Ryssland behöver utländsk elkunskap

Att energin är viktig för Ryssland är ett uttalande som låter som en självklarhet. Där olja och gas är exportprodukter som håller den ryska ekonomin flytande behövs el och värme för att samhället ska fungera. Båda sektorerna drar nytta av utländskt kunnande.

Försöker ryska staten röka ut de utländska kraftbolagen från el- och värmemarknaden? Vill staten ta över sektorn precis som man tagit över en stor del av produktionen av olja och naturgas?

De frågorna aktualiserades i och med en aggressiv kolumn riktad mot Fortum i det ryska regeringsorganet Rossiskaja Gazeta för ett par veckor sedan. Samma tidning skrev visserligen en artikel som höjde Fortum till skyarna lite senare, men den artikeln gav å andra sidan Fortums nyaste investering, tyska Uniper, hård kritik. Uniper når inte upp till Fortums nivå, hette det i den artikeln.

På frågan om utländska kraftbolag i Ryssland riskerar att förlora sina investeringar eller tvingas se dem sjunka i värde svarar ekonom Laura Solanko på Finlands Banks forskningsenhet för övergångsekonomier entydigt nej.

– Ryssland med en stark regering är inget lätt land att verka i, men el- och värmeproduktionen är central och måste fungera, annars märks problemen direkt och folk skulle protestera kraftigt, säger Solanko.

Ryssland beslöt att privatisera en del av sin kraftsektor för drygt tio år sedan. Landet är indelat i stora kraftbolag som behärskar delar av kraftproduktionen och säljer el och värme på sina respektive områden. De tre europeiska bolag som köpte in sig i den ryska kraftsektorn 2007 är Fortum, tyska Uniper, då som en del av Eon, och italienska Enel. Tillsammans äger de tre bolagen en dryg tiondedel av Ryssland elproduktion.

Fungerande prissystem

De utländska bolagen som köpte tillgångar i Ryssland lovade dessutom investeringar och ny produktionskapacitet, Fortum avslutade hösten 2016 ett investeringsprogram på närmare fem miljarder euro i sitt ryska dotterbolag vid Ural.

– Ryssland hade ett klart intresse av att få in utländska företag på sin kraftsektor, de tillför både effektivitet och nya tekniska lösningar. Det var förvånansvärt många som visade intresse av att etablera sig där, säger Laura Solanko.

För att locka till investeringar införde Ryssland dessutom så kallade kapacitetsavgifter, en garanterad summa för producerad el, en summa som är oberoende av marknadspriset. Det ger producenterna en garanterad minimiinkomst och är ett system som enligt Solanko verkat fungera bra.

Fortums vd Pekka Lundmark konstaterade i samband med att företaget presenterade sin delårsrapport att relationerna till Ryssland är i utmärkt skick. Avtalen i Ryssland har hållit, uppgav han.

Den ryska elproduktionen är ändå huvudsakligen i inhemska händer. Kärnkraften som producerar omkring 20 procent av landets el behärskas av statsbolaget Rosatom. Ryssland har dessutom ett ambitiöst program för att bygga ut kärnkraften. De stora vattenkraftverken håller statliga bolag också fast vid. Vattenkraften är en viktig naturtillgång också i mindre skala, ett skäl till Fortums önskan att lösa in vattenkraft vid finska gränsen som var aktuell bland annat då bolaget gick in i Fennovoima har begravts i glömska.

Blandade motstånd

Fennovoima är bara ett av de projekt där finländska och ryska företag har gemensamma intressen. Ryska Rosatom ska bygga det tilltänkta kärnkraftverket i Pyhäjoki nyckelfärdigt och äger dessutom en tredjedel av Fennovoima. Genom sitt köp av närmare hälften av Uniper kommer Fortum dessutom att vara med bland bakgrundskrafterna till den nya gasledningen Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland.

Men Fortum och Uniper kan inte ses som ett, inte heller går det att räkna ihop bolagens andelar när man ser till marknadsandelar på den ryska elmarknaden. Fortum kan med sin andel som just nu är drygt 47 procent inte ensam fatta beslut i det tyska företaget. De redan fattade strategiska besluten som till exempel det om att vara med och finansiera Nord Stream står de tidigare ägarna för.

Att Rosatom och Ryssland genom Fennovoima skulle få ett för stort inflytande på elmarknaden i Finland tycker Solanko inte.

Rosatom valdes till leverantör av Fennovoimas kraftverk efter att företaget övervägt även andra alternativ. Rosatom kan inte ensam fatta några beslut vare sig gällande kraftverket eller beträffande produktionen vid det när det väl blivit klart.

– I diskussionen om Fennovoima blandas kärnkraftsmotstånd och rädsla för ryskt inflytande ihop. Därför uppstår lätt missförstånd, säger hon.

Gasstopp bra för Ukraina

Också i diskussionen om Nord Stream 2 finns inslag av oro för ryskt inflytande. EU behöver mera naturgas och samtidigt som egna produktionen minskar. Enligt Solanko är ett alternativ till ett nytt rör en större import av flytande naturgas LNG, men då blir priset på den europeiska naturgasen betydligt högre. Också med en ny gasledning och med import av LNG kommer gasimporten via Ukraina att behövas, även om den blir mindre än den är i dag. EU kunde också importera mera gas via Ukraina, men även det kräver nyinvesteringar.

Solanko medger att i och med den ryska annekteringen av Krim har gasimport via Ukarina blivit en politisk fråga. Men på längre sikt kunde det vara bra om gastransporterna genom landet upphörde, tycker hon.

– Då skulle Ukraina bli tvunget att utveckla andra delar av sin ekonomi. Transittransportern av gas har inneburit både ett beroende av Ryssland och korruption. En anpassning till ett liv utan gastransport skulle visserligen ge upphov till en dramatisk ekonomisk djupdykning, men på sikt vara nyttig.

Laura Solanko påminner om att EU gärna försvarar Ukraina som transitland i festtal, men när europeiska gasbolag erbjudits att köpa sin gas vid den ryska gränsen och själva ombesörja transporten via Ukraina, ja då har intresset varit betydligt svalare.

Lite förnybart

Utöver de traditionella energislagen har Fortum nu satsat en del på förnybara energikällor i Ryssland. Bolaget har bland annat byggt Rysslands första vindpark omkring 700 kilometer sydost om Moskva och har dessutom planer på att tillsammans med ryska Rusano bygga ut vindkraften ytterligare fram till 2022.

– Ryssland behöver utländskt kunnande när det gäller att bygga förnybar energi, landet har inte heller någon egen industri som producerar förnybart, all utrustning måste importeras. Men tills vidare är de förnybara energikällornas andel av den ryska energiproduktionen försvinnande liten.

Solanko tror ändå att man nu vaknat och ser betydelsen av förnybar energi i framtiden.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00