Riksdagen räknade slantar – så svarar Sipilä om varför en del betalar mer

De som har minst får mindre, de som har mer får mer – det är oppositionens kritik mot budgeten. Den sargade semesterpengen i konkurrenskraftsavtalet eldade också under debatten. Här är vad riksdagen strider om.

Den tiondel av finländarna som har minst förlorar 37 euro per år, och den tiondel som tjänar mest vinner 400 euro per år. Det framgick i Finansministeriets beräkningar kring nästa års budget.

Det blev ett av de stora samtalsämnen då riksdagen började debattera budgeten.

Statsminister Juha Sipilä (C) upprepade att han medger siffrorna, men säger att det förbättrade sysselsättningsläget också inverkar på människornas inkomster.

– Det är sant att de som har minst förlorar tre euro per månad, men jag har försökt få fram beräkningar på vad det innebär att vi har 50 000 fler jobb, pengar som går till både den som jobbar och till den finländska ekonomin. Jag är övertygad om att arbete är det effektivaste sättet att minska inkomstklyftorna, säger Sipilä.

Paavo Arhinmäki (VF) inflikar att debatten handlar om regeringens egna beslut, och tillägger att den förra regeringen brukade göra kontrollräkningar på att inkomstklyftorna inte ökade på grund av de egna besluten.

Den förra regeringen brukade göra kontrollräkningar, framhåller Paavo Arhinmäki (VF). Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Petri Honkonen (C) slår tillbaka mot SDP och Vänsterförbundet med att den tidigare regeringen i stället skar i statsandelarna till kommunerna – något vars effekter inte besudlade statens protokoll.

– När den förra regeringen skar i statsandelarna för de pengar som skulle gå till kommunanställdas löner, och många miste jobben, och kommunerna höjde kommunskatten, så syntes det inte i er kalkyl. För ni hade föst problemet under mattan i kommunerna, säger Honkonen.

Vill ha semesterpeng tillbaka

SDP kräver att regeringen ska ingripa i konkurrenskraftsavtalet och backa nedskärningen i semesterpengen för offentligt anställda som får mindre i handen i tre års tid.

– Ni har en möjlighet. Gör det, sätt tillbaka hjärtat i budgeten, sade gruppordförande Antti Lindtman, och kallar det för en "handtvagning" när finansminister Petteri Orpo (Saml) sade att konkurrenskraftsavtalet gjorts av arbetsmarknadsparterna, inte av regeringen.

"Det är fånigt att regeringen först ökar ojämlikheten och sedan tillsätter en arbetsgrupp för att minska den. Det är också fånigt att regeringen skär i universitetsforskningen och sedan grundar en spetsenhet inom ekonomi."Hanna Sarkkinen, VF

Sipilä kommenterar frågan om semesterpengen med en egen beräkning:

– En barnträdgårdslärare som tjänar 2500 euro får fortfarande fyra euro mer i månaden, även om man räknar den mindre semesterpengen, eftersom vi koncentrerat skattelättnaderna på den lägre delen av inkomstskalan, menar Sipilä.

Beräkningen höjde några ögonbryn i salen, och Vänsterförbundets ordförande Li Andersson inflikade att Sipilä i så fall inte räknat med inflationen, att det blivit dyrare att leva.

Sipiläs beräkning stöds inte heller av till exempel de kalkyler som Skattebetalarnas förbund gjorde vid fjolårets budget. I dem ger skattelättnaderna visserligen 130 euro mer per år – en dryg tia i månaden – till samma barnträdgårdslärare som i Sipiläs exempel, men samtidigt skulle semesterpengen sjunka med över 400 euro brutto, vilket efter lättare skatt blir över 200 euro.

Li Andersson (VF) undrar om Juha Sipilä räknat med inflationen. Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Orpo och Sipilä lyfte fram sänkningen av dagvårdsavgiften som en lättnad för barnfamiljerna, och sade att tusentals fler familjer får gratis dagis.

Sänkningen ger mycket riktigt mer än semesterpengen till de familjer som har barn i dagis – till exempel vinner Sipiläs fiktiva barnträdgårdslärare 1 200 euro per år ifall hen har två barn på dagis.

"Bland dem som bara gått grundskola är sysselsättningen 43 procent. När de är över 600 000 blir det en matematisk omöjlighet att nå en sysselsättning på 72 procent."Juha Sipilä, C

"Också den förre SDP-finansministern Erkki Liikanen har konstaterat att konkurrenskraftsavtalets effekter har bitit på ekonomin."Kimmo Kivelä, Blå

Sipilä: momshöjning var alternativet

Striden i riksdagen övergick till vems fel det är att semesterpengen skars ner.

– Det var inte regeringen. Arbetsmarknadsparterna fick välja mellan att utöka arbetstiden med kortare semestrar eller kapa semesterpengen, och de valde semesterpengen, säger Ben Zyskowicz (Saml).

– Visst är det orättvist, så jag skulle hellre ha sett att alla arbetstagare hade utökat arbetstiden eller skurit i sin semesterpeng, också de i privata sektorn som tjänar mer, säger Zyskowicz.

Ben Zyskowicz skyller på arbetsmarknadsparterna. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Juha Sipilä säger att alternativet för regeringen hade varit en så kallad fiskal devalvering för att göra finländskt jobb billigare. Det innebär att man hade höjt momsen för att kunna sänka arbetsgivaravgifterna.

– Vi valde bort det, för att det skulle ha drabbat dem som har minst och är arbetslösa, säger Sipilä och hänvisar till att konsumtionsskatter är en större börda för dem som använder varje slant till dagligvaror.

Olika syn på skatterna

Budgeten för 2018 innehåller skattelättnader på närmare 300 miljoner. De kompenserar ungefär de höjda socialavgifterna för löntagare och den beräknade inflationen på 1,5 procent nästa år, men höjer inte köpkraften i plånböckerna. Den så kallade solidaritetsskatten hålls på skärpt nivå.

Stefan Wallin (SFP) anser att regeringen ägnat sig för lite åt att lätta upp progressiviteten och minska marginalskatten.

– Inkomstskatten borde stödja mer jobb. Ändå beslöt regeringen förlänga den skärpta solidaritetsskatten, som om den skulle vara det enda solidariska. Skatten är redan progressiv och mycket solidarisk. När ska problemen i progressiviteten åtgärdas, säger Wallin.

Nästa års budget debatteras hela veckan i riksdagen, ministerium för ministerium.

"Man kunde ta bort den besvärliga kopplingen mellan ensamförsörjartillägget och utkomststödet. De som lyfter utkomststöd och mister en del på grund av tillägget får ingen nytta alls."Anna-Maja Henriksson, SFP

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33