Ritualer, mystik och överlevnadsinstinkt

Depths of the Earth. Armi Ratias rya från 1934 verkar nutida i gallerikontexten. Bild: Okänd

Vad är det som driver homo sapiens, den medvetna människan, på ett allra mest grundläggande plan? Den evolutionära överlevnadsinstinkten, vad är den egentligen?

John Divola, Camille Henrot, Maija Luutonen, Armi Ratia

The Pleasure Principle. Galleri Sinne, Stora Robertsgatan 16. Till 31.7.2016.

Sigmund Freud vet givetvis och ger sin tolkning ett namn, Lustprinzip. Lustprincipen är psykoanalytikerns förklaringsmodell för livsviljan: en instinktiv strävan att fylla mänskliga behov genom att undvika smärta. Det enda som kan förhäxa människan ännu mer än strävan efter tillfredsställda behov är upprepningen, rutinen.

I Galleri Sinnes The Pleasure Principle agerar Freuds begrepp som språngbräda för kuratorn Ilari Laamanen som ur tematiken runt Lustprincipen och behovet av upprepning byggt upp en grupputställning. Laamanen växer fram som den osynliga femte konstnären på utställningen, han är dockmästaren vars hand rycker i trådarna och får helhetens olika delar att synkroniseras.

Att kombinera Marimekkogrundaren Armi Ratias rya från 1934 med nya målningar av Maija Luutonen (som tidigare utfört konceptuella målningar till takten av Rihannas megahit Umbrella) är knappast en självklarhet. Att sedan blanda in John Divolas ritualistiska fotografier från sjuttiotalet och en symbolisk video av Camille Henrot, som 2013 utmärktes som "promising young artist" vid biennalen i Venedig, och av denna saliga röra alkemiskt gjuta samman en enhetlig och stilig grupputställning är ett bevis på verkligt sofistikerad fingertoppskänsla.

Transliknande dröm

Som fysiskt galleri har Sinne under Markus Åströms ledning alltid varit luftigt och öppet. Presentationen och upphängningen är alltid sparsmakad och minimalistisk, och ibland är tomheten nästan lekfull eller retfull i sin oerhörda närvaro. I The Pleasure Principle är balansen perfekt. Sinne är sig självt: öppet, vitt, lekfullt med Maija Luutonens abstrakta vita pockande målningar som täcker fönster och dörr, men också fullspäckat, främst tack vare Camille Henrots nästan tolv minuter långa video.

Henrots mesmeriserande kortfilm – annat kan man inte kalla det – flimrar av färger och briserar av en ringande och brusande ljudmatta. The Strife of Love in a Dream är ett beställningsverk som producerats för Centre Pompidou i Paris för utställningen Paris-Delhi-Bombay.

Henrot dyker med sin videokamera in i postkoloniala Indien, och beger sig på en odyssé in i en transliknande dröm om Den Andra. Verkets namn är lånat från Hypnerotomachia Poliphili, en anonym och mystisk romantisk allegorisk fantasi publicerad 1499 och illustrerad med träsnitt.

C. G. Jung var en känd beundrare av verket, och Henrot tar i sin film avstamp i Jungs extremt västerländskt separatistiska uppfattning om Indien som en drömliknande värld. The Strife of Love in a Dream är ändå inte en arrogant västerländsk film: den svävar ovanför politiskt ställningstagande och påstår ingenting konkret utan fungerar snarare som en ormtjusares hypnotiska flöjt.

Ambitiös vision

En liknande mysticism finns i John Divolas fotografier ur serien Vandalism, i vilka tomma hus "vandaliseras" av Divola, som målar i det existerande fysiska rummet och sedan fotograferar det. I Ilari Laamanens kuratering är dock till och med Armi Ratias rya mystisk, ett luddigt aliendokument som i gallerikontexten känns helt tidlös eller kanske snarare helt modern, nutida.

The Pleasure Principle ackompanjeras också av en bok, Beyond the Pleasure Principle, editerad av Ilari Laamanen och inkorporerande ett större urval konst, av vilket det mesta om några månader kommer att ställas ut i en uppföljningsutställning i New York. Boken ger ytterligare kött på benen åt Laamanens vision, och är ambitiös och intressant. Alldeles som utställningen på galleri Sinne.

Helen Korpak Konstkritiker

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning