Ryssarna konsumerar så mycket de kan inför nyår

Vår familjebudget är flytande. Min man har en byggfirma och man vet aldrig säkert när han får betalt för beställningarna, säger Jekaterina Bianki, som själv jobbar som psykolog. Bild: Oksana Jusjko

Nyåret är den ryska högtiden framför alla andra – och även den högtid då ryssarna konsumerar mest. Trots att reallönerna fortfarande sjunker kommer ryssarna sannolikt att spendera ännu mer pengar i år än i fjol på nyåret.

– Förr reste vi ofta bort på nyåret. Vi älskade till exempel att åka skidor i Italien. Men det har vi inte längre råd med, vi reser inom Ryssland i stället. I stället för att flyga tar vi bilen, i stället för att åka skidor hälsar vi på släktingar, säger Jekaterina Bianki.

Vi sitter hemma i familjen Biankis nyrenoverade fyrarummare i Fili, ett medelklassområde i nordvästra Moskva. Det välutrustade köket är splitternytt och står i öppen anslutning till det rymliga vardagsrummet. Planlösningen befinner sig långt från sovjetiska kyffen till kök och trånga vardagsrum.

Jekaterina, hennes man Vladimir och deras två barn Sonja (12) och Jakov (9) förbereder sig inför nyår, Rysslands viktigaste högtid. Traditionellt spenderar man i Ryssland stora summor pengar på nyåret, som under sovjettiden tog över julens roll av familjehögtid. Den ortodoxa julen knuffades ut i marginalen och nyåret blev den stora familjefesten då man delar ut gåvor till varandra och äter middag tillsammans med familj och släktingar. Julen, som firas den 7 januari, är i dag en utpräglat kristen högtid som främst firas av aktivt troende.

Jekaterina Bianki och tolvåriga dottern Sonja tar fram nyårspyntet. I Ryssland tog nyårsfirandet över julens roll som familjefest under sovjettiden. Bild: Oksana Jusjko

Sedan 2013 har Ryssland befunnit sig i ekonomisk kris. Under 2014 störtdök rubeln och samtidigt införde EU och USA sanktioner på grund av den ryska annekteringen av Krim. Den ryska reallönen sjönk som en sten och samtidigt minskade köpkraften på grund av galopperande inflation. Enligt den statliga ryska statistikbyrån Rosstat har reallönerna fortsatt sjunka under 2017 – sammanlagt med 1,4 procent under årets elva första månader.

– Vi hade precis tagit lånet när rubeln dök. Vårt lån fördubblades över en natt eftersom det var i dollar. Vi skulle renovera bostaden och när man tittade på till exempel nya toaletter kunde priserna chockhöjas över en natt, säger Jekaterina Bianki.

Efter två år av minustillväxt har den ryska ekonomin haft en liten tillväxt i år. Under det andra kvartalet växte bnp med 2,5 procent, en siffra som under det tredje kvartalet gick ner till 1,8 procent. Jekaterina tycker inte att hon känner särskilt mycket av vare sig den lilla tillväxten eller att den nu har bromsats. Inte heller är hon särskilt märkt av hur familjens ekonomi sattes i gungning för fyra år sedan.

– Först var vi i chock. Sedan vande vi oss. Nu är det bara en realitet att vi får leva på mindre pengar. Vi handlar inte kläder lika ofta och jag är tvungen att köpa billigare nyårsgåvor. I Ryssland köper vi inte bara gåvor till våra barn och närmaste vänner, man ska också ge nyårsgåvor till sina arbetskolleger. Jag lägger ner sammanlagt 10 000–15 000 rubel (143–215 euro) på nyårsgåvor.

Att ge billigare gåvor till sina vänner är enligt Jekaterina Bianki inget problem.

– De förstår. Problemet är barnen, som önskar sig iphones och ipadar. Deras krav är på en helt annan nivå än våra när jag var barn och man fick någon söt liten pryl i nyårsgåva, säger 38-åriga Jekaterina.

Själv är hon psykolog och jobbar i en organisation vid namn Perekrestok för tonåringar med sociala problem. Hennes man äger en firma som tvättar fönster och putsar fasader. Deras gemensamma inkomst per månad är ungefär 150 000 rubel (2 150 euro), en vanlig medelklassinkomst för två personer i Moskva.

Varje år planerar Jekaterina att börja lägga undan pengar i början av hösten för att ha en reserv till nyårsfirandet. Än har hon inte lyckats – inte en enda gång.

– Min mans inkomster är inte regelbundna, det beror på hur många beställningar han får. Därför är vår familjebudget hela tiden flytande. Vi har inte råd att spara. Vi betalar av på lånet med ungefär 1 000 dollar i månaden (ca 840 euro) och resten går åt till mat, kläder och barnens hobbyer. Det blir aldrig någonting över.

Nioårige Jakov fick ett eget rum när familjen för några år sedan flyttade till en fyra. Trots att lånet blev över dubbelt så stort på grund av inflationen är hans mamma Jekaterina Bianki glad över beslutet. Det har höjt vår livskvalitet att kunna bo större, säger hon. Bild: Oksana Jusjko

Förutom nyårsgåvor måste familjen också ha råd att föra barnen till en så kallad "jolka", det vill säga en arrangerad nyårsfest för barn. Jolka betyder julgran och brukar innebära ett julskådespel där den ryska jultomten Fader Frost delar ut klappar till barnen. De ordnas av museer, restauranger och till och med i Kreml.

– I år ska vi gå till Moskvamuseet på jolka, det kostar ungefär 1 600 rubel (ca 23 euro) per barn. Vi ska köpa julgran och just nu har vi en liten konflikt med min man. Han vill köpa en dyrare julgran i kruka som håller längre, men den kostar minst 5 000 rubel (ca 72 euro) och så mycket pengar är jag inte redo att lägga ned på en gran.

Dessutom är det viktigt med en fin middag på nyårskvällen.

– Nyårsmiddagen är helig! Vi brukar alltid ha röd kaviar, salat olivje (en traditionell rysk sallad på ärter, potatis, saltgurka, ägg och majonnäs), några goda zakuski (olika små plockrätter till förrätt) och varmrätt ... Mina föräldrar och systrar kommer hit på middag och vi delar på maten.

Enligt sociologiska undersökningar lägger ryssarna ner stora summor pengar på nyårsfirandet, trots att reallönen fortsätter sjunka. I år förväntas ryssarna spendera 17 procent mer än i fjol – i medeltal 14 192 rubel eller 203 euro. Nästa år förväntas utgifterna stiga med ytterligare fyra procent. Detta enligt uppgifter från det statligt styrda opinionsinstitutet VCIOM.

Den ryska bruttonationalprodukten gick bakåt både år 2015 och 2016. I år ser den ut att gå på plus, med en ökning på 1,5 procent.

Under åren 2013–2014 har Ryssland befunnit sig i en ekonomisk kris. Redan år 2013 började tillväxten sakta av. Den verkliga krisen briserade 2014 då oljepriset sjönk med nästan 50 procent och Ryssland blev föremål för internationella sanktioner efter att man hade ockuperat Krimhalvön. Även om sanktionerna i praktiken gäller främst olje- och vapenteknologi ledde det politiska klimatet till att utländska investerare drog sig ur.

Under åren 2015–2016 krympte den ryska ekonomin med 3 procent. Under år 2017 har Ryssland haft en liten tillväxt på 1,7 procent. År 2018 räknar Världsbanken med en tillväxt på 1,7 procent, år 2019 med 1,8 procent.

Källa: Världsbanken

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning