Röstkungen Halla-aho: "Hur kan en så här dålig och tråkig ordförande få så många röster?"

Jussi Halla-aho tror att Finlands befolkning håller på att bytas ut mot andra folkgrupper. – Det är ingen hotbild, det är en beskrivning av en pågående process. Bild: Niklas Meltio

Sannfinländarnas Jussi Halla-aho är Finlands populäraste politiker, med starkt stöd både i förorten och i Helsingfors innerstad. Han leder en riksdagsgrupp där en ledamot dömts för misshandel av en kollega och en annan för att ha uppmanat till brott mot Röda Korset.

Sannfinländarnas partikansli i Rödbergen ligger granne med en strippklubb, ett populärt falafel-ställe och en hipp vegetarisk restaurang. Populistpartiet har hållit till i en av Helsingfors dyraste stadsdelar sedan den första valsegern 2011.

Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho, en renodlad antiinvandringspolitiker, var den populäraste kandidaten i hela Finland i söndagens riksdagsval. Han fick 30 527 röster i Helsingfors. Det innebär att två tredjedelar av Sannfinländarnas väljare i huvudstaden röstade på honom, trots att det fanns 21 andra kandidater på listan.

– Det är faktiskt överraskande. Jag har läst flera analyser om talen jag höll på valvakan, och de har kallats tråkiga och bedövande. Det har man alltid sagt om mitt sätt att prata och vara. Det är förbryllande hur en så pass dålig och tråkig ordförande kan få så många röster, säger Halla-aho tre dagar efter riksdagsvalet.

Han har kommit till partikansliet med en svart cykelhjälm i handen och tagit en cigarett i rökbåset. På bordet i mötesrummet ligger ballonger och en kvällstidning från i måndags. På omslaget kysser Jussi Halla-aho sin fru Hilla.

Sannfinländarna firade ännu en seger i riksdagsvalet 2019. Röstandelen 17,5 procent var ungefär samma som för fyra är sedan och lägre än 2011. Men det kändes som en vinst, med tanke på att partiet splittrades i två 2017 och att mätningarna ännu i höstas visade ett väljarstöd på under tio procent.

Läs också: Här är Halla-aho den populäraste kandidaten

Halla-aho är inte bara populär i östra Helsingfors, där arbetslösheten är högre och inkomsterna lägre än i genomsnitt. Han var också röstkung i enskilda vallokaler på Drumsö, i Gräsviken, Tölö och Berghäll. Det är områden med höga bostadspriser och som snarare förknippats med dem som röstar rödgrönt eller den traditionella högern.

– Redan i valet 2011 märkte jag att mina röster fördelas ganska jämnt mellan Drumsö och Nordsjö, vilket är ganska ovanligt. I Östra Helsingfors bor många människor som har vardagserfarenhet av problemen med invandring. I Samlingspartiets traditionella områden bor det människor som ser invandringen som en ekonomisk fråga. Sannfinländarnas kritiska hållning till skadlig invandring förenar olika väljargrupper, säger Halla-aho.

Läs också: Sannfinländarnas nya kärnväljare: högutbildade experter

Här i Rödbergen är Samlingspartiet och De gröna de största partierna, men Halla-aho den kandidat som fick näst mest personliga röster. Ändå anser han att han personifierar partiet i mindre grad än vad förra ordföranden Timo Soini gjorde. Han säger att många i partiet kommit ut ur Soinis skugga och vågar skapa sin egen profil.

Halla-ahos stil kunde inte vara längre från Soinis. Soini var folklig och humoristisk, Halla-aho är torr och reserverad. Ändå verkar nästan alla Sannfinländarnas väljare ha följt med Halla-aho när partiet splittrades – Soinis utbrytarparti Blå framtid åkte ut ur riksdagen.

Jussi Halla-aho tror inte att Sannfinländarna skulle gå hem i Sverige lika bra som i Finland. Enligt honom är svenskarna mer elitistiska och kräver mer polerade partier än det folkliga Sannfinländarna. Bild: Niklas Meltio

Vill hålla sig väl med SDP

I tisdags meddelade förra statsminister Juha Sipilä att han slutar som ordförande för Centerpartiet. Det har tolkats som en möjlighet för Centern att få en mer vänsterorienterad ledare och komma in i en regering med Socialdemokraterna.

Det höjer säkert inte Sannfinländarnas chanser att vara med i regeringen?

– Inte i sig. Men om vi tänker på invandringspolitiken har Samlingspartiet, SFP och De gröna varit sämst. Det är inte länge sedan vi hade en mycket förnuftig inrikesminister, Kari Rajamäki från SDP.

Jussi Halla-aho väljer alltså att betona det som förenar Sannfinländarna med SDP, som blev största parti och ska leda regeringsförhandlingarna. Enligt Halla-aho är Sannfinländarna inte ett högerparti, utan i mitten.

Brottsdömda ledamöter

Flera av Sannfinländarnas nya riksdagsledamöter är dömda för brott. Ano Turtiainen dömdes i höstas till dagsböter för offentlig uppmaning till brott (domen tas upp i hovrätten i maj). Turtiainen hade år 2015 på Facebook berömt dem som deltagit i "elimineringsuppdrag" av flyktingförläggningar, och pekat ut Röda Korset som "vår värsta fiende".

Orden var "ogenomtänkta", enligt Halla-aho.

Vad är partiets linje till att ha brottsdömda som kandidater?

– Brottsdomar är förstås tråkiga, men vi måste komma ihåg att det finns olika sorters brott. Vi anser att så kallade yttrandefrihetsdomar är politiska. Vi är kritiska mot paragraferna om hets mot folkgrupp och brott mot trosfriden. En civiliserad stat borde inte ha sådana paragrafer.

Även Halla-aho själv har dömts för hets mot folkgrupp och brott mot trosfriden, efter skriverier om islam och somalier.

Riksdagsledamoten Teuvo Hakkarainen blev omvald, trots att han dömts för misshandel och sexuellt antastande av en riksdagskollega. Halla-aho säger att det är en högre tröskel att utesluta någon på grund av brott om personen tidigare fått många röster.

– Hakkarainens fall är intressant, hans väljarstöd ökade och han fick över 8 000 röster. Det är ett rätt så starkt mandat. Sannfinländare, ofullständiga som vi är, representerar det vanliga folket.

Två tredjedelar av Sannfinländarnas väljare i Helsingfors röstade på Halla-aho. Bild: Niklas Meltio

Bara ryska asylsökande

Sannfinländarnas viktigaste krav är att stoppa asylsökande från att ta sig till Finland via Sverige eller Ryssland. Halla-aho använder ordet asylshopping.

– Det innebär att människor går via flera trygga länder för att lämna in sin asylansökan där det är mest förmånligt.

De enda som kunde söka asyl i Finland enligt honom är ryssar som förföljs i Ryssland, till exempel Jehovas vittnen och homosexuella.

För att uppnå målet vill han antingen införa gränskontroller mellan Sverige och Finland, eller minska de faktorer som enligt honom gör Finland till ett lockande land för asylsökande. Han vill bland annat försvåra familjeåterförening och sätta alla som får ett negativt asylbeslut i förvar.

Den förra regeringen gjorde flera skärpningar i asylpolitiken. Sannfinländarna var med i regeringen tills partiet splittrades, och utgångspunkten för skärpningarna var Sannfinländarnas program, skrivet av Halla-aho själv. Ändå anser han att ändringarna varit otillräckliga och mest ett spel för gallerierna.

Antalet asylsökande i Finland har minskat betydligt efter 2015. Enligt Halla-aho är anledningen andra länders hårdare gränskontroller, inte Finlands beslut. Han är också mycket nöjd med hur Italien hindrat räddningsoperationer av flyktingar i Medelhavet.

"Bra att befolkningen minskar"

I klimatpolitiken skiljer sig Sannfinländarna från alla andra partier. Halla-aho ifrågasätter inte människans påverkan på klimatet, men han anser inte heller att Finland ska föra en ambitiös klimatpolitik. Det leder enligt honom till att industrin flyttar från landet.

I hans värld går klimatmålen bra ihop med asylmotståndet.

– Om en person från Nigeria kommer till Finland ökar koldioxidavtrycket. För klimatet är det bra att befolkningen minskar i Norden.

Bara några dagar har gått sedan riksdagsvalet, men nu kraftsamlar Sannfinländarna till EU-valet i slutet av maj. Redan på valvakan i söndags betonade Halla-aho för sitt partifolk hur viktigt EU-valet är. Han ser fram emot att fortsätta samarbetet med Sverigedemokraterna och de andra invandringskritiska partierna.