Richardssons väg tillbaka – "Så glad att vara med igen"

Camilla Richardsson siktar på att toppa formen till VM i september-oktober. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Camilla Richardsson har kommit tillbaka efter sin långa rehabilitering – och siktar på att tävla sig i form. – Jag spyr nästan då jag ser ett vattenlöpningsbälte, säger hon.

Det är fullständigt vindstilla. Solen ligger lågt över trädtopparna och en del av den nya löpbanan är redan i skugga. Temperaturen ligger fortfarande kring +25 °C då publiken börjar söka sig hemåt från Salpausselkästadion i Lahtis.

Bulgariens Karyna Taranda gör fortfarande några försök på 200 cm i damernas höjd, där finländarna redan är utslagna. Bredvid friidrottsplanen sitter några av kvinnorna som precis löpt 1 500 meter och hämtar andan.

Glad att vara tillbaka

Sveriges Yolanda Ngarambe var snabbast i ett lopp, där värdföreningens Kristiina Mäki var bäst av finländarna med sin fjärde plats, och IK Falkens Nathalie Blomqvist var sexa med personbästa 4.24,72.

Camilla Richardsson var däremot inte nöjd med GP-kvällen i Lahtis. Hon var frustrerad över medtävlarnas taktik. Men hon ser inte särskilt deprimerad ut. För ett halvt år sedan kunde hon inte ens löpa.

– Då jag kom in på stadion tänkte jag att det är nästan skit samma hur det går i dag. Jag är så glad att jag kan vara med och ligga på en sån nivå att jag kan göra resultat, säger hon.

Tung höst

Förra säsongen fick ett smärtsamt slut för Vasa IS-löparen Richardsson, då hon skadade vristen i FM i Jyväskylä och tvingades stå över EM i Berlin. Hon fick en fraktur i språngbenet och tvingades vila i flera månader.

– Det var en jättetung höst. På en skala från 1 till 10 så var det kanske 80, säger hon.

– Det tog 3,5 månader innan jag fick springa över huvud taget. Det blev fjorton alternativa träningspass i veckan i stället.

Alternativ träning

Richardssons tränare Jukka Keskisalo har också en hel del erfarenhet av skador rehabilitering. Han hjälpte henne att hålla koll på helhetsbelastningen.

– Annars hade jag väl bara tränat åtta timmar per dag och tyckt att det ar en bra idé. Vi försökte hålla det så att varannan dag var hård och varannan lätt, säger Richardsson.

– Långa cykelpass, långa crosstrainerpass och helt sjukt mycket vattenlöpning. Jag spyr nästan då jag ser ett vattenlöpningsbälte nuförtiden.

Krävdes tålamod

Efter jul kunde Richardsson skippa vattenlöpningen. Men det var inte lätt i början:

– Förra året när vi var på läger i Dullstroom sprang jag 10 km tempolopp ganska lätt med 3.45 fart. I mitt första hårda träningspass efter julen hade jag 4.15-fart och tänkte att det här aldrig blir till nånting, säger Richardsson.

– Jukka intalade mig att det är lugnt. När vi kom hem sprang jag redan på 3.50-fart så sjukt mycket gick det framåt.

Träningsvolym

Under våren har hon kunnat komma upp i normal träningsmängd, 140-150 km i veckan. Träningsvolymen är till och med större än den normalt brukat vara i det här skedet av säsongen.

– Vi har försökt hålla mängden in på sommaren. Vanligtvis brukar jag lätta på träningen senast i maj, säger Richardsson.

– Tanken är att bygga något slags grund som kan hålla hela vägen.

Tävlar sig i form

Richardsson har ofta varit i kanonform direkt i början av säsongen. För två år sedan satte hon sitt personbästa på paradsträckan 3 000 m hinder, 9.41,73, i början av juni. Förra året löpte hon 9.42,81 i sitt första hinderlopp i början av juni. Den här säsongen är det annorlunda.

– Jag är i jättebra form, men inte i tävlingsform. Tanken är att jag ska tävla mig i form, men det har jag inte gjort under tidigare år. Det är lite nytt, men det är fyra månader till VM. Egentligen skulle det kanske vara mer oroväckande att vara i toppform redan, säger Richardsson.

Tränaren lugn

Richardsson inledde bansäsongen i Kalifornien med att vinna ett 10 000 meters lopp på tiden 33.08,26. En bra tid, men förra året sprang hon 32.39,01 i samma lopp.

– Jag är lite smådeprimerad. Förut har jag typ sprungit PB i första tävlingarna i hinder men i år är det en helt annan utgångspunkt. Ibland undrar jag att ska man vara i så här dålig form, men så länge Jukka är lugn så är jag lugn. Han tycker vi är på rätt väg och på rätt ställe var vi ska vara, säger hon.

Premiär i Jyväskylä

Damernas hinderlopp står inte på programmet i Paavo Nurmi Games nästa vecka, så Richardsson står över den största inhemska friidrottsgalan. Däremot gör hon sin hinderpremiär i Jyväskylä om ett par veckor.

– Vi har en hare som ska springa cirka 9.45. Det kan bli lite vad som helst. Jag behöver ju inte klara VM-gränsen direkt. Går det under 9.50 är vi på rätt spår. Jag vill inte att det är nära 10, då blir det lite panik, säger Richardsson.

Krävs personbästa

VM-kvalgränsen är tuffa 9.40. Krävs med andra ord personbästa, om Richardsson inte får en plats i VM via rankingen. Kvalgränsen borde ändå definitivt ligga inom räckhåll, för Richardsson har löpt tre gånger under 9.43. Förutsätter förstås bra förhållanden och lämplig farthållning.

Uppskattar mera

Richardsson har sällan dragits med några allvarliga skador förut. Hon upplever ändå att rehabiliteringen lärt henne någonting.

– När det blir tungt där ute, tänker jag bara att det inte kan vara värre än vattenlöpning, säger Richardsson med ett skratt.

– Jag uppskattar mer att jag fått vara skadefri. Om man känner sig sliten behöver man inte med våld trycka på och ta ett extra träningspass. Jag har också lärt mig att man inte ska bryta språngbenet.

Profil

Camilla Richardsson

Ålder: 25

Hemort: Vasa

Förening: Vasa IS

Tränare: Jukka Keskisalo

Meriter: tre FM-guld utomhus, fem FM-silver, representerade Finland i VM 2015 och 2017 samt EM 2016.

Personbästa: 3 000 m hinder: 9.41,73

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46