Renare luft i Lappland efter att ryskt smältverk på Kolahalvön lades ned

"Det här är en otroligt positiv nyhet. Norge har i över 30 år lobbat för att smältverket ska stängas", Thomas Nilsen, chefredaktör på Barents Observer i Kirkenes. Bild: Barents Observer-Thomas Nilsen/SPT

Det ryska bolaget Norilsk Nickels smältverk i Nikel (Salmijärvi) på Kolahalvön stängdes den 23 december. Produktionsanläggningen var den överlägset största utsläppskällan av svaveloxider i hela Nordeuropa.

– Det här är en otroligt positiv nyhet. Norge har i över 30 år lobbat för att smältverket ska stängas på grund av enorma miljöskadliga utsläpp, säger chefredaktör Thomas Nilsen på webbtidningen Barents Observer i Kirkenes.

Smältverkets utsläpp av svaveloxider har som mest uppgått till cirka 80 000 ton per år, vilket är fyrfalt mer än hela Finlands motsvarande årliga utsläpp. I fjol var Nikels utsläpp 56 000 ton svaveloxid, uppger Norilsk Nickel. Utöver svaveloxider har smältverket också släppt ut koppar och nickel.

Utsläppen har försurat jordmånen och vattendragen, och förorenat luftkvaliteten i hela regionen. Den omgivande naturen i Nikel har förvandlats till ett månlandskap. Sveriges Radio och miljöorganisationen Bellona rapporterade 2012 om sura regn i Nikel som frätte sönder ortsbornas paraplyer. Även Norge och Finland har drabbats av de luftburna föroreningarna.

Thomas Nilsen, chefredaktör på tidningen Barents Observer i Kirkenes. Bild: Barents Observer/SPT

– På grund av utsläpp av svaveloxider från Norilsk Nickels anläggning i Nikel har Norge överskridit EU:s gränsvärden upprepade gånger, säger Piia Anttila, expert på luftföroreningar vid Meteorologiska institutet.

Oätlig fisk i Norge

De gränsöverskridande utsläppen har lett till skyhöga förekomster av tungmetaller och svaveloxider såväl i jordmånen som i vattendragen i nordöstra Norge. De norska livsmedelsmyndigheterna har därför klassat fisken som oätlig i en del sjöar i regionen.

– Trots att Nikel ligger på endast 30 kilometers avstånd från den finska gränsen har vi inte drabbats lika hårt av utsläppen, eftersom den förhärskande vindriktningen på dessa breddgrader är från sydväst till nordost, säger Anttila.

Norilsk Nickels utsläpp är trots det synliga på olika håll i Lappland.

– Vi har sett toppar i förekomsten av svaveloxider och tungmetaller i luften i nordöstra Finland när vinden har bytt riktning. Utsläppen har lämnat sina spår till och med i Pallas-Ounastunturi i västra Lappland, säger Anttila.

Politisk vilja har saknats

Norge erbjöd redan på 1990-talet gåvomedel till de lokala miljömyndigheterna och företagets ledning för att uppgradera smältverkets rökgasrening. Smältverket i Nikel klassificerades som ett akut miljöhot av den mellanstatliga organisationen Barentsrådet 2003.

– Tekniken och pengarna för att rena utsläppen har funnits i flera decennier, men den politiska viljan att lösa problemet har saknats i Ryssland. De här utsläppen borde ha åtgärdats för länge sedan, säger professor Martin Forsius vid Finlands miljöcentral.

Enligt Forsius kommer det att dröja länge innan situationen i regionen normaliseras.

– Det kommer att ta flera årtionden innan föroreningarna urlakas eller kapslas in i jordmånen. Det är också svårt att sanera området eftersom det rör sig om så stora arealer, säger han.

Norilsk Nickels smältverk i Nikel på Kolahalvön lades ned den 23 december. Nedläggningen kommer att gynna miljön i Lappland och nordöstra Norge, uppger Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet. Bild: Thomas Nilsen/SPT

Pengarna styr

Luftkvaliteten i området har däremot förbättrats redan nu.

– Luften renas relativt snabbt. Det tar oftast bara några dagar för att vi ska se en märkbar skillnad i luftkvaliteten efter att en produktionsanläggning av den här kalibern läggs ned, säger Piia Anttila.

En del av Nikels produktion ska flyttas till bolagets anläggning i Montjegorsk på Kolahalvön. Enligt Norilsk Nickel kommer bolagets totala utsläpp av svaveloxider på Kolahalvön att minska med 85 procent under 2021 tack vare modern rökgasrening och ny miljöteknik.

Thomas Nilsen på Barents Observer tror att det främst är ekonomiska orsaker som ligger bakom bolagets beslut att satsa på miljövänligare produktion.

– Norilsk Nickels ägare, miljardären Vladimir Potanin, har tidigare visat att det är pengarna som styr bolagets prioriteringar. Det är lönsammare att förlägga produktionen till en effektivare anläggning, säger Nilsen.

Han utesluter inte att de nordiska ländernas och miljörörelsens påtryckningar också har bidragit till Norilsk Nickels beslut. En annan bidragande orsak kan vara uppköparnas krav på renare produktion. Nickel används till exempel i tillverkningen av batterier för elbilar. Bland andra Tesla har understrukit vikten av att hela produktionskedjan är hållbar.

– Nedläggningen av smältverket i Nikel är det lättaste och billigaste sättet för Norilsk Nickel att demonstrera att man vill satsa på renare produktion, säger Nilsen.

Världens största producent av palladium och nickel.

Har produktionsanläggningar i Ryssland, Finland och Sydafrika.

Ägs av miljardären Vladimir Potanin.

Smältverket i Nikel grundades 1946. Området hörde till Finland 1917-1944.

Meddelade den 23 december att bolagets smältverk i Nikel har stängts för gott och att en del av produktionen flyttas till Montjegorsk.

Uppger att utsläppen av svaveloxider ska minska med 85 procent på Kolahalvön 2021.

Dotterbolaget Nornickel driver produktionsanläggningen i Harjavalta i närheten av Björneborg.

Äger 40 procent av aktierna i ishockeybolaget Jokerit.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Kimitoön har något för alla

Mer läsning