Rörigt om vargens vara eller icke vara

Canis lupus. En biltur genom Finland bjuder på människor både för och emot vargen. Bild: Yle

Martin Ilmonis dokumentär Varg eller icke varg? Det är frågan vill ta ett neutralt grepp om ett konfliktladdat ämne och endast låta de berördas röster höras. Men ansatsen snubblar på en viss teknisk klumpighet.

Dok: Varg eller icke varg? Det är frågan sänds i Yle Fem fredag kl. 20.00, repris lördag kl. 14.25.

Vargen väcker känslor. Vissa upprörs då det de ser som vidskeplig rovdjursskräck cyniskt utnyttjas av nöjesjägare för att eliminera en konkurrent om bytesdjuren. Andra är naiva stadsbor vars egna barn aldrig behövt vänta på en försenad buss ensamma i en mörknande skog. Då debatten går het ligger förenklingar och selektiv dövhet nära till hands, och motståndarsidan reduceras till en karikatyr. Därför är dokumentärens ambitioner lovvärda. Den vargintresserade Henrik Wolff åker runt på den finländska landsbygden och intervjuar på ett så neutralt och sakligt sätt som möjligt människor som alla har olika åsikter. Deras gemensamma nämnare är att de alla lever i relativ närkontakt med det stora rovdjuret.

Såväl vargens vänner som fiender får komma till tals, och då de tillåts tala till punkt och förklara sina motiv och resonemang lyckas de flesta av dem ge ett någorlunda sakligt och balanserat intryck. Vi möter skogsvårdare och jägare som blivit måltavlor för hat och förtal i sina lokalsamhällen då de stått upp mot tjuvjägare, men också jägare som hyser respekt och en viss beundran för djuret. För dem är det frustrerande då legitima tillstånd att fälla varg i stamvårdssyfte beviljas, men sedan överklagas av små lokala naturskyddsföreningar från andra sidan landet. "Som om vi skulle åka ner och försöka påverka beslut om Helsingfors spårvagnstidtabell", säger en upprörd österbottning.

Dokumentären ger en intressant och mångsidig bild av problematiken men lider av en viss teknisk klumpighet i utförandet: kameraarbetet är ibland störande skakigt, och då exakt samma inklippssnutt används för tredje gången i sträck tappar man som tittare tålamodet. Att ha med både en huvudperson och en separat berättarröst i en halvtimmes dokumentär blir också lite väl rörigt att hålla reda på.

Otto Ekman Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning