Ryska pedagoger portar föräldrar

Bild: Mostphotos

Åt min dotter har jag sagt att ryska pedagoger är stränga och att man inte ska ta deras uttalanden personligt. De har sitt sätt att se på saken och vi har vårt.

– Er dotter har varit en latmask i dag. Jag har skällt på henne.

Gymnastiktränaren, en kvinna ungefär hälften så gammal som jag själv, tittade strängt på mig. Jag nickade ödmjukt och log invärtes. Det gör jag alltid när hon kommer med sina ukaser, som till exempel att flickorna ska ha håret i knut och inte i "slarviga flätor".

Åt min dotter har jag sagt att ryska pedagoger är stränga och att man inte ska ta deras uttalanden personligt. De har sitt sätt att se på saken och vi har vårt. Min dotter tycker inte det är så mycket att orda om eftersom hon tidigt har kommit i kontakt med ryska danslärare, logopeder och motsvarande. Hon gillar sin tränare, som leder truppen med järnhand, ropar "jag ser allt" och kallar slarvare "chaltursjtjitsa". (Chaltura betyder ett slarvigt utfört arbete och chaltursjtjitsa slarverska.)

Ryska pedagoger är ett släkte för sig. De förstår inte varför inte varje barn åtminstone ska försöka bli en mästare. Också ryska mammor har ofta höga ambitioner. En Moskvaväninna till mig har som valspråk: Våra barn ska bli bättre än vi. En annan väninna i Sankt Petersburg jobbade målmedvetet i flera år för att få in sitt barn på en fransk elitskola. (Hon lyckades, naturligtvis.)

Ryssland är ett samhälle med mycket stor ojämlikhet. Det är därför valet av skola och hobby görs med omsorg och det är nästan alltid mammorna som bestämmer på den här punkten. De är övertygade om att barn måste ledas på alla plan. Själv är jag övertygad om att barn måste lämnas i fred med jämna mellanrum.

Min ryska väninna trodde mig inte när jag sade att jag som barn hade lärt mig läsa själv. Det är inte möjligt, sade hon, någon måste ha gått igenom bokstäverna med dig. Men så var det inte. Barn kan lära sig saker på egen hand, men då måste de också tillåtas ha tråkigt.

Tendensen att aldrig lämna sina barn i fred ser man även i Finland, fast på ett annat sätt – till exempel i hur finländska föräldrar uppmanas engagera sig i vad deras barn sysslar med på nätet och i sociala medier. Vissa föräldrar som är med på matcher och tävlingar beter sig i själva verket allt annat än exemplariskt. Då föredrar jag min dotters ryska gymnastikklubb där föräldrarna är portade från träningarna och helst inte ska vara med under tävlingar heller eftersom det anses störa barnens koncentration.

På julavslutningen höll klubbens chefstränare ett tal till oss föräldrar som hon avslutade med:

– Vi önskar er lycka, hälsa och välgång för det nya året och så hoppas vi att ni ska låta era barn träna i fred och inte störa dem.

Mitt barn kommer aldrig att bli någon gymnastikmästare, jag vill inte att hon ska träna på den nivån. På den punkten är jag av annan åsikt än ryska pedagoger. Men de tar henne på allvar. Det är roligt att i lämpliga mängder få ta del av den kulturen.

Anna-Lena Laurén Korrespondent i Moskva

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00