Rinne: Det finns inget tak för att hjälpa flyktingar

Antti Rinne skulle inte sätta sig i samma regering med Sannfinländarna. De blå ger han inte mycket för: "Vilka då?" skämtar han om partiet. Bild: Leif Weckström

SDP-ledaren Antti Rinne lovar flera förbättringar i flyktingars situation, om han sitter i nästa regering. Medan systerpartierna i Norden skärper flyktingpolitiken står SDP:s linje fast, säger han i HBL:s partiledarintervju.

Där skon klämmer

I serien “Där skon klämmer” intervjuar HBL partiledare inför riksdagsvalet 2019. Vi fokuserar på frågor som är brännande för just det partiet, och går på djupet. I seriens första del frågas Antti Rinne, ordförande för Socialdemokraterna, ut om flyktingpolitiken och vårdreformen.

Med ett drygt halvår kvar till riksdagsvalet ser Socialdemokraternas Antti Rinne ut som den mest sannolika kandidaten till Finlands nästa statsminister. SDP leder opinionsmätningarna följt av Samlingspartiet och Centern.

Samtidigt har SDP:s linje framstått som något oklar i en av de hetaste valfrågorna: flyktingpolitiken.

SDP driver en "medelväg" i invandringen. Vad betyder det?

– Det innebär att vi hjälper människor som behöver skydd. Det finns inget tak för den saken. Vi respekterar människorättskonventioner och vår grundlag och det odelade människovärdet. Vi anser att man måste göra skillnad mellan arbetskraftsinvandring och humanitär invandring.

Vad betyder det att det inte finns någon gräns?

– Om en människa behöver skydd finns det inga grunder till att säga att vi inte ska behandla personen som skyddsbehövande.

Antti Rinne menar att man inte kan sätta tak på att bevilja skydd till de asylsökande som kommit till Finland från krigshärjade områden. Däremot vill Socialdemokraterna fortsätta begränsa arbetskraftsinvandringen. Partiet vill behålla behovsprövningen, där en person från utanför EU bara kan få arbetstillstånd om det inte finns någon i Finland som kunde göra jobbet.

Socialdemokraterna i Danmark vill helt slopa rätten att söka asyl i Danmark, och i stället bygga mottagningscentrum i Nordafrika. Rinne har inget gott att säga om systerpartiets förslag.

– Det är fel linje.

Även i Sverige har Socialdemokraterna skärpt flyktingpolitiken. Före riksdagsvalet konstaterade statsminister Stefan Löfven att Sverige inte längre kan ta emot förhållandevis fler flyktingar än andra EU-länder.

Hur skiljer sig SDP:s flyktinglinje från de nordiska systerpartierna?

– I grunderna skiljer det sig inte. Människovärdet är odelbart och vi hjälper dem som behöver skydd. Men läget i Danmark och speciellt Sverige när det gäller invandrare är väsentligt annorlunda än i Finland. Det har lett till att partierna i Sverige och Danmark har skärpt sin linje, som tidigare var mycket liberal. Här i Finland har SDP haft en tydlig linje genom historien.

Rinne anser visserligen att man ska kunna söka asyl i mottagningscentrum utanför EU. Men han vill även behålla rätten att komma till Finland och först då söka asyl.

Ska Finland hjälpa nödställda människor från andra länder även om det skulle innebära mindre skattemedel till service för finländare?

– Det är en vansinnig motsättning. Vi kan göra social och rättvis politik i Finland samtidigt som vi hjälper människor som behöver skydd. Jag vägrar att svara på en sådan fråga.

Om en person kommer som flykting till Finland innebär det ofta kostnader för samhället, åtminstone under de första åren.

– Att skydda människor från hot mot liv och hälsa enligt internationella konventioner innebär alltid kostnader. Det är ett tecken på en civiliserad stat att vi tar hand om de människor som är svagast i världen.

Ska pengarna komma från skattehöjningar för de som tjänar bäst?

– Det är att förenkla saker. Beskattning är en helhet. Vi har inkomstbeskattning och indirekt beskattning. Med den helheten kan vi finansiera en välfärdsstat som också kan hjälpa människor i behov av skydd. Att skapa en motsättning mellan det och finländarnas sociala trygghet, det är Sannfinländarnas politik.

Den nuvarande regeringen med Centerpartiet, Samlingspartiet och Blå framtid har gjort det svårare att få skydd i Finland. Rinne motsätter sig flera av besluten och lovar att riva upp dem.

Om SDP är med i nästa regering, föreslår ni ändringar i familjeåterförening?

– Ja. Vi har röstat för att inkomstgränserna (för att få familjen till Finland, reds.anm.) skulle vara betydligt lägre än i dag. De ska inte heller gälla flyktingar som redan finns i landet, eller barn som vill få sin mamma eller pappa till Finland.

De flesta flyktingar tar sig till Finland genom smuggelrutter för att söka asyl, eller kommer genom familjeåterförening. Men det finns också en grupp som plockas direkt från flyktingläger och kallas kvotflyktingar.

Om SDP är med i nästa regering, höjer ni flyktingkvoten?

– När jag svarade på frågan hos Yle ledde det till förvirring. Jag säger bara att kvoten nu är 750 personer och åren 2014–2015 var den höjd till 1 050 på grund av läget i Syrien och Afghanistan. Jag anser att vi snabbt borde återgå till 1 050, det vill säga höja flyktingkvoten med 300 personer.

Profil

Antti Rinne

56 år.

Ordförande för Socialdemokraterna sedan maj 2014, då han vann över sittande ordförande Jutta Urpilainen. Riksdagsledamot sedan 2015.

Finlands finansminister i Jyrki Katainens, senare Alexander Stubbs, regering 2014–2015. Sedan valet 2015 har SDP varit det största partiet i opposition.

Utbildad jurist, precis som båda hans föräldrar. Arbetade som jurist inom fackförbund och blev senare ordförande för fackförbundet Pro.

Är gift med Heta Ravolainen-Rinne. Har två döttrar och två bonusdöttrar från tidigare äktenskapet med Merja Rinne.

Försämringarna i flyktingars rättshjälp har lyfts fram som ett stort problem av bland annat Amnesty. De flesta sökande får inte längre en jurist med sig till asylsamtalet. Utan hjälp är det svårt för dem att veta vad de ska lyfta fram och det kan vara att giltiga asylskäl inte kommer fram.

Efter att ersättningen sänkts har dessutom många privata juristbyråer slutat erbjuda hjälp till asylsökande. Efter att intervjun med Rinne gjorts beslöt dock regeringen om ändringar i asyljuristernas ersättningar. Speciellt krävande fall kan nu ge en högre ersättning, meddelade justitieministeriet på torsdagen.

Antti Rinne säger att asylsökande ska få rättshjälp direkt när de kommer till Finland.

Vilka förändringar vill ni se i praktiken?

– Nu har rätten till rättshjälp i ansökningsfasen begränsats. Vi anser att de här människorna ska få den rättshjälp de behöver för att klargöra sin situation. Ganska långt förespråkar vi en återgång till läget före den här regeringen. Men även jämfört med det tidigare läget kan det krävas förbättringar.

Om SDP är med i nästa regering, gör ni det lättare att utvisa utlänningar som gjort sig skyldiga till brott?

– Vad jag förstår är lagen väldigt tydlig och den som gjort sig skyldig till ett brott kan utvisas. Det är en urban legend att det skulle vara väldigt svårt att utvisa brottslingar.

Abderrahman Bouanane, som dömdes för knivdådet i Åbo, hade fått ett nej på sin asylansökan. Ändå stannade han i Finland. Är utlänningar som vistas i Finland utan lov ett hot mot säkerheten?

– Det finns utlänningar, precis som det finns finländare, vars beteende är ett hot mot samhället. Vi måste bli bättre på att förstå vad som finns bakom det. Dels för att säkerhetsmyndigheterna kan motverka hoten, dels för att människan kan bli kvitt det som skapar risker. Men man kan absolut inte påstå att jag ser utlänningar som ett säkerhetshot.

Är det viktigt att utlänningar som flyttar till Finland börjar följa finländska seder?

– Vad menas med seder? Betyder det att man inte slår någon på käften, att man respekterar kvinnor och män, och att man inte slår barn? I så fall är svaret ja, dessa seder ska följas i Finland. De står i lagen och lagen måste följas.

I Sverige har man bland annat debatterat huruvida det är viktigt att skaka hand med personer av motsatt kön.

– Jag anser att det alltid är artigt att skaka hand, förutom om man är förkyld.

Vasa centralsjukhus får behålla full jour om SDP sitter med i nästa regering, lovar Antti Rinne. Bild: Leif Weckström

Medan veckorna tickar mot riksdagsvalet i april 2019 försöker regeringen driva igenom den stora vårdreformen. Socialdemokraterna är helt emot sättet hur regeringen vill öka privata företags roll inom vården.

– I regeringens modell kommer företag kunna söka vinster för 5,3 miljarder skatteeuro. Alla experter i riksdagens utskott har sagt att det ökar kostnaderna utan att förbättra servicen.

Vad skulle vara en bra modell?

– I praktiken ganska långt som det är i dag. Den offentliga sektorn kan välja om de vill köpa tjänster eller producera dem själv.

SDP håller med regeringen om att ansvaret för social- och hälsovården måste ligga på större enheter än i dag. Regeringens förslag om 18 landskap är en bra utgångspunkt, enligt Rinne, men han tror att antalet kommer att ändras inom kommande årtionden.

När det gäller antalet sjukhus med full jour förespråkar SDP modellen 12+1. Det innebär att även Vasa centralsjukhus får behålla full jour. Det lovar Rinne hålla fast vid om han sitter i nästa regering. Han säger att normal skolsvenska inte räcker till för att arbeta med svenskspråkiga kunder inom vården.

– Det är också därför jag själv talar finska i intervjun, för att få med känslorna. Det är väldigt viktigt för människor som använder vårdtjänsterna att de kan förstå svenskan som personalen talar.

Antti Rinne skulle inte sätta sig i samma regering med Sannfinländarna. Inför förra valet hade SDP ingen sådan linjedragning. 2016 tog partiet dessutom emot en avhoppare från Sannfinländarna, Maria Tolppanen.

– Jag har lyssnat på när (partiledaren) Jussi Halla-aho säger att vi inte ska hjälpa människor i behov av skydd, att vi ska stänga gränserna, ingen ska hit. Det visar vilka värderingar han har, och för mig är det omöjligt att samarbeta med sådana värderingar, säger Rinne.

Rinne får frågan om han kunde tänka sig ett samarbete med Blå framtid, den rest av Sannfinländarna som är byggd kring Timo Soini och Sampo Terho. Först skämtar Rinne och låtsas inte känna till partiet.

– Vilka då? Jag skulle säga att valet avgör vilka partier vi över huvud taget har, och vilket stöd de har. Efter valet ser vi de olika alternativen. Men jag kan säga att utrikesminister Timo Soinis (Blå) ställningstaganden kring kvinnors rättigheter och reproduktiv hälsa är sådana, att jag inte kan tänka mig att sitta som deras gisslan i en regering.

Antti Rinne säger att SDP samarbetat framgångsrikt med flera olika partier, men höjer ett varningens finger mot De gröna.

– Gröna har även varit med i en renodlad borgerlig regering, och visat att hos dem finns lite annorlunda tankar kring den ekonomiska politiken än hos oss. Och jag utgår från att när man går med i en regering så stannar man där, säger han med hänvisning till att Gröna två gånger hoppat av.

Du skickar ett skarpt bud till De gröna: om de vill sitta med i regeringen med SDP måste de bete sig?

– Det är din tolkning. Jag säger bara att när man en gång gått med i regeringen ska man stanna där hela mandatperioden och göra politik utifrån de strategiska riktlinjer man kommit överens om. Det finns partier som hoppat av. Sådant ökar inte stabiliteten eller förutsägbarheten.

Rinnes drömregering

– Att SDP får över 50 procent av riksdagsmandaten, och då bildar vi regering, svarar Rinne.

Sedan tillägger han att SDP genom tiderna lyckats föra bra politik med flera olika partier och nämner Samlingspartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet och De gröna som exempel.

SDP:s viktigaste valfrågor enligt Rinne

Ojämlikheten får inte längre öka. "Vi måste förbättra ställningen för samhällets svagaste. Barnfamiljer ska kunna ha hobbymöjligheter oavsett inkomst, pensionärers fattigdom måste minska och arbetslösa måste behandlas rättvist. Nedskärningen av bidragen, som finns i aktiveringsmodellen, måste bort.

Investera i framtiden. "Vi måste kunna satsa på sådant som betalar sig. Investeringen i grundskolan är ett bra historiskt exempel på det. Nu ska vi satsa på utbildning, kunskap, forskning och vetenskap. Vi ska minska gruppstorleken i grundskolan, se till att andra stadiet är gratis, förnya familjeledigheten, förnya sociala tryggheten."

Klimatförändringen och miljö. "Vi måste hitta ledarskap i klimatpolitiken, både i vårt samhälle och genom att påverka i Europa. Samtidigt som vi minskar utsläppen i Europa kan vi hjälpa till att lösa Kinas problem. Till exempel har Outokumpus stålfabrik i Torneå bland de lägsta utsläppen i världen, varför skulle vi inte exportera den kunskapen till Kina?"

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning