Rutinmässiga lönnmord

Forskaren C. Salonius-Pasternack kommenterar i HBL (9.1) mitt debattinlägg av samma datum. Jag hävdade att statligt utförda lönnmord är en vardaglig företeelse i vissa länders säkerhetspolitik. Salonius-Pasternak konstaterar att "praxis varit att man inte direkt attackerar statliga företrädare". Orsakerna till detta är, enligt honom, att man då utsätter sina egna ledare för en risk och att man inte vill eliminera framtida förhandlingspartner.

Faktum är dock att vissa länder vilka inte är medlemmar av den år 2002 grundade Internationella Brottmålsdomstolen (International Criminal Court), i synnerhet Förenta staterna och Israel, regelbundet och enligt mig rutinmässigt lönnmördar (targeted killing operations) militära och politiska motståndare vilka de anser utgöra en betydande risk för deras nationella säkerhet.

Enligt Bergman (2019) mördade/avrättade Israel från sitt grundande fram till 2018 ca 1 000 personer i totalt ca 800 identifierade och dokumenterade aktioner, det vill säga i medeltal 15 lönnmord per år.

Förenta staterna utvecklade sin teori och praxis gällande specifikt lönnmord på terrorister under president Carter redan år 1976. Under president G.W. Bush utfördes 48 sådana aktioner och under Obama 353 eller totalt över 400 "targeted killings", det vill säga ca 10 per år. Alla har godkänts av ländernas högsta ledning vanligtvis av presidenten själv. Tio till femton lönnmord per år eller två per månad under flera årtionden anser jag vara rutinmässiga handlingar.

För att juridiskt göra dessa mord kanske mera godtagbara identifieras och omklassificeras offren, såsom i fallet Soleimani, till terrorister. Det är kanske ingen tillfällighet att, enligt uppgifter i medier, Irans högsta ledning nyligen beslöt om samma omklassificering i fråga om Förenta staterna.

Salonius-Pasternaks argument gällande risken för lönnmord i de egna leden tycks vara befogad.

Jan-Peter Paul

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning