Rena världshav, inga atomvapen, fred mellan folken och med naturen är ingen utopi

Bild: Wilfred Hildonen

De förorenande och havsmiljöstörande militärövningarna i Östersjön ökar liksom militärbudgeterna i alla Östersjöländer – pengar som kunde lösgöras för miljöprojekt och social rättvisa.

Bakterier och alger i Östersjön gör barnen, som hela vintern har längtat efter att fritt få hoppa i plurret, besvikna och ängsliga inför framtiden.

Dessvärre skrivs det alltför sällan om andra belastningar på vårt sköra innanhav; lantbrukets näringsämnesutsläpp, massdjurhållningens effekter, överfiske, plast med mera, inte att förglömma atomkraftens kylvattenutsläpp, de så kallade normala utsläppen av radioaktiva ämnen och de katastrofala olycksriskerna. Därtill belastar militären både havet och klimatet. Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Alltför länge har politikerna på alla nivåer slutit ögonen och låtit situationen eskalera.

Kanske finns det ännu hopp.

Helcom-ministermötet anordnas i oktober i Lübeck. Den så kallade Helsingforskommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö grundades 1974 i Helsingfors och omfattar de åtta EU-Östersjöländerna samt Ryssland. Tyskland innehar ordförandeskapet från den 1 juli till den 22 juni nästa år. Inför mötet i höst har EU-parlamentets gröna, med tyska politiker och en grupp havsforskare i spetsen, publicerat ett förslag till en "Blue New Deal", ett havsräddningsprogram som omfattar även Östersjön och ligger inom ramen för EU:s "Green Deal" inriktat på att skydda klimatet. "Green Deal" är huvudprojektet för EU:s pågående femårsperiod och omfattar praktiskt taget alla EU-funktioner; bland annat klimatfrågor cirkulär ekonomi, naturens biodiversitet, hållbar konsumtion och produktion, en rättvis omställning samt alla de kompetenser som omställningen kräver.

Beträffande "Blue New Deal" kräver experterna att alla EU-lagar framöver bör beakta havsskyddet. En "Blue-Deal-Cross-Check", som beaktar komplexiteten och det ömsesidiga beroendet mellan människor och hav är en brådskande nödvändighet.

Tyskland har i många avseenden fungerat som förebild inom miljöskyddet; avfallshantering, förnybar energi, ekologiskt lantbruk, miljövänliga konsumtionsvaror och sist, men inte minst beslutet att avveckla atomkraften. Nyligen publicerade tyska miljöministeriet en tolvpunktsplan för avvecklingen där man konstaterar att "atomkraften medför risker som kräver ytterligare viljestarka åtgärder i Tyskland, i Europa och globalt". Atomkraften är för dyr i förhållande till förnybar energi och blockerar utbyggnaden av denna. Man framhäver även att problemet med det radioaktiva avfallet är olöst, kommer att medföra enorma kostnader och belasta kommande generationer.

Beträffande militärens miljöbelastningar och astronomiska finansiella börda utgör Tyskland dock inget föredöme. De förorenande och havsmiljöstörande militärövningarna i Östersjön ökar liksom militärbudgeterna i alla Östersjöländer – pengar som kunde lösgöras för miljöprojekt och social rättvisa. USA:s atomvapen i Europa utgör en ständig påminnelse om utplåning. Glädjande är emellertid civilsamhällets aktiva insatser för att alla EU-länder skall underteckna FN-avtalet om förbud mot atomvapen liksom boken "Ami go home!" nyligen publicerad av Stefan Baron.

Baron har varit anställd som finansiell korrespondent vid den ansedda tidningen "Der Spiegel", verkat som chefredaktör för den ledande affärstidningen "WirtschaftsWoche" och som chef for global kommunikation vid "Deutsche Bank". Hans USA-kritik är svidande: "Landet för frihet, lika möjligheter och demokrati har degenererat till en oligarki" till och med en "plutokrati" som utövar "imperialistisk arrogans". USA:s Kina- och Rysslandspolitik utgör enligt Baron en farlig konflikteskalering som brådskande måste stoppas och han påminner om att USA är det enda land som någonsin använt atomvapen – utan anledning. Enligt Baron måste EU frigöra sig från USA. "En multipolar världsordning och systemens fredliga samexistens måste utgöra basen för den europeiska utrikespolitiken".

"Jag har en dröm", sade Martin Luther King 1963. Jag har också en dröm om rena världshav, stopp på klimatförändringen, inga atomvapen, fred mellan folken och med naturen och miljön. Det är ingen utopi, men kräver politisk handlingskraft!

Ulla Klötzer,

Kvinnor mot atomvapen, Esbo

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning