Ryssland beskylls för att pressa upp gaspriset

Rörledningen Nord Stream 2 ökar kapaciteten för naturgastransport från Ryssland till Tyskland. Ledningen är klar, men den används ännu inte kommersiellt. Bild: Nord Stream 2

Det är inte bara elpriset som är högre än på mycket länge, också priset på naturgas och kol har nått historiska höjder. Ryssland snålar med leveranser för att pressa upp gaspriset, hävdar en del. Normalt marknadsbeteende från Gazproms sida, säger andra.

Energipriserna i Europa har under hösten nått nya höjder. Elpriset är det som syns hos den enskilda konsumenten, men det påverkas av priserna på råvaror som naturgas och kol, av priset på utsläppsrätter och av tillgången till el från förnybara energikällor.

Just nu ökar efterfrågan på energi när industrin inte bara i Europa kommer i gång igen efter coronapandemin. Konkurrensen om till exempel gasleveranser är hård när ekonomier som Kina, Japan och Sydkorea köper all den flytande naturgas, LNG, de kan få.

Mellaneuropa, framför allt Tyskland och Nederländerna, köper omkring en tredjedel av sin gas som LNG, medan knappt hälften av den gas som importeras kommer från Ryssland. Gasen är en viktig energikälla då Tyskland avvecklar sin kärnkraft och samtidigt strävar efter att minska utsläppen av koldioxid. Vindkraften byggs visserligen ut kraftigt, men den kan inte ersätta all produktion som faller bort.

Följer mönster

Ryska Gazprom levererar gas till Mellaneuropa via Polen, Ukraina och genom ledningen Nord Stream 1 i Östersjön. Parallellröret Nord Stream 2 har precis blivit färdigt men är inte i kommersiell användning än.

De avtalsmässiga mängder gas Gazprom kommit överens om med europeiska köpare levererar det ryska företaget, men några ytterligare mängder har Gazprom inte försett den europeiska marknaden med.

Det beror enligt Vesa Ahoniemi, strateg på Fortum, på att Gazprom i så fall borde köpa extra transitkapacitet för att transportera gasen genom Ukraina. Både den kapaciteten och ytterligare gasproduktion kan bli så dyrt att gasexport inte lönar sig ens med nuvarande priser. Gazproms agerande följer enligt honom historiska mönster då det gäller gasexporten.

Politik eller inte?

Veli-Pekka Tynkkynen, professor i rysk miljöpolitik vid Helsingfors universitet, anser att det är svårt att säga vad som kan ligga bakom svårigheterna att få mera rysk gas till Mellaneuropa. Han betonar att produktionen av olika energiråvaror hänger ihop och att energin i Ryssland kan användas som ett geopolitiskt vapen.

Han tror också att Ryssland vill påminna om att landet är en stor spelare på den europeiska energimarknaden.

– I Ryssland är man garanterat medveten om att gasen nu är en bristvara och att det i sin tur leder till höjda elpriser, säger Tynkkynen.

Han betecknar bristen på naturgas som ett skolexempel på hur utrikespolitik på ett håll får inrikespolitiska konsekvenser på ett annat. Då Ryssland inte höjer sin gasexport måste politiker i Mellaneuropa och Norden förklara det impopulära faktum att elpriserna stiger.

Ahoniemi påpekar att det kanske inte är frågan om något politiskt tänkande från Gazproms sida, tvärtom är det ren kommersiell strategi att inte erbjuda extra gasmängder. Många andra gasbolag använder liknande strategier.

Globala fenomen

Bakom bristen på naturgas ligger inte bara den ökade industriella aktiviteten globalt, men även andra globala fenomen. Till exempel i Brasilien som använder mycket vattenkraft har det varit torrt och därför köper brasilianarna nu mycket LNG från USA.

I Europa är gasförråden små jämfört med ett normalår och risken finns att förråden sinar om det blir en sträng vinter. Samtidigt är det här med brist ett övergående fenomen, understryker Ahoniemi.

– Ser man på marknadspriserna framåt är både el- och gaspriserna på nedåtgående. Allt signalerar att det finns gas att få på världsmarknaden, säger han.

Marknadspriserna framåt tyder också på en tro på att ledningen Nord Stream 2 kommer i användning i början av nästa år. Att gaspriserna från nästa år visar en nedåtgående trend innebär att elpriserna också kommer nedåt igen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning