Reservistförbundet och Beväringsförbundet stöder uppbåd för alla oavsett kön

Bild: HBL-arkiv

Förbunden ställer sig bakom ett allmänt uppbåd men är oense om den föreslagna medborgarplikten.

Både Reservistförbundet och Beväringsförbundet stöder idén om att kalla hela årskullar på uppbåd – oavsett kön. Förslaget har lyfts till debatt efter att det framfördes av försvarsminister Antti Kaikkonen i en intervju med MTV i söndags.

Kaikkonen menar att en förnyelse kunde ge försvarsviljan en knuff i positiv riktning och öka antalet kvinnor som utför värnplikt.

Beväringar och reservister stöder tanken

På måndagen uttryckte Beväringsförbundet sitt stöd för Kaikkonens idé.

– Det bästa sättet att främja kvinnors ställning i försvaret är att få fler att tjänstgöra. Det första steget är att kalla alla till uppbåd. Om man har samma förpliktelser oavsett kön så stärker man en atmosfär där kvinnor vill delta, säger styrelsemedlemmen Iina Palonen i ett ställningstagande.

På tisdagsmorgonen gick också Reservistförbundet ut med att man kan omfatta ministerns förslag, om än med en viss reservation. Förbundet poängterar att den allmänna värnplikten för män fortsättningsvis måste bevaras som grund för landets försvar.

– Målsättningen ska vara att öka både kunskapen om militären och försvarsviljan, så att fler kvinnor söker sig till det militära. Det här kunde man främja genom att antingen inkludera kvinnorna i uppbåden eller ordna separata uppbåd för dem, säger Reservistförbundets ordförande Ilpo Pohjola.

Delade meningar om medborgartjänst

I intervjun lyfter Kaikkonen också fram den parlamentariska arbetsgruppen som sammankallats för att utreda hur värnplikten kan utvecklas. Arbetsgruppen inleder sitt arbete inom den närmaste framtiden.

På agendan står bland annat förslaget om en lättare, 2-3 månader lång medborgartjänst för dem som inte utför värnplikt. Det grundar sig på en utredning som en tankesmedja ledd av Elisabeth Rehn presenterade för två år sedan.

Medborgartjänsten delar beväringarna och reservisterna. Beväringsförbundet ställer sig kritiskt:

– Det nuvarande systemet är bra, även om det kan förbättras. I stället för att fundera på medborgartjänst hoppas jag att arbetsgruppen fokuserar på dels hur civiltjänstgöringen kan gynna samhället på bästa sätt, dels hur man tar tillvara individers kunskap inom militären, säger ordförande Topi Korpinen.

Medborgartjänsten vinner däremot gehör i Reservistförbundets led.

– Vi stöder en kartläggning av en medborgartjänst som gäller de kvinnor och män som inte tjänstgör militärt. Det skulle öka beredskapen både för normala störningar och vid undantagstillstånd, säger Pohjola.

Reservistförbundet hade vid årsskiftet 2 360 kvinnliga medlemmar, vilket motsvarar ungefär 6 procent av det totala antalet medlemmar.

Sedan 1995 har kvinnor kunnat utföra värnplikt i Finland. Lagändringen gjordes under Elisabeth Rehns (SFP) tid som försvarsminister.

För att få utföra frivillig värnplikt ska man vara finsk medborgare och mellan 18 och 29 år gammal.

Efter tjänstgöringen hör kvinnorna till reserven och kan förordnas till repetitionsövningar på samma sätt som män.

Antalet kvinnor som sökte sig till det militära låg länge kring 400–500 per år, men under de senaste åren har antalet ökat. 2018 inledde 943 kvinnor sin militärtjänstgöring.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning