Rödmylleprojektet är parlamentariskt

Man kunde säga att svenskan lever säkrast i en regering där både SDP och SFP ingår. Vi står nu mycket nära bildandet av en sådan regering.

Ett kritiskt argument som ofta förekommit i debatten om de pågående strävandena att bilda en "modern rödmylleregering" är att de strider mot parlamentarismen. Nu senast i HBL (Debatt 30.5) där Sture-Christian Eklund utropar den 7 maj till "en svart dag för parlamentarismen".

Argumentet är i grunden felaktigt. Den moderna parlamentarismens enkla grundprincip är att regeringen bör åtnjuta riksdagsmajoritetens förtroende. Inte mer, inte mindre. Kritiska argument mot regeringsbildningens legitimitet kan förstås framföras, men de är i huvudsak politiska i stil med Eklunds övriga argumentering. Ett etablerat finskt tillägg är att det största partiet får i uppdrag att sondera regeringsbildningen.

I varje riksdagsval börjar ju rösträkningen från noll. Alla röster och mandat ett parti får är nya. I detta val förlorade Centern 18 mandat, men vann 31. Det är de 31 mandaten som bestämmer Centerns ställning i de parlamentariska styrkeförhållandena, inte de förlorade 18. Hur partierna hanterar en mandatförlust är främst respektive partis ensak. Ofta men inte alltid har det lett till att partiet i fråga frivilligt går i opposition. För fyra år sedan förlorade SDP ett antal mandat, men var berett att delta i regeringsförhandlingarna. Regeringsbildaren Sipilä valde då annorlunda.

Vi har två naturliga utgångspunkter för regeringsbildningen. Den parlamentariska, det vill säga strävan att bilda en koalition som åtnjuter riksdagsmajoritetens förtroende. Och den politiska, att denna majoritetskoalition har möjligheter att utforma ett fungerande regeringsprogram som koalitionen så genuint som möjligt kan ställa sig bakom. Båda principerna är utgångspunkten för den pågående regeringsbildningen.

En intressant aspekt är hur den politiska och parlamentariska styrkedynamiken och partikartan nu är nästan identisk i Sverige och Finland, trots betydande historiska olikheter. I Sverige har vi en minoritetsregering med socialdemokrater och Miljöpartiet med stöd i riksdagen, på olika sätt, av vänstern, Centern och Liberalerna. Och med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i opposition. Här håller vi på att få en regering där motsvarande fem partier (jag utgår från att SFP här motsvarar de svenska liberalerna) sannolikt formar regering, och de tre övriga motsvarande partierna här blir i opposition.

I båda fallen skiljer sig den politiska verkligheten från den matematiska och historiska blockindelningen 124–76 som Eklund hänvisar till.

Som socialdemokrat är det inte min sak att blanda mig i SFP:s inre debatt om det kloka att vara eller inte vara med i den här regeringsbildningen. Men två synpunkter vågar jag framföra.

Den ena är historisk. Under efterkrigstiden har vi snabbt räknat haft närmare tjugo regeringskoalitioner på så kallad rödmyllebas, med SDP och agrarerna/Centern som stomme och med bland annat SFP som koalitionspartner. Merparten av dessa rödmylleregeringar hade vi under tiden från Koivistos första regering 1968–1970 till Sorsas fjärde regering 1983–1987. Det är ingen slump att det var under denna period en stor del av grunderna för det finska välfärdssamhället utformades. SFP har med andra ord rätt att ta sin beskärda del av ansvaret och äran för de här historiska framstegen. Om SFP så vill.

Den andra synpunkten gäller svenskan. Kenneth Myntti skriver i Österbottningen att "svenskan lever helt enkelt farligare i en högerregering än i en vänsterregering". Man kunde också säga att svenskan lever säkrast i en regering där både SDP och SFP ingår. Vi står nu mycket nära bildandet av en sådan regering.

Hur som helst, Eklunds skräckpropaganda om "suspekta kameleontregeringar" som undergräver den demokratiska rättsstaten kan vi ta med en nypa salt.

Folke Sundman Helsingfors

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning