Respiratorn bortkopplad för Grekland

Bild: AFP / Lehtikuva/Aris Messinis

Stödprogrammet till Grekland avslutades formellt på måndagen, stålbadet på hemmaplan fortsätter.

Den grekiska ekonomiska krisen är inte över, men ett kapitel har avslutats i och med att stödprogrammet upphör. Hela historien innehåller många dramatiska kapitel. Där finns bland annat den allvarligaste ekonomiska kris som har drabbat EU. Det fanns en överhängande risk för att läget i Grekland skulle ha rivit upp hela eurosamarbetet.

Räddningsoperationen av den grekiska ekonomin och staten orsakade också många inrikespolitiska dramer, bland annat i Finland. Sannfinländarnas första stora seger i riksdagsvalet 2011 hade knappast blivit vad den blev utan Grekland och euroländernas solidariska hjälp till landet, som partiet gjorde valfläsk av.

Grekland lyckades i åratal dölja sitt allvarliga ekonomiska läge. Skulle det ha varit känt då eurosamarbetet inleddes skulle grekerna definitivt inte ha godkänts som medlemmar. Nu lyckades man tack vare falska och friserade siffror komma med.

Men allt uppdagades. Budgetunderskottet hösten 2009 var inte alls drygt 3 procent utan över 12 procent för att ytterligare stiga till 15 procent. Det framgick också hur stor men ineffektiv byråkratin var och hur slapphänt administrationen och skatteindrivningen hade varit i årtionden.

Grekland var strängt taget ett konkursfärdigt land och tvingades begära krisstöd.

Det blev sammanlagt tre stödpaket i form av stora lån från EU och Internationella valutafonden IMF, men med stränga krav på åtstramningar av den grekiska ekonomin, upprensning i det byråkratiska träsket och försäljning av statlig egendom.

Grekerna har tvingats gå igenom ett stålbad som förutsättning för de närmare 300 miljarder euro som har getts i nödlån. Ilskan har stundvis varit stor mot EU och långivarna som ställt villkoren. Men samtidigt har grekerna vetat att orsaken till att det här läget över huvud taget har uppstått står att finna på hemmaplan, även om den internationella finanskrisen slutligen utlöste och avslöjade katastrofen. De gamla partierna som styrde landet in i den katastrofala ekonomin har också fått sota. Partikartan har ritats om en hel del.

Den akuta fasen kan nu anses vara över, men läget för Grekland är allt annat än bra. Patienten har kopplats bort från respiratorn efter åtta års andningshjälp men är fortfarande allvarligt sjuk. Landet befinner sig under ständig övervakning att de recept och läkemedel som har ordinerats även följs och tas.

De åtgärder som Grekland har vidtagit ansågs tillräckliga då euroländernas finansministrar träffades före midsommar och enades om ett åtgärdspaket som skulle göra det möjligt för grekerna att lämna krisprogrammet den 20 augusti. Återbetalningstiden för en stor del av lånen sköts upp med tio år och likaså fick de anstånd med tio år innan amorteringarna bör ta vid. I gengäld förbinder sig Grekland att visa upp ett överskott på 2,2 procent i de offentliga finanserna de närmaste 40 åren.

Det kan bli nog så tufft. Statsskulden är fortfarande klart högst i EU, 180 procent av bnp. Arbetslösheten har sjunkit men ligger alltjämt nära 20 procent.

Det krävs nu omfattande reformer för att få ekonomin på rätt köl mer bestående. Grekland behöver tillväxt och det krävs investeringar, vilket i sin tur förutsätter tillit till det grekiska styret.

Läget kan snabbt bli allvarligare. Till exempel om regeringen inför valet om ett år blir för slapphänt med ekonomin bara för att blidka väljarna.

Pensioner och löner har sänkts och skatterna höjts. En stor majoritet av grekerna har fått en sänkt levnadsstandard och har det ekonomiskt kärvt ännu flera år framåt.

Grekland har också gett euroområdet mycket att tänka på med tanke på framtiden. Den främsta läxan är att om ekonomin i ett medlemsland missköts har det konsekvenser för alla andra. Det är således i allas intresse att se till att inget land hamnar i den situation som Grekland nu primärt har räddats från.

Det gäller att kunna lita på att alla känner sitt eget ansvar och reagerar i tid.

Tommy Westerlund Ledarskribent

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33