Rökning är redan en klassmarkör

Bild: Kristoffer Åberg

Den känsligaste frågan när det gäller tobaksrökning är att den blivit en socioekonomisk markör. 15 procent av finländarna röker dagligen, men bara 5-8 procent av de högutbildade gör det. Procenten inom industrin och den yrkesinriktade utbildningen är kring 30.

Det här säger professor Kari Reijula vid Helsingfors universitet. Ursprungligen forskade han i inomhusluft, men han insåg snabbt att tobaksröken borde åtgärdas först av allt.

– Det går att påverka attityderna till tobaksrökning, säger han efter att framgångsrikt ha gjort det i drygt 25 år. Reijula har varit nyckelpersonen bakom den skärpta tobakslagen både 1995 och 2007.

– Nu är verkligheten ute i samhället tyvärr sådan att vi i värsta fall får se en tillbakagång i utvecklingen, att fler unga börjar röka. Det ekonomiska läget gör att vi får en allt kraftigare uppdelning av samhället, och den grupp som har minst hopp söker vanligen tröst i saker som inte är så hälsosamma. På det sättet är rökning i högsta grad en socialpolitisk fråga.

Målet för den kampanj som Reijula för är att de rökande i Finland år 2030 ska vara en så liten grupp att den inte har någon statistisk betydelse.

– Vill vi nå målet gäller det att erbjuda samhällsinsatser och ta hand om dem som mest behöver hjälp. Nu skulle vara rätt tid att kanalisera extra mycket stödverksamhet till yrkesutbildningen där den stora gruppen unga rökare finns, säger han.

Nordisk konsensus

Norge, Sverige och Finland ligger ungefär på samma nivå och har ungefär samma tidtabell för när länderna ska vara i praktiken rökfria.

– Största skillnaden är snusets utbredning i de olika länderna. Medan svenskarna röker mindre än både vi och norrmännen ligger den totala konsumtionen av tobaksprodukter på samma nivå. Tyvärr ökar snusandet hela tiden också i Finland, det ska man inte underskatta när man forskar i rökning, säger Reijula.

– Utanför Norden är både Australien och Nya Zeeland på samma nivå som vi. Där är målet för i praktiken rökfria nationer satt till 2025, precis som i Sverige. USA är däremot svårt att kategorisera. Å ena sidan har det traditionellt liberala Kalifornien den hårdaste tobakslagen och till exempel rökförbud på hela områden, bland annat vissa parker. Restaurangerna är helt rökfria. New York är också på god väg mot rökfrihet. Å andra sidan har vi konservativa delstater där ingenting gjorts för att minska rökningen, säger han.

Tobaksindustrin omgrupperar

Inom läkarkåren har förhållandet till rökfria tobaksprodukter länge varit ambivalent. Enligt Reijula är snus åtminstone inget bra sätt att sluta röka.

– Om man snusar eller röker e-cigaretter upprätthåller man sitt nikotinberoende, och den dag man inte längre har tillgång till snus eller ampuller till e-cigaretten finns cigaretterna där som en lösning. Innan man slutat med nikotin har man egentligen inte slutat röka, säger han.

Tobaksindustrin har redan en lång erfarenhet av att ducka för nya hårdare lagar och byta riktning. Just nu satsas det mycket på e-cigaretter i västvärlden, men i både Afrika och Asien är läget mycket skrämmande, säger Reijula. Där finns inga restriktioner, i stället dumpas tobaksprodukter ut på marknaden för att skapa kommande generationer av kunder.

Att Finland har en sträng tobakslag och siktet inställt på 2030 betyder inte att allt är perfekt.

– Bara 33 procent av dem som röker har blivit uppmanade av hälsovården att sluta, säger Kari Reijula. Han tycker att det är en alarmerande låg siffra. Problemet är att också med aktivt stöd är det bara 30–35 procent som lyckas.

– Det betyder inte att det skulle vara onödigt att försöka. Efter varje försök är man alltid lite närmare dagen när man lyckas, säger han.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning