Respektlöst och innovativt när Ingmar Bergman fyller 100 år

Pernilla August och Ville Virtanen är ett frånskilt par som återses på hans dödsbädd. Bild: SVT / Erik Molberg Hansen

Det kan knappast ha undgått någon att Ingmar Bergman skulle ha fyllt hundra år i år. Därav en serie kortfilmer i Bergmans anda, av regissörer som Tomas Alfredson och Pernilla August. Stundvis är det riktigt vasst!

Bergman Revisited sänds i Yle Fem 24.9 kl. 22.00, kan redan nu ses i SVT Play.

I år skulle Ingmar Bergman ha fyllt hundra år och inte överraskande är det ett jubileum som firats stort. Förutom att Fårö-herdens mest klassiska produktion dammats av har också ett par färska dokumentärer sett dagens ljus, signerade Jane Magnusson respektive Jörn Donner. Nästan lika intressant är kortfilmsprojektet Bergman Revisited där en handfull regissörer gått in för att göra filmer i den blågula demonregissörens anda. Det resulterar i en ojämn men stundvis förvånansväst dråplig kollektion som har både ett och annat att säga om "Det manliga geniet".

Först ut är Patrik Eklunds Infektionen som av allt att döma hämtat sin inspiration ur Scener ur ett äktenskap. Här är det Krister och Kristina, Magnus Krepper och Ruth Vega Fernandez, som går i parterapi. Men i stället för att omfamna de stora, existentiella frågorna hakar man upp sig på mera vardagliga ting, såsom diskmaskinsrutiner, skäggstubb och frekventa Ikeabesök. Svärtat komiskt, men iscensatt med en känslomässig – och scenografisk – kyla som gör att skrattet obönhörligen fastnar sig i halsen. Så hur rädda äktenskapet, genom att köpa en ny diskmaskin?

Om möjligt ännu giftigare är Jane Magnussons och Liv Strömquists Fettknölen, en animation som tar avstamp i den, tja, fettknöl som Bergman på sextiotalet hade på sin kind. Här träder den in i rollen som dåligt samvete – åt en filmmakare som behandlar kvinnor som skit, vilket inte hindrar honom från att själv vara svartsjuk som bara den. "Tänk om du för en sekund kunde sätta dig in i mina känslor", utstöter Bergman (tolkad av Thorsten Flinck av alla), som däremellan sprider skräck på Dramaten.

Tomas Alfredsons och Jesper Walderstens Bergmans Reliquarium är den mest experimentella av de sex filmerna, en associationsrik popvideo – till Veronica Maggios och Jocke Bergs låt 20 Questions – där välbekanta scener, bilder och karaktärer väcks till liv, bara för att sedan stuvas om. Något för finsmakaren, kanske det.

I Pernilla Augusts Scener ur natten, lika mörk och dyster som dess titel, skrivs det sista kapitlet i ett långt och nog så knepigt kärleksförhållande. August och Ville Virtanen är det grånade konstnärsparet som möts vid den sistnämndas dödsbädd, nu i sällskap av unga älskarinnan Vera Vitali. Välspelat och nervigt, lätt att hålla sig för skratt.

Detsamma gäller för Lisa Aschans Guds tystnad, som givetvis gör avstamp i Tystnaden (1963). Anki Lidén och Nina Gunke, Anna och Ester, är de nu äldre systrarna som gör ännu en resa tillsammans, som sig bör i landskap som präglas av hemligheter och (livs)lögner. Samt en riktigt snaskig final.

Sist ut är Linus Tunströms Ariel, en fabel om ett flickebarn som föds med vingar. Men där mamma Bahar Pars ser detta som en gåva är pappa Jonas Karlsson inte alls lika förtjust. Tar ut svängarna, visst, men själv har jag lite svårt att se kopplingen till födelsdagsbarnet Ingmar Bergman.

Krister Uggeldahl

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning