Riksdagen diskuterade tilläggsbudgeten – "Den är redan föråldrad"

– En sådan här situation kräver ett brett samarbete, säger finansminister Katri Kulmuni (C). Bild: Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva

På torsdagen väntas riksdagen godkänna tilläggsbudgeten. Ändringar kan ännu komma efter tisdagens remissdebatt.

På tisdagen förde riksdagen en remissdebatt om den första tilläggsbudgeten i samband med coronakrisen. En stor enighet rådde om att det nu är viktigast att se till att medborgarna mår bra och att företagen hålls flytande.

Finansminister Katri Kulmuni (C) presenterade tilläggsbudgeten som ligger på knappt 400 miljoner euro. Hälften av tilläggsbudgeten läggs på hälsovård och säkerhet.

En pott på 43,8 miljoner euro ska gå direkt till social- och hälsovårdsutgifter. Institutet för hälsa och välfärd (THL) föreslås få nästan 13 miljoner euro för att täcka utgifterna i samband med coronakrisen. Utgifterna gäller bland annat information till medborgarna och förbättrad laboratoriekapacitet.

Forskningen för att utveckla ett snabbtest för coronaviruset och annan coronaforskning, bland annat immunitetsforskning, får 6 miljoner euro.

För att forska kring åtgärder för att minska smittspridningen föreslås 4 miljoner euro. Vidare ska 5 miljoner euro gå till internationell vaccinforskning.

En summa på 26 miljoner euro föreslås för övervakning av smittsamma sjukdomar. I summan ingår införskaffning av testutrustning, medicinsk apparatur och införskaffningar till beredskapslagret.

Finansminister Kulmuni säger att det funnits en stor konsensus bland riksdagspartier, experter och arbetsmarknadsorganisationer i fråga om tilläggsbudgeten.

– En sådan här situation kräver ett brett samarbete, säger hon under sitt anförande under tisdagens remissdebatt.

Statsminister Sanna Marin (SDP), Finansminister Katri Kulmuni (C) och Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) under riksdagens remissdebatt om tilläggsbudgeten. Foto: Markku Ulander/Lehtikuva Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Samlingspartiet vill ha 300 miljoner till

I tilläggsbudgeten föreslås att staten stöder Business Finlands verksamhet med 150 miljoner euro. Pengarna är tänkta att gå till att reda upp störningar i leveranskedjor, utveckla de skapande branscherna och för att stödja turismen.

Små och medelstora företag föreslås få 15 miljoner euro i stöd. Därtill ska 50 miljoner euro gå till att stödja olika utvecklingsprojekt. NTM-centralerna föreslås få en halv miljon euro bland annat för att stödja företagstjänster och för att hjälpa företag med betalningssvårigheter.

Trots att oppositionen i stort tackar regeringen, och framför allt finansminister Kulmuni, för att i snabb takt ha förberett tilläggsbudgeten säger Samlingspartiet att budgeten redan på några dagar hunnit bli föråldrad.

– Vi föreslår att man höjer stödet till företagen från 200 till 500 miljoner euro och ser till att de personer som behöver stöden genast kommer åt dem, säger riksdagsledamot Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

Samlingspartiet vill också se en bättre beredskap, mera skyddsutrustning och en höjd testkapacitet.

Finansminister Kulmuni håller med om att situationen förändras hela tiden och anser därför att finansutskottet borde använda sin makt att göra ändringar i tilläggsbudgeten.

Både Samlingspartiet och Sannfinländarna föreslår att man riktar pengar till små och medelstora företag i form av lönesubventioner.

Basinkomst inte aktuell

Näringsminister Mika Lintilä (C) säger att sedan regeringen informerade om företagsstöden i fredags har företag sökt utvecklingsstöd för 255 miljoner euro.

– Jag ser det inte som en dålig idé om finansutskottet nu utövar sin budgetmakt.

Vänsterförbundet påminner om att en basinkomst hade varit på sin plats under rådande omständigheter. Vänsterförbundets Pia Lohikoski föreslår också att en tillfällig basinkomst skulle förverkligas under coronakrisen.

Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (VF) säger att man nu prioriterar en smidig utbetalning av de befintliga stöden.

– Jag vet inte om det är möjligt eller i någons intresse att nu skapa en ny stödform. Vi måste granska systemet och hitta kreativa lösningar, förhoppningsvis kommer vi ihåg det här när vi förnyar den sociala tryggheten, säger Pekonen.

Justitieministeriets förvaltningsområde får 433 000 euro för tilläggskostnader som uppkommer i samband med domar.

Inrikesministeriets förvaltningsområde får 9,2 miljoner euro som ska gå till bland annat polisen, gränsväsendet och nödcentralsverksamhet.

Försvarsministeriets förvaltningsområde får 600 000 euro för rekrytering av personal.

Finansministeriets förvaltningsområde får 200 miljoner euro för ospecificerade utgifter som kan uppkomma vid exceptionella omständigheter, till exempel kan detta gå till hälsovården.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde får 900 000 euro som ska ges som stipendier till kultur- och konstutövare. Summan delas ut av stiftelser och fonder.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde får 143 miljoner euro för att trygga företagens framtid.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde får 43,8 miljoner euro som ska gå till bland annat THL:s verksamhet, forskning kring coronaviruset och införskaffningar till beredskapslagret.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning