Rösta inte för ökad militär upprustning

Resurserna behövs till att reparera all den miljöförstörelse vi har ställt till med och till mänsklig välfärd, inte krig och förödelse.

EU-valet står inför dörren. Nu måste alla som vill värna om fred, och som motsätter sig de allt stigande militärutgifterna, rösta med eftertanke.

Enligt Sipri, Stockholms internationella fredsinstitut (april 2019) steg världens totala militärutgifter till 1 822 miljarder dollar under 2018, vilket motsvarar en ökning med 2,6 procent sedan 2017. USA:s militärutgifter på 649 miljarder dollar motsvarar de följande åtta ländernas totala utgifter. Bland dessa återfinns Ryssland på sjätte plats.

Även EU-parlamentet har gripits av upprustningsvansinne. Den 18 april antog parlamentet förordningen för Europeiska försvarsfonden med rösterna 328 mot 231. Detta skedde bland annat på basen av följande motivering: "Unionens geopolitiska kontext har förändrats dramatiskt under det senaste årtiondet. Situationen i Europas grannregioner är instabil, och unionen konfronteras med en komplex och svårhanterad närmiljö där nya hot såsom hybrid- och it-angrepp växer fram i kombination med mer konventionella utmaningar på väg tillbaka. I denna situation anser både medborgarna i Europa och deras politiska ledare att mer måste göras kollektivt på försvarsområdet.

Försvarssektorn präglas av ökande kostnader för försvarsutrustning och höga kostnader för forskning och utveckling (FoU), och dessa kostnader begränsar inledandet av nya försvarsprogram och påverkar direkt konkurrenskraften och innovationskapaciteten för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Mot bakgrund av denna kostnadseskalering bör utvecklingen av en ny generation större försvarssystem och ny försvarsteknik stödjas på unionsnivå i syfte att öka samarbetet mellan medlemsstaterna kring investeringar i försvarsmateriel."

Parlamentet öppnar upp för att 13 miljarder euro skall öronmärkas för forskning och utveckling av militär utrustning i den kommande fleråriga finansiella ramen (2021–2027). Summan kommer att utökas med 6,5 miljarder euro för "militär rörlighet".

För första gången kommer EU att finansiera den europeiska krigsindustrin med pengar från den gemensamma budgeten. Pengar som alltså är borta från trängande civila ändamål.

Många grupper i civilsamhället, kyrkor och organisationer i Europa har offentliggjort dokument och protesterat mot hotet att miljarder investeras i vapenindustrin medan medel för förebyggande åtgärder mot civilt våld ska minskas från 2,3 miljarder till endast en miljard euro.

Skrämmande är att EU-parlamentet inte kommer att ha tillgång till eller kontroll över pengarna och över exporten av vapenteknik till länder utanför EU. Parlamentet kommer inte att kunna kontrollera huruvida bland annat den gemensamma ståndpunkten 2008/944/GUSP (om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel) kränks. Det har sedan 2008 fastställt att inga vapen får exporteras till krisområden eller länder i krig.

Förhandlingarna om den ovannämnda förordningen har avslutats, men det nyvalda parlamentet måste hösten 2019 besluta om den övergripande fleråriga finansiella ramen 2021–2027.

Till saken hör att den geopolitiska kontext och den instabilitet som nämns bland EU:s motiveringar ovan i hög grad utpekar Ryssland, som alltså ligger på sjätte plats efter USA beträffande militärutgifterna 2018, som ett hot som måste mötas med vapenmakt.

Beträffande vapenexporten meddelade Sipri (mars 2018) att de fem största vapenexportörerna USA, Ryssland, Frankrike, Tyskland och Kina tillsammans stod för 74 procent av all vapenexport under 2013–2017. Rysslands vapenexport däremot minskade med 7,1 procent under 2008–2012 och 2013–2017.

Det är inte endast extremhögerns skrämmande framfart i EU som utgör ett hot mot freden och stabiliteten i Europa, det är även vapenskramlet och de falska hotbilderna som håller på att omvandla Europa till en synnerligen lättantändlig krutdurk.

Nu behövs det fredsinriktade politiker både på nationell och på EU-nivå. Resurserna behövs till att reparera all den miljöförstörelse vi har ställt till med och till mänsklig välfärd, inte krig och förödelse. Krigen leder till flyktingströmmar, till lidande och fler konflikter. I slutändan kan det komma att leda till total ödeläggelse i ett atomvapenkrig.

Rösta med eftertanke!

Ulla Klötzer aktiv inom rörelsen Kvinnor för fred, Helsingfors

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03