Ryska nätet har länge varit fritt - frågan är hur länge

I morse satte jag mig vid datorn och öppnade mitt nätbaserade arbetsverktyg. Det fungerade plötsligt inte längre. Ryska myndigheters försök att blockera Telegram har lett till oönskade bieffekter.

Om det finns en sak som jag uppskattar i en så kallad sammetsdiktatur som den ryska så är det tillgången till nätet. Inte för att det inte skulle finnas några begränsningar - utan för att de än så länge har varit små.

I mitt nyhetsarbete har jag nästan obegränsad tillgång både till alla de oberoende ryska medierna och alla de stora internationella drakarna. Det går snabbt att kolla upp saker, det är lätt att hitta idéer till storys. Uppfattningen i väst att ryska medborgare inte har tillgång till oberoende information stämmer helt enkelt inte. En annan sak är vad folk väljer att tro på.

Den ryska övervakningsmyndigheten Roskomnadzor har visserligen stängt ned ett mindre antal oberoende sajter. Även oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs populära blogg och Youtubekanal har några gånger stängts ned (och därefter öppnats på nytt). Men sajterna tillhörande flaggskepp som RBK, Vedomosti, Dozjd, Novaja Gazeta och Echo Moskvy har lämnats i fred, liksom sociala medier som Facebook och meddelandetjänster som Whatsapp.

(Ryska myndigheter jobbar dock på flera fronter – med jämna mellanrum har man hotat oberoende medier och försökt skrämma dem till en lite mer följsam rapportering.)

När jag besökte Kina i fjol insåg jag skillnaden mellan en sammetsdiktatur som tillåter en rätt stor gråzon och en enpartistat som från första början har begränsat tillgången till både utländska medier och appar. Det tog tid för mig att fatta att det verkligen inte går att läsa BBC i Kina utan VPN, hur många gånger jag än slår in deras adress.

Ryska myndigheter har dock blockerat Linkedin – och nu är det alltså meddelandetjänsten Telegram som står i tur. Pavel Durov som äger Telegram vägrar kategoriskt att gå med på att låta FSB läsa innehållet i kommunikationen och myndigheterna svarar med att blockera tjänsten.

Övervakningsmyndigheten Roskomnadzors generaldirektör Aleksandr Zjarov säger i en intervju med Kremllojala Izvestija att även Facebook kan stängas ner före utgången av 2018. Kravet är att de redovisar för medlemsbasen i Ryssland samt avlägsnar förbjudet material från sina sidor. Förhandlingarna pågår.

Ska vi gå samma väg som Kina? undrar Izvestijas reporter.

- Nej, svarar Zjarov - Ryssland har sin unika väg. Kina ställer sig frågan hur man ska blockera - inte vad. Vår lagstiftning är betydligt mjukare.

Roskomnadzor försöker alltså ge intrycket av att ha liberala utgångspunkter. I fallet Telegram har myndigheten än så länge gjort en tämligen slät figur - i sin iver att stoppa tjänsten lyckades man ofrivilligt blockera en mängd helt andra sajter, inklusive sin egen. Enligt Izvestija fungerade den inte i går, något som Zjarov förnekar.

Även DN:s interna, nätbaserade arbetsverktyg slutade alltså fungera i går imorse. På eftermiddagen hade blockeringen försvunnit. Det går i vilket fall alltid att komma runt den här sortens begränsningar, en konst som ryssar även på många andra plan har utvecklat till högsta förfining.

En annan sak är i vilken riktning utvecklingen fortsätter. Mycket tyder på att försöken till begränsningar kommer att öka. Och lika säkra kan vi vara på att ryska medborgare kommer att finna nya vägar runt hindren.

Anna-Lena Laurén Medarbetare i Ryssland

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning