Ryska turister håller hårt i börsen

Ljus i tunneln. Tarja Liukka och Olga Kämäräinen i Iittalas butik i Villmanstrand gläds åt att de ryska turisterna ökat en aning. Galina Baldjuk, i mitten, hör till stamkunderna. Bild: Leif Weckström

Den omtalade köpruschen österifrån verkar ha kommit av sig innan den ens började. Trots att de ryska shoppingturisterna ökat slår butiker och krogar igen i Villmanstrand. Ryssarna är alltför få.

– Visst kan man göra rafflande rubriker på ryssarnas köprusch, men sanningen är en annan. Mina ryska kunder har också ökat med hundra procent: från en till två, ironiserar Anu Koverola i sin affär för lyxiga köksattiraljer, Kokkikauppa – Culinaria al Dente.

För sent. För Anu Koverolas köksaffär kommer de ryska kunderna för sent och så är de för få. Affären i Villmanstrands glassiga galleria slår igen den sista januari. Bild: EIF WECKSTRÖM

Hyllorna gapar halvtomma. Hon stänger sin butik efter bara ett och ett halvt år i det glassiga köpcentret Iso-Kristiina i centrum av Villmanstrand. Just nu rear hon de sista De Buyer-stekpannorna, Riedel-glasen, Peugeot-pepparkvarnarna och Villeroy & Boch-serviserna. Den sista januari släcker hon lampan.

De ryska turisterna har ökat en aning på grund av att rubelns värde gentemot euron förstärkts med en fjärdedel på ett år. Konsulatet i S:t Petersburg beviljade drygt 30 000 visum i december, vilket är 15-20 procent fler än året innan. Siffrorna är dock fortfarande blygsamma.

Gallerian, som står i förbindelse med stadens kända och stora hotell, Lappee, öppnades nyrenoverad för knappt två år sedan. Shoppinggatan, som ligger under tak, är ytterligare en påle i köttet för de stora butikskedjorna som hungrar efter kunder strax utanför centrum. De byggdes för att betjäna den ryska turistvågen som dock ebbade ut nästan helt när rubelkursen rasade.

– Det var med tanke på de ryska kunderna vi öppnade butiken här våren 2015. Då såg allt bra ut. En enda glasbeställning från en rysk kund motsvarade en veckas normal försäljning, berättar Koverola.

De ryska shoppingturisterna hör inte till samma penningstarka övre medelklass som den som vällde in under de goda åren.

– De som nu kommer hit ser man i Prisma och Lidl, men inte just i de dyrare affärerna. När de ryska kunderna med pengar försvinner så försvinner samtidigt de bättre restaurangerna och butikerna i staden. Den lokala köpkraften minskar därför i sin tur, beskriver Anu Koverola den onda spiral hennes företag drabbats av.

I centrum av Villmanstrand är det ingen brist på tomma affärs- och kroglokaler. S-kedjans restauranger ser ut att ha tagit över här, liksom i så många andra små städer.

När de ryska kunderna med pengar försvinner så försvinner samtidigt de bättre restaurangerna och butikerna i staden.

Tyst och stilla är det också i Iittalas butik i samma galleria. Men butikschef Tarja Liukka och rysktalande expediten Olga Kämäräinen är nöjda.

– Vi har haft en bra vecka efter nyåret. De ryska kunderna är klart flera än för ett år sedan så vi är mycket hoppfulla. De är så viktiga för oss.

Billigare & bättre. Darja och Irina Porman med barn och barnbarn handlar fisk på finska sidan. Den är billigare och bättre än hemma, anser Irina. Bild: Leif Weckström

Iittalas tidlösa skandinaviska design är efterfrågad bland turisterna från S:t Petersburg.

– De vill ha vackra vardagskärl och pannor och kastruller av god kvalitet. Keramik med starka mönster tilltalar dem också. Våra klassiska finländska glaskonstnärer är verkligen världsberömda och mycket välkända i Ryssland.

Galina Baldjuk och hennes make är välkända och -sedda i Iittalas butik. Paret kommer över ett par gånger per år och köper då av bland annat Oiva Toikkas dyra glasfåglar.

– Vi samlar på glas och vi har en verkligt stor kollektion hemma, säger fru Baldjuk.

Paret nöjer sig inte bara med att besöka Villmanstrand. Den här gången har man besökt Vierumäki, men Helsingfors står ofta på repertoaren.

– Vi älskar Helsingfors, arkitekturen, Musikhuset, Operan, museerna, räknar hon upp.

Paret Baldjuk hör till butikens trogna ryska kunder som håller kontakt via e-post för att reservera de varor de önskar sig.

– Vi har alltid hållit oss med minst en rysktalande expedit. Det är möjligt att göra affärer på engelska, men det är något helt annat att kunna serva kunderna på deras eget språk. De ryska kunderna kräver god service. De är inte vana vid att behöva packa sina inköp själva, säger Tarja Liukka.

– Utan de ryska turisterna skulle vi inte ha butiker som Disas Fish med alla sina havsläckerheter, eller affärer med fina märkeskläder.

Disas Fish är den populära stora matmarknaden i Mustola strax utanför staden och ofta en sista anhalt för de ryska turisterna som är på väg hem. Fisk och skaldjur är dragplåstren, men kunderna erbjuds också vakuumförpackat kött och andra produkter att köpa hem. I dag är kön vid fiskdisken relativt kort. Familjen Porman är ute efter färsk regnbåge för 7,90/kg.

– Det är lite billigare än hemma och så är kvaliteten högre, säger mamma Irina.

En blick på kundkärrorna vid kassorna avslöjar att de flesta fyller dem med bulkvaror, medan delikatesser såsom gåslever och hummer blir kvar på hyllor och i frysdiskar. Varumängderna är också blygsamma i jämförelse med vad de var vid HBL:s besök för några år sedan.

Utanför Prismas stormarknad strax utanför centrum ser vi i dag en enda rysk turistbuss. När rusningen österifrån var som värst kunde här stå fyrtio bussar på parkeringen. Största delen av de ryska bilarna är små och anspråksklösa mot de suvar som svängde in här för några år sedan.

– De flesta köper vanliga vardagsvaror i stora kvantiteter, ofta också till släkt och vänner, berättar en anställd.

Hoppet lever starkt

Den starka tilltron till den ryska marknaden lockade företagarna att bygga stora hallar här knappt två mil från gränsövergången vid Nuijamaa. Handelsmännen räknade med att sanktionerna mot Ryssland skulle öka shoppingturismen, men så har det inte gått. Den svaga rubeln kom som motvikt.

I dag framstår hallarna som gigantiska felinvesteringar för en utomstående .

Men de sydkarelska handelsmännen har byxbakar av starkt kläde. De bidar sin tid övertygade om att uppgången kommer förr eller senare. Det visar sig att de tre största aktörerna inom gränshandeln, Disas Fish, lågprisvaruhusen Rajamarket och Laplandiamarket planerar att utvidga med tusentals kvadratmeter så fort stadsplanen så medger.

Deras optimism stärks av att också Ikea bestämt sig för att lösa in en tomt i korsningen mellan riksväg 6 och Nuijamaavägen. Men möbeljätten avvaktar ännu med att bygga.

Ensam i lyxvaruhuset

Grande Orchidé, lyxvaruhuset vars fasadorkidéer får modehallen att lysa som en fyr i natten har i åratal gäckat alla olyckskorpar. Förra ägaren Mohammad Darwich, som också äger Laplandiamarket, gav upp för ett år sedan och verksamheten togs över av italienaren Salvatore Coletta.

På parkeringen står en annan bil. Vi vandrar en god stund bland Armanis och Cerrutis kostymer utan att störas av vare sig kunder eller expediter.

I lokaltidningen Etelä-Saimaa försäkrar Coletta i alla fall att han är övertygad om att de ryska lyxkonsumenterna återvänder, även om det kan ta ett år ännu.

– Jag litar på att de kommer, annars skulle jag inte vara här, säger han.

Samma framtidsoptimism lyser kring det ryska företagarparet Victoria och Denis Emeljanov som lämnade S:t Petersburg för lugnet i östra Finland. Paret handlar med specialknivar, motorcykeldelar och elvärmare.

Framgångshistoria. Denis och Victoria Emiljanov är ett ryskt företagarpar som slog sig ner i Villmanstrand och driver en exklusiv knivbutik. Nu öppnar de filial i Helsingfors. Bild: Leif Weckström

– Jag ville inte mera spela med i den ryska kasinoekonomin. Man visste aldrig vad som väntade nästa dag. Ett eget hus i det lugna Luumäki passar mig perfekt, säger Denis.

– Finlands toppkockar reser hit för att handla våra knivar, säger Victoria, nu öppnar vi en butik också i Helsingfors.

– Men själva stannar vi här. Det är för stökigt i Helsingfors, tycker Denis.

Fakta

Långt till rekordåren

Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg tog emot drygt 30 000 visumansökningar i december. Det är en ökning på cirka 20 procent jämfört med året innan. Siffran är dock blygsam jämfört med åren 2010-2013.

Under rekordåren tog konsulatet emot över en miljon ansökningar varje år. Exempelvis 2013, innan östturismen rasade, ansökte 1,2 miljoner ryska medborgare om visum till Finland.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning