Robotbussen i Nordsjö styrs med en Xbox-kontroll – övervakarna sitter i Danmark

Robotbussen Navya är självkörande men måste ha en chaufför om något skulle hända.

Sakta glider den självkörande bussen Navya fram tills den stannar med ett pys. Ut kliver åtta passagerare i olika åldrar, både unga och gamla. Chaufförens Bibek Acharya har studerat fyra år på it-linjen på yrkeshögskolan Metropolia. I sommar gör han sin praktik genom att köra den förarlösa elektriska bussen i Nordsjö i Helsingfors.

För att bli förare behövs en två veckor lång utbildning.

– Det är svåraste var att lära sig köra med en Xbox-kontroll. Jag har spelat fotbollsspelet Fifa på Playstation 4 förut men det är inte alls samma sak som att köra buss med en Xbox-kontroll, säger Acharya.

Kontrollen används om det blir problem med den automatiska självkörande styrningen. Styrningen underlättas av att bussen har en topphastighet på 18 kilometer i timmen.

Hur ofta måste du ta över kontrollen och styra bussen manuellt, Bibek Acharya?

– Det händer ganska ofta eftersom bussen följer en förprogrammerad rutt. Ifall något avviker från den rutten, till exempel att en bil står felparkerad, blir det stopp.

I den förarlösa bussen ryms det totalt åtta personer. Bild: Lukas Kallenberg/SPT

Rätt som det är så stannar vår färd mitt i en korsning. Det finns till synes inga hinder i vägen men bussen vägrar köra vidare.

– Konstigt, jag vet inte vad som är problemet, säger Acharya.

Nu får han sätta bussen i manuellt läge och styra in oss mot nästa busshållplats.

Bibek Acharya kontrollerar olika mätvärden på skärmen inuti bussen för att försöka åtgärda problemen med den. Bild: Lukas Kallenberg/SPT

Bibek Acharya försöker laga bussen genom att titta under motorhuven på robotbussen. Bild: Lukas Kallenberg/SPT

Det gör han med hjälp av Xbox-kontrollen. Medan Acharya kontrollerar olika värden på skärmen som finns i bussen för att försöka åtgärda problemet stiger flera människor ombord. För invånarna i Nordsjö är den förarlösa bussen en ny upplevelse. Bussen är gratis vilket med bidrar till dess popularitet.

– Människorna frågar hur bussen fungerar och de är ofta väldigt imponerade av tekniken.

Bussen opereras av det danska bolaget Holo och Acharya har direkt kontakt med övervakarna i Danmark via en app. Efter ungefär tjugo minuter ger Acharya upp och bedömer att hela bussen måste startas om.

– Alla måste ut för att bussen ska gå att starta om, säger han.

Vi går ut ur bussen och Acharya stoppar en nyckel i nyckellåset som finns utanpå bussen och vrider om. Efter det måste vi vänta i tio minuter utanför medan bussen långsamt startar om. Enligt Acharya händer det högst en gång i veckan att bussen måste startas om.

Bibek Acharya startar om bussen med manuellt med nyckel. Bild: Lukas Kallenberg/SPT

"Redo för trafiken"

Den självkörande bussen registrerar omgivningen genom en sensor som kallas lidar. Lidarn skjuter ut laserstrålar som studsar tillbaka, och därigenom skapas en karta av omgivningen. En lidarsensor kostar i genomsnitt 10 000 euro.

– Hittills har testet gått bra. Ungefär nittio procent av tiden är bussen i bruk och det är ungefär varannan vecka vi måste göra en omstart, säger Juha Sääski som är projektchef för robotbussen på yrkeshögskolan Metropolia.

Fakta

Robotbussen i Nordsjö

Tillsammans med yrkeshögskolan Metropolia testar Helsingfors stads innovationsbolag Forum Virium en självkörande buss kallad Navya i Nordsjö i östra Helsingfors i sommar.

Den självkörande bussen följer en två och en halv kilometer lång förprogrammerad rutt i Nordsjö. Tills vidare måste en reservchaufför vara med i bussen.

Det har gjorts och görs också andra tester med förarlösa bussar i huvudstadsregionen. Flera europeiska tillverkare tävlar för tillfället om att just deras buss får köra i Helsingfors.

I princip är tekniken så bra att de förarlösa bussarna skulle vara redo för vägarna redan i dag, men säkerheten har högsta prioritet. Enligt projektchefen Jari Honkonen vid Forum Virium kommer det att ta några år innan självkörande bussar kan bli ett normalt inslag i stadstrafiken.

– Man kan inte kräva att de förarlösa bussarna ska vara hundra procent säkra. Det räcker med att de är säkrare än de fordon som styrs av människor som i dag kör på vägarna, eftersom man då kan minska antalet olyckor, säger Honkonen.

Tekniken är enligt honom inte riktigt redo för stadstrafik ännu, utan de närmaste åren kan förarlösa bussar användas främst i kontrollerade områden som vid sjukhus, industriområden eller hamnar.

Sääski tror att orsaken till att bolagen har ett nästan överdrivet säkerhetstänk är att om det skulle hända något skulle utvecklingen stanna av.

– Om en olycka skulle ske är det sannolikt att den allmänna opinionen skulle vända sig emot bussarna ganska snabbt och då skulle testerna ställas in i flera år, säger Sääski.

I den förarlösa bussen ryms det totalt åtta personer. Bild: Lukas Kallenberg/SPT

Bristande kommunikation

Ett av de största problemen som måste lösas innan förarlösa fordon kan bli vanligare är kommunikationen mellan fordon och mänskliga förare.

– Problemet med de förarlösa bussarna är att de inte förstår mänsklig kommunikation som sker mellan trafikanter. Till exempel inofficiella signaler som när man nickar åt en medtrafikant att hen får köra först är svårt för robotbussarna att förstå, säger Honkonen.

Ett av de mest centrala problemen för de självkörande fordonen är ändå lagstiftningen. Sohjoa Baltic project har studerat lagstiftningen inom Östersjöområdet. I många länder är det oklart vem som bär ansvaret om det händer en trafikolycka med ett självkörande fordon.

– Det är oklart om det är föraren, företaget bakom mjukvaran i den förarlösa bussen eller någon annan som bär ansvaret vid en olycka med en självkörande bil, säger Juha Sääski.

Ett annat problem är att lagarna skiljer sig mellan de nordiska länderna. Om en finsk robotbuss kör över gränsen till Sverige skulle den i princip behöva uppdatera sin mjukvara.

Regn och snö hinder

Ett annat hinder för de självkörande bussarna är det finländska klimatet. Bussen i Nordsjö har stått stilla när kraftigt regn gjort att lidarna inte fungerade. Även på vintern kan ett kraftigt snöfall ställa till det för sensorerna.

– I vårt test i Kongsberg i Norge ställde snövallarna längs vägarna till det eftersom sensorerna på bussen uppfattade dem som hinder som måste väjas för, säger Juha Sääski.

Yrkesförarna behöver enligt Honkonen inte vara rädda för att förlora jobbet.

– Det här är en vanlig missuppfattning. De självkörande bussarna kommer komplettera de bussar som finns i dag, säger Honkonen.

I framtiden kan de förarlösa bussarna bli billigare i drift än traditionella bussar eftersom bussförarnas löner utgör den största kostnaden. En person kan övervaka flera robotbussar från datorskärmar i ett kontrollcentrum.

– Fördelen med att kostnaderna minskar är att man kan ha flera bussar i trafik än i dag och därmed erbjuda samma högkvalitativa kollektivtrafik i periferin som i centrum. I framtiden kan de som bor på landet också få bussar som går med fem minuters mellanrum, säger Jari Honkonen.

I Fiskehamnen kan man också åka robotbuss i sommar. Bild: HBL

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46