att man inte hade intresse av att förlänga Astrid Thors mandat.

Den 19 augusti gjorde Astrid Thors sin sista arbetsdag i Haag som minoritetsombudsman för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. För tre år sedan valdes Thors till posten. Ombudsmannen har som uppgift att förebygga och lindra spänningar som berör nationella minoriteter i medlemsländerna.

Den första ombudsmannen tillsattes år 1992 och Astrid Thors företrädare på posten har alla suttit mellan åtta och sex år. Tanken var att även Thors förordnande skulle förlängas med ytterligare tre år till 2019. Inom medlemsländerna fanns det ett brett stöd för Thors arbete. Beslutsfattandet i OSSE bygger på konsensus.

Försvarade tatarerna på Krim

Redan i våras då processen med att förlänga Thors förordnande satte i gång, såg det ut som att Ryssland inte skulle backa upp att Thors skulle få sitta kvar på posten. Det här skedde efter att Thors hade kommit med ett uttalande där hon bekymrade sig för tatarernas situation och läget på Krimhalvön.

Ryska utrikesministeriets talesman Alexander Lukasjevitj reagerade med bestörtning och sade att det "inte är första gången som Thors kommer med uttalanden som inte har något att göra med verkligheten". Lukasjevitj kritiserade Thors för att förtiga "hoten mot den rysktalande befolkningen i Ukraina" och sade att han tvivlade på att Thors kunde bedöma situationen i Ukraina objektivt och utan fördomar.

Då det stod klart att Ryssland inte ville att Thors skulle fortsätta som minoritetsombudsman blev OSSE tvunget att ledigförklara posten som har sökts av fyra personer, dock inte av Thors själv eftersom utgångsläget var vad det var.

Timo Kantola, biträdande avdelningschef för den politiska avdelningen vid Utrikesministeriet. Är det här Rysslands sätt att hämnas på Thors?

– Det är svårt att avgöra, men det stämmer att hon har tagit ställning då det gäller situationen på Krim och försvarat tatarerna. OSSE:s beslut bygger på konsensus och av konsultationerna framgick det att beredningen för att förlänga Thors mandat inte skulle leda till ett beslut, säger Timo Kantola.

Trots detta anser Kantola att OSSE-ordförandelandet Tyskland hanterade situationen väl med tanke på omständigheterna.

Utnämningen av en ny minoritetsombudsman ligger på is över semesterperioden och vid Utrikesministeriet hoppas man ännu att loppet inte ska vara kört för Thors del.

– Jag vågar inte vara optimist, men det återstår att se vad som händer med utnämningen ifall det inte går att uppnå konsensus kring någon av de fyra personer som nu har sökt tjänsten, säger Kantola.

Då OSSE nyligen skulle välja pressfrihetsombudsman gick det heller inte att nå samförstånd kring utnämningen. Lösningen blev att den tidigare pressfrihetsombudsmannen oväntat fick förlängt mandat.

Thors: Annorlunda läge inom OSSE

Astrid Thors har fortfarande kvar sin bostad i Haag, men befinner sig för stunden i Finland. Hon vill inte i detta skede kommentera situationen.

– Det enda jag vill säga är att läget inom OSSE är annorlunda än vad det tidigare har varit och att det kan vara svårt att få till stånd konsensusbeslut.

Thors vill inte heller uttala sig om sin egen framtid.

– Jag ser tiden an, men visst är jag redo för nya utmaningar.

Riksdagsledamoten Ilkka Kanerva (Saml) som i juli slutade som ordförande för OSSE:s parlamentariska församling hoppas att Thors ska få fortsätta.

– Det är viktigt att Finland har poster av det här slaget och Thors har skött jobbet bra. Det är tråkigt om hon måste sluta, säger Kanerva.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Att öka sin förmögenhet är en allemansrätt men få har en konkret plan

Mer läsning