Hetta i rymden bakom kalla vintervädret

En anställd försöker hålla snön stången framför lyxhotellet Adlon i Berlin. Bild från i måndags. Bild: Kay Nietfeld/TT-AP

Snöstormar i Spanien, minusgrader i samtliga USA:s delstater, rejäl kyla i Norden. Men uppe i stratosfären har temperaturen rusat upp till 50 grader. Allt detta hänger ihop, och går nu för första gången att studera i sin helhet från rymden. Frågan är hur många svar vi hinner få innan satellitens laser ger upp.

Fenomenet kallas plötslig stratosfärisk uppvärmning, på engelska förkortad SSW. Tidigare har sådana fenomen mätts med omständliga metoder som väderballonger och flygplan, men nu har Europeiska rymdstyrelsen (ESA) satelliten Aeolus på plats, som via laser mäter vindmönstren från ovan.

– Det är första gången man kan få en stor helhetsbild av vindstrukturen, säger Heiner Körnich, chef för meteorologisk forskning på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.

Två teorier

Bland frågorna finns om klimatförändringarna kan innebära att plötslig stratosfärisk uppvärmning blir vanligare och starkare – och alltså om global uppvärmning paradoxalt nog kan höja risken för brutala vintrar.

– Aeolus vinddata blir väldigt viktiga för att bättre förstå de mekanismer som utlöser dessa väderhändelser, säger ESA-forskaren Anne Grete Straume enligt ett pressmeddelande från ESA.

Bild: Johan Hallnäs/TT

Det finns två teorier om varför den plötsliga värmen i stratosfären innebär plötslig kyla för oss, berättar Heiner Körnich. Den ena är att ökad cirkulation "skyfflar ner luft över Nordpolen", vilket innebär högtryck på nordliga breddgrader, och högtryck på vintern ger ju låga temperaturer. Enligt den andra, snårigare teorin är det förändringar i vindstrukturen på hög höjd som påverkar hur lågtrycken rör sig.

– När vi inte får lågtryck över Atlanten som tar med sig mild luft, då kan man få det här läget med stabilt högtryck. Lågtrycken går längre söderut, säger Körnich.

Slut i höst?

Satelliten kom upp med bra tajmning 2018, i och med att den nu gör extra stor nytta under pandemin. I vanliga fall kan väder- och klimatforskarna delvis åka snålskjuts på flygtrafiken, men den är ju tills vidare nedskruvad till ett minimum.

En kvinna på kajen söder om Aten i Grekland under ett vinteroväder i måndags. Bild: Petros Giannakouris/TT-AP

Men instrumenten ombord är dyrköpta nymodigheter. Tekniska problem gjorde att uppskjutningen försenades med ungefär tio år. Och den kraftfulla lasern, som drivs via stora solpaneler och batterier, har en beräknad livslängd på tre år. Om det stämmer slocknar den redan i höst.

– Förhoppningsvis kan vi köra den längre, säger Heiner Körnich.

Inte än

Och mer data, mycket mer, kommer att krävas innan frågan om klimatförändringarnas roll för plötslig stratosfärisk uppvärmning får mer definitiva svar.

Vädret just nu kallar Körnich en "kall vinter-episod". De kan inträffa ofta, oavsett om vädret i snitt blir varmare.

– Även om vi har kalla temperaturer nu så var november och december väldigt varma, så i genomsnitt är detta ingen kall vinter – än.

Vintern har den senaste tiden varit sträng på många håll på norra halvklotet. Några exempel:

• Temperaturer under nollan har förutspåtts nå samtliga 50 delstater i USA denna vecka, alltså även inklusive "solskensstaten" Florida och ögruppen Hawaii.

• Runtom i Europa är vinterovädren osedvanligt hårda. De senaste dagarna rapporteras om snökaos och temperaturer på nedåt minus 20 i bland annat Tyskland. Storbritannien hade sin kallaste januari på tio år.

• I Spanien lamslogs Madrid med omnejd för en månad sedan av snöstormen Filomena. Att decimetervis med snö kommer, och sedan ligger kvar, i den spanska huvudstaden är ovanligt. Veckan efter uppmättes temperaturer kring 25 minus nordost om Madrid.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning