Rörelse växer för Indonesiens George Floyd

Papuanska studenter ropar slogans under en demonstration mot rasism utanför presidentpalatset i Jakarta i augusti 2019. Bild: Tatan Syuflana/TT-AP

I skuggan av den amerikanska proteströrelsen växer en liknande fram i Indonesien, det asiatiska jättelandet där folkgruppen från delen Papua länge utsatts för rasism. #PapuanLivesMatter drar paralleller mellan George Floyd och Obby Kogoya, en papuansk student som trampades på av polis.

Obby Kogoya, som 2016 studerade i universitetsstaden Yogjakarta på den indonesiska ön Java, hade köpt mat som han var på väg med till sina studiekompisar i studentkorridoren. Vännerna, som liksom Obby Kogoya själv kom från Västpapua, en provins långt österut i det väldiga örike som utgör Indonesien, skulle delta i en fredlig protest för minoriteten papuaners rättigheter. Men i stället greps Obby Kogoya av polis. På Youtube finns klipp som visar polisernas hårda tag och hur Kogoya ropar på hjälp, med en polismans fingrar istoppade i näsan.

Kallas "apor"

Kritiker började snabbt koppla ihop gripandet med den rasism som man menar sedan länge är spridd bland indoneser mot personer från Papua, som oftare har mörkare hudfärg än landsmän från öarna längre västerut. Papuanernas har historiskt mer gemensamt med folken i Stilla havet än med indoneserna och har egentligen aldrig varit en integrerad del av Indonesien. I regionen har det förts mer eller mindre väpnad kamp för självständighet sedan 1960-talet.

Papuanska ledare har beskrivit hur de kallats för "apor", behandlats illa och diskrimineras. Papuanska studenter har vittnat i tidningen Jakarta Post om hur de nekats boende och utsatts för rasism på grund av sin bakgrund.

Redan förra året gav sig papuaner ut på gatorna och protesterade efter att en papuansk student kallats "apa" av säkerhetspersonal i staden Surabaya. Nu får rörelsen skjuts av det som sker i USA, där frågan om rasism och polisvåld hamnat högst upp på dagordningen efter att den svarta mannen George Floyd i Minneapolis dog i samband med ett polisingripande.

Ingen dubbelmoral

Kampen har fått hashtaggen #PapuanLivesMatter.

– En del tror att rasismen som vi papuaner upplever är en logisk konsekvens som måste accepteras av de som anses vara separatister, säger aktivisten Rico Tude till Jakarta Post, och tillägger att eftersom indoneser stöttar Black lives matter-rörelsen i USA så måste de också vara beredda att diskutera frågan om rasism på hemmaplan.

Även indonesiska kändisar och influerare har ställt sig bakom rörelsen, påhejade av civilsamhället.

– Mordet på George Floyd måste fungera som en påminnelse om diskrimineringen som drabbar papuaner i Indonesien – och de flesta fallen har ännu inte blivit utredda, säger Usman Hamid, landschef för Amnesty till Jakarta Post, som också uppmanar regeringen att agera mot strukturell rasism.

Obby Kogoya dömdes till fyra månaders fängelse för att ha försökt motarbeta sitt gripande.

Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat, med den största muslimska befolkningen i världen.

Regionen Papua består av den västra halvan av ön Nya Guinea (den östra halvan är landet Papua Nya Guinea), som ligger allra längst österut i Indonesiens pärlband av 500 öar.

Papua har sedan 1960-talet fört en väpnad kamp för självständighet, något som inte varit aktuellt för regeringen i Jakarta. Trots den indonesiska regeringens tidigare assimileringspolitik har den ursprungliga papuanska befolkningen i Papua behållit många av sina kulturella särdrag.

I slutet av 1990-talet växte en fredlig papuansk motståndsrörelse fram och inspirerad av Östtimors frigörelse 1999 hade rörelsen som mål att uppnå fred genom förhandlingar med Jakarta. År 2000 fick Papua visst självstyre, som utökades lite 2002.

Förra året skedde återigen protester i Papua, vilket bland annat resulterade i att regeringen i Jakarta stängde ner internet under flera veckor i ett kritiserat tilltag.

Källa: Ui.se/Landguiden

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning