Ryssland gräver efter finska krigsbrott

I ryska Karelen ligger tusentals offer för Stalins utrensningar begravda. Den som har kartlagt gravarna är lokalhistorikern Jurij Dmitrijev. Nu sitter han fängslad för andra gången, medan ryska myndigheter gör nya utgrävningar. Deras mål är att vända på historien – att hitta kvarlevor från sovjetsoldater som har avrättats av finska armén.

– Man ska aldrig utesluta något förrän utgrävningarna är klara, men det här känns ganska absurt. Stalin sköt miljoner. Och nu har alltså finnarna skjutit lika många miljoner ryssar i fortsättningskriget?

Jag kan inte se historikern Antti Kujala när jag intervjuar honom per telefon, men jag nästan hör hur han skakar på huvudet.

Under de kuperade sandmoarna i ryska Karelen ligger tusentals människor begravda. De är offer för Stalins utrensningar på 1930-talet.

Den mest kända massgraven – Sandarmoch – upptäcktes år 1997 av lokalhistoriker och Memorialordföranden Jurij Dmitrijev. Han har han identifierat 6431 personer som sköts och begravdes här. Ett minnesmärke har rests. Anhöriga vallfärdar hit varje år i augusti för att hedra de döda genom en minnesceremoni. Sandarmoch har fått en stark symbolisk betydelse.

Redan för flera år sedan slutade tjänstemän och officiella representanter att delta i minnesceremonin. Det hade blivit politiskt inopportunt att tala om Stalinförföljelser.

Jurij Dmitrijev drogs inför rätta år 2016, anklagad för innehav av barnpornografi. I april 2018 friades han från de uppenbart fabricerade anklagelserna.

I juni greps han på nytt och sitter nu häktad medan förundersökningen pågår om pedofilbrott mot hans adoptivdotter. Anklagelserna är fabricerade på exakt samma sätt som under den första rättegången.

Samtidigt har nya utgrävningar inletts på Sandarmoch. Målet är inte att finna Stalins offer, som redan är kända. Utan att hitta nya offer – för finska armén.

Den 25 augusti inledde ryska försvarsministeriet utgrävningarna, som kommer att pågå till den 5 september. De leds av Ryska militärhistoriska sällskapet och målet är att hitta kvarlevor av sovjetiska soldater som ska ha skjutits medan Finland ockuperade Petrozavodsk 1941-1944.

Hittar man det man söker kommer Sandarmoch inte längre att vara en symbol bara för Stalins offer, utan också för finska arméns grymheter.

– Vi förnekar inte att offer för Stalins utrensningar ligger begravda i Sandarmoch. Men det är möjligt att även våra krigsfångar ligger där. Det ska vi undersöka, och om det stämmer kommer vi att resa ett minnesmärke till dem intill minnesmärket för Stalins offer, säger Sergej Verigin till den oberoende ryska nyhetssajten 7x7.

Verigin är professor i historia vid Petrozavodsk universitet. Tillsammans med sin kollega Jurij Kilin har han upprepade gånger fört fram teorin att det i själva verket ligger sovjetsoldater begravda i Sandarmoch.

Fakta

Jurij Dmitrijev

Jurij Dmitrijev, 62, är lokalhistoriker i Petrozavodsk och leder lokalavdelningen för Memorial, en rysk människorättsorganisation som grundades redan under sovjettiden för att bevara minnet av offren för politiskt förföljelser i Sovjetunionen.

I början av 1990-talet kartlade Dmitrijev 1930-talets massarkebuseringar och gav ut böcker med namn och uppgifter på offren. År 1997 hittade han en av de största massgravarna i det forna Sovjetunionen, Sandarmoch, med totalt över 9 000 begravda. Varje år i augusti besöker anhöriga till offren graven för en minnesceremoni som Dmitrijev har tagit initiativ till.

I april 2018 friades Dmitrijev från anklagelser om innehav av barnpornografi. I juni inledde åklagarmyndigheterna en ny process mot honom där han anklagas för pedofilibrott. Han sitter nu häktad tills rättegången ska inledas i höst.

"Inte en enda sovjetsoldat"

Anhöriga till offren protesterar. I ett öppet brev till kulturministeriet vädjar de om att de nya utgrävningarna ska stoppas. Det liberala oppositionspartiet Jabloko har lämnat in en officiell protest. Men utgrävningarna fortsätter, medan Dmitrijev själv sitter i fängelse.

Oleg Titberija, som leder de nya utgrävningarna i Sandarmoch, säger till den ryska nyhetssajten 7x7 att man har grävt upp tre skelett som enligt honom med stor säkerhet är ryska soldater. Men Novaja Gazeta citerar en av utgrävarna som säger att de tygbitar man har hittat av soldaternas uniformer tyder på att det är finska soldater.

– Det är så gott som uteslutet att finska armén skulle ha genomfört några massarkebuseringar i Petrozavodsk och därefter fört liken till Sandarmoch. Stället låg nära frontlinjen. Varför skulle man ha gjort sig besväret att transportera liken så långt bort? säger Antti Kujala, docent vid Helsingfors universitet.

Han är en av Finlands främsta experter på sovjetiska krigsfångar. År 2008 gav han ut en bok om de olagliga arkebuseringarna av sovjetfångar under fortsättningskriget (Vankisurmat. Neuvostovankien laittomat ampumiset jatkosodassa). Kujala har gått igenom så gott som allt arkivmaterial som finns i Finland i ämnet. Han säger att om finska armén hade gjort massavrättningar utanför Petrozavodsk skulle det ha kommit fram för länge sedan.

– Det kan naturligtvis finnas saker vi inte känner till. Men massarkebuseringar av den kaliber som de här ryska forskarna talar om hade kommit fram redan under kriget. Finländska armén dokumenterade sina krigsfångar grundligt och enligt arkivkällor baserade på Röda korsets fångkort sköts totalt 1 019 sovjetiska krigsfångar. Själv skulle jag lägga till 200, eftersom man hann skjuta ett antal fångar innan de registrerades. Skulle de alla ha transporterats till Sandarmoch? Själv tror jag inte att där ligger en enda sovjetsoldat begravd, säger Kujala.

Han understryker att finländska armén inte förde någon human fångpolitik – tvärtom.

– Cirka en tredjedel av de sovjetiska krigsfångarna dog. Det är ett högt tal internationellt sätt – högre än andelen amerikanska, brittiska och andra västerländska soldater som dog i japanska fångläger (cirka en fjärdedel). De flesta dog i svält, köld och umbäranden, många var halvdöda av svält redan då de togs till fånga. De tvingades arbeta hårt med fästningsarbeten och man hade en likgiltig inställning till om de levde eller dog.

Men de ryska forskarnas påståenden om att finländarna medvetet utnyttjade samma massgravar som Stalin är enligt Kujala obegripligt.

– Finländska armén visste inte ens att Stalins massgravar existerade. Hade de vetat det hade de naturligtvis utnyttjat gravarna i propagandakriget, precis som tyskarna utnyttjade NKVD:s massmord på polska officerare i Katyn.

Kujala vill framför allt peka på kontexten och proportionerna.

– Stalin tog livet av miljoner och det vill man nu likställa med finländska arméns arkebuseringar. Det luktar politik lång väg.

I Novaja Gazeta säger den ryska historikern Antolij Razumov att det inte finns några som helst bevis på finländska massarkebuseringar. Razumov, som jobbar på Ryska nationalbiblioteket, har gett ut böcker om Stalins utrensningar.

– Vi har samarbetat med finländska historiker i åratal. De finländska arkebuseringarna är grundligt utforskade. Det finns inga uppgifter om några massavrättningar nära Sandarmoch. Men självklart kommer den nya expeditionen att hitta stjärnor och knappar från Röda arméns uniformer. Och sedan reser de ett nytt monument invid minnesmärket över Stalins offer.

Läs Anna-Lena Lauréns tidigare reportage från Sandarmoch (19.9.2017)

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00