Rosalie Finell levde i Maria Åkerbloms skräckvälde i 37 år – hos sektledaren fråntogs hon sin vilja och sin personlighet

Rosalie Finell var ett av sektledaren Maria Åkerbloms utvalda barn. Hennes biologiska familj bodde på övre våningen i Villa Toivola, själv bodde hon med predikanten på nedre våningen. Bild: Cata Portin

Rosalie Finell var ett av sektledaren Maria Åkerbloms utvalda barn. Hon fråntogs sin vilja och fick en uppväxt präglad av en envåldshärskare som ansåg sig vara Guds profet. Nu berättar Rosalie för första gången sin historia.

Rangordningen var rigorös i predikanten Maria Åkerbloms högkvarter, Villa Toivola i Mejlans i Helsingfors. På övre våningen bodde de lydiga anhängarna och på nedre våningen härskade Maria Åkerblom

De barn som Maria Åkerblom hade valt ut som sina fosterbarn sov i en kammare intill Maria Åkerbloms sovrum.

Ett av dem var Rosalie Finell. Hennes föräldrar och syskon fanns på andra våningen men Rosalie var Maria Åkerbloms älskling och skulle finnas i sektledarens närhet.

– Maria frågade min pappa om hon fick ta hand om mig som sitt eget barn och pappa sade ja. Han var stolt över att hon ville ha mig.

Maria Åkerblom hittade på namnet Rosalie och instruerade sin lilla skyddsling att alltid säga att hon var fem år. Hon förbjöds att prata med utomstående och hon skulle kalla Maria Åkerblom för mami.

Men Maria Åkerblom var ingen öm mamma. Rosalie beskriver regimen i Villa Toivola som ett skräckvälde.

– Maria ville aldrig kramas men alltid bestämma. Marias ord var Toivolas vilja och lag, säger Rosalie.

– Man var alltid rädd för vad Maria skulle hitta på. Hon förhörde oss och hon rotade i våra personligheter.

Rosalie är i dag 85 år och bor i Hoplax. Från sin balkong har hon en vidunderlig utsikt ut mot Fölisön och sitt forna hem i Mejlans. Hon bodde i Villa Toivola i 37 år men när hon flyttade ut förträngde hon sina minnen av upplevelserna med Maria Åkerblom. Nu har minnena, och med dem insikten om vad hon varit med om, återvänt.

– Jag var beroende av Maria och hon präglade min personlighet. Hon tog ifrån mig min vilja när jag var fyra år och efter det gjorde jag det jag blev tillsagd att göra.

Rosalie Finell växte upp i Villa Toivola efter det att Maria Åkerblom hade släppts ut ur fängelset 1933. Hennes föräldrar hörde till de anhängare som hade fascinerats av Maria Åkerblom när hon predikade i Österbotten och följt med henne söderut. Rosalie var ett av de barn som kallades solskensbarnen, senare solskensflickorna.

Uppgiften var att ständigt vara glad och att sjunga och uppträda. Under ledning av Maria Åkerblom åkte barnen bland annat till Sverige där de gav konserter och samlade in pengar för vinterkrigets offer. Stående på en stol fick Rosalie sjunga solo för kung Gustaf V.

Men hemma i Villa Toivola var solskenet fjärran. Maria Åkerblom styrde sin flock med rädsla och manipulation som vapen.

Flera av barnen vantrivdes, rymde och försvann. Maria Åkerblom tog reda på var de hade gömt sig och beordrade de andra barnen att förfölja dem.

Örfilar och aga ingick i den pedagogik som tillämpades i Villa Toivola. De som hade ådragit sig Maria Åkerbloms vrede och skulle misshandlas hämtades mitt i natten. Rosalie blev aldrig fysiskt bestraffad men hon bevittnade misshandeln.

– Jag hörde och såg Maria prygla andra och det var lika hemskt som att själv bli slagen. Jag ska säga dig att det är mycket oljud och mycket svordomar när någon blir piskad.

– I en familj blev alla syskon pryglade, av några hantlangare som Maria hade anlitat. Jag minns föräldrar som övertalades att slå sina egna barn. Ett barn blev så illa behandlat av sin mamma att det senare tog livet av sig.

Var du rädd för Maria?

– Nej. Jag ville tro att hon var Guds sändebud och jag anpassade mig men jag stod aldrig på hennes sida. Hon ljög ofta och jag kunde aldrig lita på henne.

Många har beskrivit Maria Åkerblom som charmerande när hon satte den sidan till. Rosalie minns hur intagande Maria Åkerblom var när polisen kom på besök. Anledningen var att Maria hade gömt undan tre barn ur samma familj utan att föräldrarna hade en aning om var barnen fanns.

– När polisen kom till Villa Toivola var Maria så charmig att de föll för henne. Min uppgift var att gå fram till henne och med ynklig röst säga "Mami, jag är rädd för poliserna. Kan de inte gå härifrån?"

Skämmas hela livet

Flera gånger under vår intervju återkommer Rosalie Finell till känslan av skam – en känsla som har följt henne genom livet. Hon skäms för sin udda uppväxt och för att hon lät sig vilseföras av Maria Åkerblom.

– Vad hade Maria för rätt att gå in i andras liv och bestämma? Hon kallade sig Guds profet men hon hade ingen fullmakt att avgöra andras liv.

– Allt Maria sade var en bluff.

Att skämmas var något Rosalie lärde sig redan som liten.

Ett av Marias påbud var att födelsedagar aldrig fick firas. Själv firade hon endast dagen då hon släpptes ut ur fängelset vilket var den 14 september.

Rosalie minns den enda gång hennes födelsedag firades på Villa Toivola. Föräldrarna och syskonen kom ner från övre våningen och uppvaktade med sång, tårta och presenter men Maria blev spydig.

– Så jag skämdes! Efter det firade jag inte min födelsedag förrän jag fyllde 80 år och mina vänner övertalade mig att fira.

Religiösa sammankomster förekom i Villa Toivola också efter att anhängarnas skaror hade sinat. Men Maria var också upptagen av att föda upp hundar. Två lejonungar fungerade som sällskapsdjur.

Rosalie lyser upp på tal om lejonen.

– Jag lekte med dem och bäddade ner dem i docksängen berättar hon.

När lejonen blev större flyttades det ena till Högholmen där Maria Åkerblom regelbundet besökte det och oförskräckt gullade med sitt keldjur i buren. Det andra, som var skadat, avlivades, stoppades upp och paraderade i salongen i Villa Toivola.

Två gånger nej

Rosalie Finell säger att hon under decennierna i Villa Toivola alltid levde någon annans liv. Två gånger vågade hon opponera sig mot Maria Åkerblom. Den första gången vägrade hon delta när Maria kommenderade sin flock att slå in en dörr till en lägenhet där någon av de misshagliga bodde. Andra gången var när Maria tyckte att Rosalie skulle gifta sig med Marias chaufför. I förslaget ingick ett löfte om att Rosalie då skulle få ärva Maria.

– Men jag sade nej. Även om jag inte visste vad jag ville var jag säker på vad jag inte ville.

Maria Åkerblom avskydde mothugg. Mötet blev det sista mellan predikanten och hennes fosterbarn Rosalie.

Sammanbrottet

När barnen nådde skolåldern drabbades en del av Maria Åkerbloms orättvisa. En del fick gå i skola, andra förvägrades rätten till utbildning. Rosalie, som var favoriten, fick gå i skola och studera. Hon blev modersmålslärare och arbetade i Botby svenska samskola och Brändö svenska samskola.

Så småningom blev det dags att lämna villan i Mejlans. Efter 37 år i Toivola flyttade Rosalie med sina systrar till en lägenhet i Munksnäs.

Uppbrottet var nödvändigt men konsekvenserna blev katastrofala.

– När jag lämnade Toivola var jag mentalt sjuk men noga med att ingen skulle upptäcka det. Jag visste inte om Maria styrdes av Djävulen eller Gud.

– Maria misshandlade folk, hon ljög och hon lärde oss att ljuga.

För Rosalie Finell innebar avskedet till Villa Toivola att hon bröt samman. Mardrömmarna om att någon stod bakom hennes dörr och tryckte ner handtaget förföljde henne. När hon hade återhämtat sig förträngde hon alla upplevelser från sin barndom och uppväxt.

Senare ville Rosalie bearbeta sin uppväxt. Hon sökte sig till präster och en psykiater men hennes problem viftades bort. "De som växte upp med Maria Åkerblom kan man inte ha något att göra med", sade prästerna. Psykiatern noterade att patienten hade ångest.

– Tyngst har det varit att jag inte kunnat prata med någon om mina upplevelser, säger Rosalie.

Lyckligt fri

Efter att Maria Åkerblom och hennes anhängare hade lämnat Villa Toivola förföll byggnaden. Nya ägare tog över huset och byggnaden är totalrenoverad i dag. Rosalie promenerar ofta i sina gamla kvarter och säger att Villa Toivola inte väcker några känslor hos henne.

När Maria Åkerblom avled 1981 var Rosalie ett av de barn som gick på begravningen och som lade ner en vit ros på kistan.

Minnet av Maria Åkerblom då?

– Man kan inte försvara Maria Åkerblom. Hon var en psykopat men jag vill ändå att hon ska betraktas som en människa och inte som ett monster.

– Jag är lycklig över att äntligen vara fri.

Sektledaren Maria Åkerblom föddes i en fattig familj i Snappertuna 1898. Hon blev tidigt moderlös och började tjäna som piga i femårsåldern.

Som 18-åring började hon predika och levererade budskap från högre makter. Maria Åkerblom blev känd som en sömnpredikant, som i dvala levererade budskap från Herrens ängel.

Maria Åkerblom var skicklig på att fånga och manipulera sin publik. Anhängarnas antal ökade lavinartat efter att hon hade etablerat sig i norra Österbotten. Som mest uppgick tillbedjarna till 800 personer.

Efter att Maria Åkerblom låtit piska en hästskötare vaknade myndigheternas intresse. Då flyttade hon söderut till en villa i Mejlans. En del anhängare sålde allt de ägde för att kunna flytta med.

Efter ett mordförsök fängslades Maria Åkerblom. Hon lyckades flera gånger fly från fängelset men satt slutligen fängslad i åtta år. Under den tiden upplöstes största delen av hennes sekt.

När Maria Åkerblom blev fri levde hon ett stillsamt liv med de få tillbedjare som återstod. Hon avled 1981 och är begravd på Furumo i Vanda.

Bland dem som fascinerats av Maria Åkerblom finns Gustav Björkstrand som skrivit biografin Maria Åkerblom: Sändebudet med makt över liv och död (2011) och Jolin Slotte som skrivit romanen Fråga aldrig varför, tvivla aldrig mer (2011).

Filmen Marias paradis, är baserad på historien om Maria Åkerblom och visas nu på bio.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning