Inte självklart att publiken hittar tillbaka

HIFK mötte Kärpät inför tomma läktare i ishockeyligans slutspel i våras. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Inomhusidrotten vädrar morgonluft då man äntligen får ta in publik på sina matcher och tävlingar. Men idrottsledarna har skäl att inte ta ut några segrar i förskott. Det finns inga garantier att publiken hittar tillbaka till läktarna bara för att det är möjligt.

– Det är inte samma sak att spela inför tomma läktare som att spela inför publik, sade en idrottare i våras.

– Idrott ska presteras inför publik, annars är det inte på riktigt, sade en tränare den här månaden.

– Äntligen får vi ha publik på våra matcher, sade en förbundschef i måndags.

De senaste 18 månaderna har varit mycket tuffa för hela idrottsvärlden. Först blev det tvärstopp för idrotten då coronapandemin bröt ut. Då verksamheten igen kom i gång på elitnivå var det med strikta restriktioner för publiken. Och sedan då en ny våg av pandemin sköljde över Finland tvingades de olika tävlingarna att genomföras utan publik.

Därför var det ett ytterst välkommet besked förbund, klubbar och idrottare fick ta emot då statsmakten meddelade att restriktionerna lättas och att idrotten får ta in publik på sina evenemang.

Till en början handlar det om 50 procent av publikkapaciteten i Helsingfors och Nyland men enligt statsminister Sanna Marin (SDP) ska alla coronarestriktioner slopas då Finland nått en vaccinationsgrad på 80 procent. Det ska enligt prognosen ske i slutet av oktober.

Det betyder att till exempel ishockey-HIFK kan spela inför 8 200 ögonpar redan nästa månad, senast i november. Kontrasten till de gapande tomma läktarna och den kusliga tystnaden som präglade matcherna i Ishallen förra säsongen är enorm.

Men innan klubbdirektörer, förbundspampar, seriechefer och enskilda idrottare jublar och kastar konfetti i luften för att fira att undantagstillståndet är över kunde det vara bra att vara medveten om att det finns ett stort hot mot drömbilden av fullpackade läktare, extatiskt jublande fans och firande supportrar kring arenorna.

Kommer publiken verkligen att hitta tillbaka till läktarna i samma utsträckning som före coronapandemin?

Det finns en överhängande risk för att den inte gör det.

De ivrigaste, de så kallade hard core-fansen, kommer att finnas på plats då läktarna öppnas efter coronapausen. Det är självklart. De som lever och andas sin klubb, de som älskar sin gren och sin förening kommer att fortsätta ställa upp i vått och torrt.

Problemet kan vara att locka tillbaka dem som sporadiskt går på matcher någon gång varje säsong och som inte har så starka känslomässiga band till klubben.

De här marginalsupportrarna är inte bara en rätt märkbar mängd av publiken som fyller läktarna. De är också en viktig inkomstkälla för klubbar som kämpar för sin överlevnad.

Det här handlar om människor som under de senaste 18 månaderna lärt sig att leva utan liveidrott. Att gå på match är inte längre en naturlig del av deras vardag.

De kan med andra ord ha svårt att passa in matcherna i sin kalender på samma sätt som före coronapandemin. Eller så kanske de har vant sig vid att se matcherna från tv-soffan. Det kan kännas lockande att stanna hemma en senhöstkväll då regnet piskar mot rutan och vinden viner i husknutarna i stället för att ta sig till hallen för att se samma match för betydligt dyrare pengar.

Kanske har man lyckats glömma hur själva matchupplevelsen känns. Hur det ser ut i hallen, hur det doftar i de trånga korridorerna, hur det låter då publiken sjunger och skriker eller hur känslorna svallar då det egna laget gör mål.

Alla de här känslorna går inte att förmedla via skärmen och de går inte heller att replikera i hemmet.

Men de kanske inte längre anses vara nödvändiga för att kunna njuta av sport.

En annan sak som kan hålla människor borta från idrottshallarna i höst är förstås rädslan för smitta. Trots att restriktionerna släpper och publiken får återvända till läktaren har ju själva viruset inte försvunnit. Det kan göra att en del människor är väldigt försiktiga i sitt agerande och väljer att inte vara i utrymmen där exponeringsrisken är uppenbar. Det här också efter att ha fått två vaccindoser som skydd.

Dessutom har junioridrotten förlorat cirka 20 000 utövare under coronapandemin i Finland vilket betyder att det också finns ett mindre underlag då klubbarna ska locka ny publik till sina matcher. Karikerat saknas en hel årskull med unga och ivriga juniorer som släpar med sina föräldrar på representationslagens matcher.

2 703 åskådare såg Jokerits första hemmamatch för säsongen i KHL då Hartwallarenan har en publikkapacitet på 13 349. Det är siffror varje idrottsklubb och förbund borde bli orolig av att se inför sina respektive säsongstarter.

Det är med andra ord inte alls självklart att publiken hittar tillbaka till läktarna efter coronapandemin.

Filip Saxén Sportchef

Basket

Damer: Seriestart 1.10.

Herrar: Seriestart 1.10.

Handboll

Damer: Seriestart 18.9.

Herrar: Seriestart 11.9.

Innebandy

Damer: Seriestart 18.9.

Herrar: Seriestart 19.9.

Ishockey

Damer: Seriestart 11.9.

Herrar: Seriestart 9.9.

Volleyboll

Damer: Seriestart 23.9.

Herrar: Seriestart 29.9.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning