Ryssland väljer alltför selektivt

Finlands gränsbevakning känner till detaljerna om hur asylsökande tar sig genom Ryssland till den finska gränsen. Rysslands samarbetsvilja, men också EU:s beslutsförmåga prövas.

Ilkka Laitinen, som var chef för EU:s gränsmyndighet Frontex 2005–2014 och nu är biträdande chef för Gränsbevakningen i Finland, sade i Yles morgonprogram på tv att av alla EU-länders yttre landsgränser är trafiken av asylsökande livligast mellan Finland och Ryssland (17.2).

Från årets början till mitten av februari hade 700 asylsökande tagit sig till Finland den vägen. Det är mer än under hela fjolåret sammanlagt.

Enligt Laitinen känner man till vilka personer det handlar om, de exakta rutterna genom Ryssland, hur logistiken fungerar och till och med att priset kan vara upp till 6 000 dollar eller euro. Då måste ju också Ryssland veta det. Då borde man kunna samarbeta för att stoppa det. Varför gör man det inte?

Kanske Ryssland vill testa hur väl EU klarar av att hålla sin yttre gräns i norr intakt. Laitinen säger att EU:s gränsmyndighet Frontex i höstas informerades om den tilltagande trafiken. Men kan Finland vid behov räkna med hjälp utifrån – av EU?

De övriga länderna i väst med en gemensam gräns med Ryssland – Norge, Estland och Lettland – är Natomedlemmar. Att Nato kan reagera snabbt såg man redan förra veckan när det gällde EU:s gräns i söder. Men EU? Knappast.

Laitinen sade också att man inte vet bakgrunden till trafiken över gränsen och varför den sker just i norr.

En obehaglig tanke infinner sig. Den ryska krigskonsten klarar suveränt av avledande operationer. Det såg man i Ukraina när västs uppmärksamhet riktades mot en stor rysk militärövning med 150 000 soldater vid Ukrainas östgräns medan "små gröna män" dök upp på Krim och olagligt annekterade området – också i strid med ett internationellt avtal.

Rysslands mål är att ha hela Ukraina under sin kontroll. Kanske både den finska gränsen och kriget i Syrien är "bara" skenmanövrar för att nå det egentliga målet.

Ett annat – och ur Finlands synvinkel sätt ännu värre – mål är att det är uttryckligen Finland det gäller: "EU:s svagaste länk", som kolumnisten Yrjö Rautio sade i Helsingin Sanomat (5.2). Påtryckningar för att de ekonomiska sanktionerna ska lyftas. Och en liten "varning" för hur otrevligt det kan bli om Finland skulle komma på tanken att trots allt skicka in en medlemsansökan till Nato.

Yrsa Grüne

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46