Putin mot storseger efter maktomröstning

President Putin visar upp sitt pass för att lägga sin röst i en vallokal i Moskva. Om lagförslaget går igenom kan Putin i teorin sitta kvar vid makten till år 2036. Bild: Alexei Druzhinin/TT-AP

Efterlängtade ekonomiska satsningar – och omvälvande grundlagsändringar som möjliggör för president Vladimir Putin att stanna vid makten. Det ingår i det omfångsrika paket som ryssarna ser ut att säga ja till.

När cirka en fjärdedel av rösterna räknats har drygt 73 procent av de röstande sagt ja till Putins förslag till omfattande grundlagsändringar i Ryssland, rapporterar landets valkommission. Siffrorna stämmer överens med tidigare prognoser och mätningar.

Vallokalerna stängde klockan 21 (finsk tid) och rösträkningen inleddes några timmar tidigare i de östligaste delrepublikerna.

I omröstningen finns belöningar för både folket och makten i potten.

I den ena vågskålen ligger strängare regler kring minimilöner och ett tryggt pensionsindex. I den andra skrotade lagar om presidentens mandatperioder, vilket gör det möjligt för 67-årige Putin att sitta kvar till år 2036. Därutöver innefattar paketet bland annat att äktenskapet enligt lag kommer att definieras som en relation mellan man och kvinna.

– För oss pensionärer är det väldigt viktigt att de höjer våra pensioner, säger 79-åriga Valentina Kungurtseva till nyhetsbyrån AFP i Vladivostok, och tillägger att hon inte ser några problem med Putins fortsatta styre.

En kvinna lägger sin röst i Moskva på valdagen den 1 juli, som även deklarerats en nationell helgdag. Bild: Alexander Zemlianichenko

Lag på 50 sidor

– Kampanjen har tryckt mycket på den förbättrade välfärden och det är svårt att vara emot det. Egentligen har det varit som en presidentkampanj där Putin har styrt hela upplägget, säger Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

Och strategin är snillrik: 14 vitt skilda grundlagsändringar inbakade i ett och samma paket.

– Det är ett komplicerat dokument med mängder av ändringar. Lagen är på drygt 50 sidor, men själva frågan till väljarna är "godkänner du de här förändringarna i sin helhet, ja eller nej?", säger Persson.

Omröstningen, som egentligen skulle ha ägt rum i april men sköts upp med hänvisning till coronaläget, har skett under sju dagar där ryssarna för första gången i landets historia även har kunnat rösta digitalt. Den 1 juli är officiell valdag, som även har deklarerats en nationell helgdag.

"Konstitutionell kupp"

Men Gudrun Persson vill inte kalla det för en folkomröstning.

– Mycket kan man kalla den här omröstningen, men inte det. En folkomröstning är reglerad i rysk lag och innebär att över hälften av befolkningen måste rösta ja för att ändringarna ska gå igenom.

Moskvabor håller en banderoll med orden "folkomröstning – ja, Putin – nej!" under en protest mot reformpaketet i februari. Bild: Alexander Zemlianichenko/TT-AP

Kritiker och oppositionspolitiker har kallat omröstningen en välregisserad "konstitutionell kupp" vars huvudsyfte är att bana väg för Putins fortsatta presidentskap. Genom att skrota den nuvarande lagen, som slår fast att en president får sitta på posten i max två mandatperioder på sex år vardera, kan Putin väljas om två gånger till efter det att hans nuvarande ämbete går ut 2024.

– Av allt att döma är han mycket ivrig att sitta kvar. Han har själv sagt att han kan tänka sig att ställa upp igen om lagändringarna går igenom.

Auktoritärt system

I samband med den kungörelsen sade även Putin att arbetet med att hitta en efterträdare enbart skulle skapa oro.

– Det är ganska talande för hur ett auktoritärt politiskt system fungerar. Som en del kritiska ryska röster säger: det är märkligt att han har suttit vid makten i 20 år men inte kunnat ordna ett system där en övergång till en ny president går smidigt, säger Persson.

Kreml har jobbat hårt för att få ryssarna till valurnorna. Bland annat har de som väljer att rösta chans att vinna flotta priser, som bilar och lägenheter.

Det har talats tyst om hur tungt folkets röst egentligen kommer att väga, men Persson tror att Putin kommer att respektera resultatet av omröstningen – oavsett om det blir ja eller nej.

– Det skulle bli svårt för honom att göra något annat, det är han själv som har velat ha en omröstning. I det ryska auktoritära politiska systemet finns det ett behov för Putin att visa att han har stöd av folket.

En kvinna lägger sin röst iförd ansiktsmask och plasthandskar i Nazija strax öster om S:t Petersburg den 28 juni. Bild: Dmitri Lovetsky/TT-AP

Makten i Ryssland ska enligt författningen från 1993 delas mellan presidenten och regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken ligger merparten av makten hos presidenten.

Presidenten utser premiärminister och tillsammans med premiärministern alla andra ministrar. Denne utser också de högsta domarna, riksåklagaren, riksbankschefen och är överbefälhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre säkerhet.

Parlamentet, eller den federala församlingen, består av underhuset statsduman och överhuset federationsrådet. Duman har 450 valda ledamöter medan federationsrådets 170 senatorer består av två från varje administrativ landsdel.

I statsduman har regeringspartiet Enade Ryssland drygt tre fjärdedelar av alla mandat. De flesta av partierna är Kremllojala och oppositionspartier har svårt att nå ut då staten kontrollerar de flesta stora massmedierna. Oppositionell verksamhet försvåras också av lagar som tillkommit och av polisiära tillslag, inte minst mot demonstrationer.

Inom presidentkansliet finns två råd, statsrådet och säkerhetsrådet, som ska bistå presidenten i de allra viktigaste frågorna.

Under det senaste årtiondet har mandatperioderna förlängts både för presidenten och för dumans ledamöter. Nästa parlamentsval hålls 2021 och nästa presidentval 2024.

Ryssland kommer på plats 138 av 180 länder i organisationen Transparency Internationals index över världens mest korrupta länder (där de minst korrupta länderna ligger högst).

Den sittande presidenten Vladimir Putin vann sitt första presidentval år 2000. 2008 hindrade grundlagen honom från att ställa upp i valet ännu en gång, och han blev i stället premiärminister medan hans nära förtrogne Dmitrij Medvedev blev president.

2012 valdes Putin till Rysslands president igen. Enligt den nuvarande ryska konstitutionen varar hans mandatperiod till 2024.

Källa: Landguiden/UI, NE

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning