Riksdagen fördömer hatprat: "Också ord är handling"

Riksdagen stämde in i ett rungande, kollektivt nej: nej till politiskt våld, rasism och hatprat. Alla har ett ansvar för att åsikts- och samtalsklimatet i Finland ska bli bättre.

– Passivitetens tid är förbi, slog inrikesminister Paula Risikko (Saml) fast när riksdagen debatterade extremrörelser och våld på onsdagen.

Under debatten låg stort fokus på språkbruket, både i samhället överlag och bland riksdagsledamöterna själva. Partierna var överens om att gränsen för acceptabelt språkbruk har överskridits och att politikerna själva måste föregå med gott exempel.

– Oberoende av om hatprat förekommer i spårvagnen, på nätet eller i den egna riksdagsgruppen så är det vårt ansvar att ta avstånd ifrån det. Hatprat får aldrig förminskas med attityden "pojkar är bara pojkar" eller bortförklaras som oskyldigt prat, säger Erkki Tuomioja (SDP).

Också ord är handling, och därför är det avgörande hur vi pratar om saker och hur vi besvarar andras prat. Det lyfte bland annat De grönas Pekka Haavisto och Ville Niinistö upp.

– Vi bär värdeledarskapets börda och därför måste vi med alla våra ord och handlingar visa att vi stöder jämlikhet mellan människor, säger Niinistö.

Haavisto tyckte att Finlands 100 års jubileum ger Finland möjlighet att återerövra de nationella symboler som extrema rörelser lagt beslag på.

– Den finska flaggan ska inte i framtiden förknippas med extremrörelser, säger han.

"Nazistiskt våldsdåd förminskas"

I den politiska debatten förminskas det nazistiska våldsdådet genom att man påpekar att utlänningar också har gjort sig skyldiga till våldsdåd, säger Eva Biaudet (SFP).

– Men vi vägrar sluta ögonen för eller förminska det hot mot vår demokrati och mot alla minoriteter, som denna nynazistiska rörelse eller de organisationer eller enskilda politiker som flirtar med rasismen utgör, säger Biaudet, och syftar på Finska motståndsrörelsen.

Rasism och rädsla för invandring har gett oss Trump, Brexit och en helt ny nationalistiskt färgad politik. I Finland har det gett oss en regering med Sannfinländarna, säger hon.

– Det är uppenbart att det i den sannfinländska partiapparaten och riksdagsgruppen finns personer som har kontakt och öppet sympatiserar med högerextremismen, rent av med den här nazistiska extremrörelsen.

"Retoriken måste snyggas upp"

– Vilka ord vi använder och hur vi uttrycker oss när vi pratar om till exempel minoriteter och invandrare är otroligt viktigt, säger Thomas Blomqvist (SFP).

Vi måste komma åt diskriminerande och rasistiskt språkbruk i samhället överlag, men också språkbruket i riksdagen måste bli bättre, påpekade bland annat Sari Essayah (KD).

Leena Meri (Sannf) säger att hon ofta får frågor om vad intolerant språkbruk egentligen betyder och att många upplever att de inte vet vad man får säga och vad man inte får säga. Både politiker och akademiker måste föregå med gott exempel, säger hon.

– Vi kan inte ha en situation där en riksdagsledamot kallar en annan nazist, säger hon.

Rädsla för politik

Debatten var saklig och alla partier tog tydligt avstånd från politiskt våld och rasism. Men trots fördömande ord om rasism och våld var det få som kom med konkreta förslag på vad riksdagen nu ska göra för att komma åt problemen.

Li Andersson (Vf) lyfte upp ett av problemen när hon uttryckte oro över att många unga undviker att engagera sig partipolitiskt på grund av rädsla. Många unga har kontaktat henne och undrat om de vågar dela ut flygblad på torget eller delta i partiets tillställningar. När några vänsterpartister, bland dem Andersson, presenterade en bok om extremhögern i Finland 2013 attackerades tillställningen av några nynazister.

– Det här är det sanna hotet mot demokratin, säger hon.

SFP krävde konkreta åtgärder mot rasism genom lagstiftning. Partiet vill till exempel rekrytera fler poliser med mångkulturell bakgrund, ordna en utbildning för poliser för att rensa bort hat och rasism i poliskåren och göra det förbjudet att offentligt använda kännetecken för rasistiska och våldsamma kriminella grupper.

Krav på antirasism

Bland annat SDP lyfte fram att alla kandidater som ställer upp i kommunalvalet 2017 borde skriva under en deklaration där de förbinder sig att ta avstånd från rasism. Maarit Feldt-Ranta (SDP) sade att Sannfinländarna är det enda parti som inte kräver det här av sina kandidater, vilket Sampo Terho (Sannf) kallade för en skrattretande anklagelse. Han intygade att alla partiets ledamöter har förbundit sig till värdigt beteende.

Flera partier lyfte fram att man i polisutredningar måste bli bättre på att känna igen hatbrott och brott med rasistiska motiv. Domarna för hatbrott bör även bli strängare. Justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf) underströk att föreningslagen i högre grad måste tillämpas för att stoppa och förbjuda extrema grupper.

Många ville göra sin röst hörd och ungefär sextio inlägg hölls under debatten.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00