Riksdagen godkände moderskapslagen – barn kan få två juridiska mammor redan från födseln

Eveliina och Helena Kyrki med Seela, Jenni Kemppi med Eliel och Heidi Wiikla med Mauno jublade då det stod klart att riksdagen godkänt moderskapslagen med klar majoritet.Bild: Leif Weckström

I framtiden ska mammor i samkönade par som fått assisterad befruktning slippa adoptera sina barn. Föräldraskapet ska i stället kunna fastställas redan under graviditeten, precis som för par av olika kön. Det beslutade riksdagen på onsdagen, då den nya moderskapslagen röstades igenom med klar majoritet.

Moderskapslagen innebär att kvinnopar som i samtycke får barn genom assisterad befruktning kan fastställa moderskapet för båda föräldrarna redan under graviditeten. Par av olika kön fick den här rätten redan för ett par år sedan, då ogifta par inte längre behöver besöka barntillsyningsmannen för att bekräfta faderskapet.

För kvinnoparen har det ändå varit betydligt krångligare än så, då det enda sättet för den moder som inte fött barnet att räknas som förälder också juridiskt varit att genomföra en intern adoption. En sådan tar tid och kraft och kan genomföras först efter att barnet fötts.

– Visst gick min fru på nålar tills adoptionsprocessen var klar, det är en stressande tid. Själv var jag så trött de första månaderna att jag inte ens vet hur länge processen tog, säger Maija Joensuu med lilla Aarni i famnen, nu ett år och tre månader gammal.

De hade kommit till Bibliotek 10 i centrum av Helsingfors på onsdag eftermiddag för att följa och fira omröstningen om moderskapslagen i riksdagen snett mitt emot. Det var föreningen Regnbågsfamiljer som ordnat med saft, kex, musik och storbildsskärm direkt från riksdagen dagen till ära, och de behövde inte bli besvikna. Riksdagen röstade igenom lagen med klar majoritet: 122 röster för och 42 emot. Socialdemokraternas, De grönas, Vänsterförbundets och Svenska folkpartiets riksdagsgrupper röstade i sin helhet för lagen, medan Kristdemokraterna röstade emot och övriga grupper var splittrade.

– Beslutsfattarna har förstått att det handlar om barnens rättigheter och deras rättsskydd, men också om att stödja föräldraskapet. Här finns egentligen ingenting nytt, utan det handlar snarast om att göra processen vettigare, kommenterade Juha Jämsä, verksamhetsledare på Regnbågsfamiljerna, strax efter att omröstningen stod klar.

– Förändringen är vettig också för samhället. På det här sättet minskar man på ojämlika och onödiga processer, kommenterade Viima Lampinen, ordförande för Seta.

För familjen Joensuu handlar det också om rättvisa.

– Det är klart att det känns avigt att behöva adoptera sitt eget barn. Nu har vi en orättvis situation. Föräldraskapet är lika lite biologiskt då par av olika kön får assisterad befruktning med donerade könsceller, men ändå bekräftas föräldraskapet genast, säger Maija Joensuu.

Och framför allt handlar det om trygghet.

– Om den biologiska mamman dör innan adoptionsprocessen är klar eller det händer mamman eller barnet något har den andra mamman ingen juridisk rätt till barnet. Det är förstås ovanligt, men det är inte heller självklart att allt går bra, säger Joensuu.

Dessutom har lagen en symbolisk betydelse.

– Visst är det en signal, men det handlar om många praktiska omständigheter också.

Medborgarinitiativ

Lagen har legat klar på hyllan redan sedan den förra regeringen, då ett komplett förslag bereddes under Anna-Maja Henrikssons (SFP) tid som justitieminister. Då satte Kristdemokraterna stopp för förslaget, som aldrig gavs till riksdagen. Den lag som nu godkänts är identisk med den som bereddes vid ministeriet, men har nått riksdagen genom ett medborgarinitiativ. Medborgarinitiativet samlade 55 707 underskrifter och är det andra i sitt slag som godkänts i riksdagen. Det första medborgarinitiativet som godkändes i riksdagen var besläktat med det andra, nämligen den jämlika äktenskapslagen som godkänner också äktenskap mellan personer av samma kön.

Är det så att folk i allmänhet ställer sig mer positivt till de här frågorna än vad beslutsfattarna gör, då det krävs medborgarinitiativ för att driva igenom förändringar?

– Ja, det är tydligt att majoriteten av befolkningen ställer sig positivt till att främja sexuella minoriteters rättigheter. Men de tre senaste regeringarna har haft en njugg inställning, även om det nu är glädjande att en klar majoritet av riksdagen godkände moderskapslagen, säger Juha Jämsä på Regnbågsfamiljerna.

Enligt Jämsä innebär moderskapslagen närmast en teknisk förändring som har stor betydelse för de berörda barnen och familjerna men inte borde ha någon stor principiell betydelse.

– Men det är som om våra rättigheter blivit ett politiskt stridsäpple som vissa gärna för en högljudd debatt om, kommenterar Viima Lampinen på Seta.

Föräldralag nästa steg

Jämsä och Lampinen skulle önska att beslutsfattarna i fortsättningen tog ett större ansvar för människorättsfrågor som jämlikhet och likabehandling, så att inte medborgarrörelserna behöver dra hela lasset. För moderskapslagen är bara ett, om än viktigt, steg på vägen.

– Det berör bara en typ av regnbågsfamilj, men det finns andra typer av familjer också. Till exempel familjer med flera föräldrar än två, familjer med två pappor, kvinnopar som skött insemineringen annanstans än på klinik... Deras ställning är fortfarande helt öppen. Nästa steg bör vara att slå ihop moderskapslagen och faderskapslagen till en föräldralag och i samband med det göra det möjligt att ha fler juridiska föräldrar än två, säger Jämsä.

Också translagen är förutom en människorättsfråga en familjefråga, i och med kravet på sterilisering som villkor för könskorrigering.

– Det är bara en tidsfråga innan translagen ändras. Om det inte sker under den här valperioden så blir det säkert ett tema under nästa valrörelse, säger Lampinen.

– På den punkten finns inte ens några alternativ, eftersom det är helt klart att Finland här bryter mot sina förpliktelser då det gäller mänskliga rättigheter, säger Jämsä.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00