Resterna av Morandibron i förfall

43 människor omkom när en stor del av Morandibron i Genua kollapsade den 14 augusti.Bild: TT-AP/Luca Zennaro

De återstående delarna av den kollapsade motorvägsbron i Genua är i mycket dåligt skick, uppger stadens allmänna åklagare. Samtidigt avfärdar Italiens inrikesminister Matteo Salvini krav på att förstatliga motorvägsunderhållet.

Boende i husen under Morandibron hade långt före raset sett tecken på att den sett sina bästa dagar. Flera har berättat om hur söndervittrad betong då och då kunde falla ner på byggnader och bilar, medan det ständiga underhållsarbetet störde invånarnas nattsömn.

Oroväckande vibrationer kunde kännas i brons struktur när tyngre fordon körde över den.

Men det var nog ändå få som förutsett det omfattande ras som skedde den 14 augusti. Det är fortfarande inte klarlagt vad som orsakat katastrofen, i vilken 43 människor omkom. Åklagarna fortsätter att utreda om det finns någon part som kan klassas som skyldig och ställas inför rätta.

Dåligt skick

De delar av bron som fortfarande står är stadda i förfall, och hade varit det redan innan raset, slår Genuas statsåklagare Francesco Cozzi fast vid en presskonferens. Brons tionde bärport bedöms exempelvis vara i ännu värre skick än den nionde, där kollapsen skedde, säger Cozzi, enligt La Repubblica.

Däremot har man inte lyckats koppla brons allmänna förfall till själva raset, tillägger han.

Staten kan gå in

Många, inte minst regeringen, har riktat ilska mot infrastrukturjätten Atlantia, och dess dotterbolag Autostrade per l'Italia som ansvarade för underhållet. Röster har höjts för ett förstatligande av motorvägsnätet efter katastrofen.

Enligt källor till Reuters ser regeringen över möjligheten att genom den statliga investeringsbanken CDP gå in med ett betydande andelsägande.

Inrikesminister Matteo Salvini avfärdar dock ett förstatligande.

– Jag är inte för förstatliganden, säger han i en radiointervju.

Däremot öppnar han för en "mix av offentlig och privat skötsel".

Fakta

Morandibron

Morandibron byggdes mellan 1963 och 1967. Den var totalt 1,18 kilometer lång och hölls uppe av bropelare med en maxhöjd på runt 90 meter.

Bakom brodesignen står den berömde italienske ingenjören Riccardo Morandi, som dog 1989.

Den typ av spännarmerad betong som användes i bron var Morandis kännetecken och hans patent kallades "Morandi M5". De pyloner, eller bärportar, som håller uppe bron från ovansidan är byggda i just sådan spännarmerad betong i stället för nakna stålvajrar, som numera är praxis.

Det fanns exempel på snedkabelbroar med nakna stålvajrar redan då Morandis Genuabro byggdes. Ett exempel är svenska Strömsundsbron, som invigdes 1956, och ofta beskrivs som den första snedkabelbron av modernt slag.

Morandis teknik användes även för en 8,7 kilometer lång bro över ett sund vid Maracaibo-sjön i Venezuela som stod färdig 1962. Även den bron har råkat ut för en allvarlig kollaps, dock orsakad av att ett fartyg kolliderat med bron.

Broar designade av Morandi finns även i bland annat Libyen, Colombia och Ecuador.

Källa: AFP, The New York Times

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00