Riksdagen ska avgöra om kalavverkningarna förpassas till historien

Kalhyggen är en het debatt och när ett medborgarinitiativ med syfte att förbjuda skogsavverkningsmetoden i statens skogar skapades samlades snabbt 60 000 namn in. Bild: Kristoffer Åberg

Hur ställer sig lagstiftaren till förslaget att förbjuda kalavverkning i statens skogar? Det klarnar senast nästa vecka då riksdagens jord- och skogsbruksutskott väntas ha en ståndpunkt till det omdiskuterade medborgarinitiativet.

Det har gått två år sedan medborgarinitiativet om att förbjuda kalavverkningar i statsägda skogar lämnades till riksdagen. Initiativet samlade över 60 000 underskrifter.

Initiativet tar fasta på att den förhärskande skogsbruksmetoden bedöms vara den främsta orsaken till att den biologiska mångfalden i skogen minskar. Utvecklingen är så tydlig att skogsbrukets hållbarhet kan ifrågasättas.

Samtidigt har virkesvolymen i Finlands skogar ökat under många årtionden av kalavverkning som enda skogsbruksmetod. Det har möjliggjort ett större uttag av virke utan att skogens tillväxt har äventyrats.

Beprövade och alternativa skogsbruksmetoder har debatterats flitigt i offentligheten de senaste åren, inte minst för att Finland har förbundit sig att hejda förlusterna av biologisk mångfald.

Skogsbruk som utmynnar i kalhyggen, som här i Virdois, är mindre skonsamt mot skogsnaturens mångfald. Riksdagen ska ta ställning till om metoden behöver förbjudas på statens marker. Bild: Roni Rekomaa/Lehtikuva

De som förespråkar medborgarinitiativet anser att staten måste skydda allas rätt till en hälsosam miljö. Därför vill de att lagen ska reglera hur avverkningen i statsägda skogar ska gå till för att mångfaldsmålet ska kunna uppnås. De påpekar att kontinuerlig beståndsvård, där man aldrig kalhugger en större yta, är skonsammare mot ekosystemen.

De som motsätter sig initiativet påpekar att den yta som kalavverkas årligen motsvarar långt under en procent av den totala skogsarealen. De säger också att kalytorna skapar livsmiljöer för en del arter. Därtill säger de att den optimala skogsbruksmetoden kan variera beroende på skogstyp, och då vore det olyckligt om en metod kategoriskt förbjöds.

En studie vid Jyväskylä universitet slog för ett drygt år sedan fast att det bästa för skogen inte vore att upphöra med kalavverkning men nog att göra kontinuerlig beståndsvård till den förhärskande metoden, som borde utövas på 75 procent av skogsbruksarealen, mot ungefär 5 procent i dag. Studien rekommenderar en välplanerad kombination av bägge metoderna för bästa resultat, sett till försäljningsintäkter, klimatnytta, rekreationsvärde och biologisk mångfald.

Av skogsbolagen har till exempel UPM Kymmene utövat kontinuerlig beståndsvård i vissa av sina skogar så länge lagen tillåtit det. Nu övergår bolaget i högre grad till den här metoden.

Riksdagens jord- och skogsbruksutskott har fått ta ställning till ett betänkande kring medborgarinitiativet och ska diskutera och kommentera det den här veckan. Utskottet förbereder sig på att behandlingen kan ta flera möten i anspråk och att det kan dröja till nästa vecka tills man lägger fram en ståndpunkt.

När utskottet har sagt sitt går frågan till behandling i plenum, eventuellt i två etapper, och möjligen till omröstning. Skulle medborgarinitiativet godkännas är det sannolikt att regeringen ändå tar fram en egen proposition i samma anda, som beaktar alla de andra lagar som initiativet skulle komma att påverka.

Rättelse 13.10 : I en tidigare version av artikeln hette det att kalavverkning länge var den enda tillåtna skogsbruksmetoden, vilket inte stämmer. I verkligheten tilläts specialavverkningar också innan skogslagen reviderades 2013.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning