"Resultattänkandet for i väg med friheten"

Bild: Åbo Akademi/SPT

De regionalpolitiska perspektiven präglar fortfarande diskussionen om utbildningar i Svenskfinland.

Med en erfarenhet som sträcker sig över fem årtionden har Ulla Achrén vid Åbo Akademi ett unikt perspektiv såväl över sitt universitet som över den utbildningspolitiska utvecklingen i Svenskfinland.

Sedan 2010 arbetar hon som förvaltningsdirektör men har tidigare länge arbetat bland annat med olika uppgifter inom Åbo Akademis informations- och marknadsföringsverksamhet.

Den enskilt största förändringen hon varit med om handlar om universitetens frihet i förhållande till staten.

– Finland fick en ny universitetslag 2010. Det hette då att universiteten ska vara autonoma offentligrättsliga institutioner. Men i praktiken är vi hårt styrda av staten.

Åbo Akademi blev ett statligt universitet år 1981. Den nya universitetslagen skulle ge universiteten större rörelse- och valfrihet.

– Men resultattänkandet har gjort att den frihet som man skulle ge oss, och som man tidigare förknippat med universiteten, har försvunnit.

Det som däremot inte förändrats är hur man i Svenskfinland förhåller sig till utbildningars fysiska placering.

– Jag var med då Handelshögskolan i Åbo slogs ihop med Åbo Akademi. Det var ett sätt att knyta den skolan till Åbo.

Denna form av regionalpolitiskt tänkande lever kvar i Svenskfinland, säger Achrén och tar diskussionerna om den svenska lärarutbildningen som ett annat exempel.

– Människor kommer och går men det regionalpolitiska perspektivet består. Det har på ett eller annat sätt alltid funnits med.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03