Sannfinländarna lovar förhindra att Juha Mäenpää åtalas för hets mot folkgrupp

Sannfinländarnas riksdagsledamot Juha Mäenpää uttalade sig osakligt i riksdagens plenisal i juni 2019. Enligt förundersökningen finns det skäl att misstänka hets mot folkgrupp. Bild: Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva

Den sannfinländske riksdagsledamoten Juha Mäenpää riskerar åtal. Han bestrider att han gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. Partiledaren Jussi Halla-aho lovar förhindra hela rättsprocessen.

Riksåklagare Raija Toiviainen ber om riksdagens godkännande för att få ställa riksdagsledamoten Juha Mäenpää (Sannf) inför rätta. Orsaken är ett inlägg som Mäenpää höll i riksdagen i juni i fjol då han jämförde asylsökande med invasiva arter.

Mäenpää talade om asylsökande med annan tro som kommer till Finland, och avslutade med att citera regeringsprogrammets formulering om bekämpning av invasiva arter, som förekommer i ett helt annat sammanhang.

Förundersökningen har blivit klar och polisen anser att det finns skäl att misstänkta att Mäenpää har gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp, uppger riksdagen.

Eftersom det handlar om ett uttalande som en riksdagsledamot gjort i riksdagens plenum krävs riksdagens godkännande för att riksåklagaren ska kunna fatta beslut om att väcka eller att inte väcka åtal. Här krävs fem sjättedelars majoritet, enligt grundlagen, för att understryka att riksdagsledamöter har en stor yttrandefrihet, om än inte obegränsad.

– Bara om riksdagen godkänner riksåklagarens önskemål kan hon inleda en åtalsprövning. Skulle åtal väckas inleds en process, sannolikt i Helsingfors tingsrätt, säger Juha Tuovinen, riksdagens biträdande generalsekreterare.

Riksåklagaren säger till Yle att Mäenpääs uttalanden är osakliga och smädande, och att hon därför är tvungen att driva processen, men hon ser också förmildrande omständigheter i spontaniteten i uttalandena.

Halla-aho stoppar åtal

Fem sjättedelar av riksdagsledamöterna måste ge sitt godkännande för att åtal ska kunna väckas, annars saknar riksåklagaren åtalsrätt. Så har det stått i grundlagen med bara små förändringar i ordalydelsen sedan Finlands första författning 1906, påpekar riksdagens talman Matti Vanhanen (C).

Grundlagen säger inte mycket om själva processen, men enligt Vanhanen ska man göra på samma sätt som de tre tidigare gånger som riksdagen befunnit sig i motsvarande situation: grundlagsutskottet ska säga sitt först, sedan diskuteras frågan i plenum.

Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho säger att hans parti tänker stoppa rättsprocessen mot Juha Mäenpää. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Eftersom Sannfinländarna har 39 mandat i riksdagen kan de i praktiken stoppa åtalet. Partiordföranden Jussi Halla-aho sade i augusti att riksdagsgruppen kommer att stoppa processen. Han upprepade ståndpunkten för Yle på torsdagen och sade att åtalsskyddet mot riksdagsledamöter uttryckligen finns till "för att politiken inte ska flytta från riksdagen till domstolarna".

Matti Vanhanen är djupt kritisk till den tolkningen och uppmanar Sannfinländarna att inte på förhand ta ett politiskt gruppbeslut i en juridisk fråga.

– Jag önskar att riksdagsledamöterna först bekantar sig med förundersökningsmaterialet och inte tar ställning på förhand. Det hör till rättsprinciperna att domaren inte tillkännager domen före rättegången. Även om riksdagen inte fungerar som domare i det här fallet borde principen vara densamma, säger Vanhanen.

Vanhanen betonar att varje riksdagsledamot självständigt ska forma sin uppfattning utifrån de juridiska grunderna.

– Man måste undvika en politisering av processen.

Rättslärd kritisk

Men om man går precis emot Matti Vanhanens önskemål betyder kravet om fem sjättedelars majoritet i praktiken att ett parti som odlar främlingsfientlig retorik kan stoppa en rättsprocess mot en ledamot som misstänks för hets mot folkgrupp, så snart partiet vuxit sig tillräckligt stort.

– Ja, så är det, konstaterar Vanhanen.

Riksdagens talman Matti Vanhanen säger att riksdagsledamöter inte borde ta ställning till fallet Juha Mäenpää på politiska grunder, allra minst förrän de har bekantat sig med den juridiska bakgrunden. Bild: Richard Nordgren/HBL-arkiv

I kraft av sin storlek kan Sannfinländarna, rent praktiskt, fortsätta på den här linjen i riksdagen utan att befara åtal. Det förutsätter förstås att gruppen struntar i att riksdagen ska bedöma frågan juridiskt, och inte politiskt.

Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet, var kritisk till Halla-ahos förutbestämda ståndpunkt då han kommenterade fallet för HBL i augusti.

– Det här är inte en renodlat politisk fråga, det är en juridisk fråga och alla partier blir nog tvungna att överväga hurdant fallet är. Det vore ganska magstarkt om Sannfinländarna röstade emot med gruppbeslut. I så fall profilerar sig partiet nog på ett ganska märkligt sätt, då man är med och stiftar lagar men förhåller sig så till strafflagen, sade Nuotio då.

Också tre andra riksdagsledamöter utreds för tillfället för hets mot folkgrupp: Förundersökningar pågår mot Päivi Räsänen (KD) och Hussein al-Taee (SDP) medan fallet Sebastian Tynkkynen (Sannf) redan har gått till åtalsprövning. De misstänks för brott i uttalanden de har gjort på sociala medier och på nätet – inte i plenisalen – och därför drivs de här processerna utan att riksdagen ska ta ställning till dem.

Utrikesminister Pekka Haavistos (Gröna) agerande i fråga om hanteringen av de finska medborgarna i fånglägret al-Hol utreds i grundslagsutskottet.

Läs också: Professor: Märkligt om Sannfinländarna stoppar processen mot Juha Mäenpää – allt fler döms nu för hets mot folkgrupp

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning