Religion och livsåskådning närmar sig varandra

Gärna tillsammans. Elever och lärare i Botby grundskola i Helsingfors tycker det är en bra idé att slå ihop grupperna i religion och livsåskådning då det är motiverat. I övre raden Jolanda Walch, Tobina Toivonen och Elena Lauri som går i nian och religionsläraren Agneta Lundmark. Bild: Leif Weckström

Gemensam undervisning i religion och livsåskådning får tummen upp av elever och lärare i Botby grundskola. Helsingforspolitikerna är på samma linje och skriver in möjligheten i läroplanen. Helt okomplicerat är det ändå inte – skilda läroämnen ska garantera religionsfriheten.

Nej, medborgarinitiativet för ett gemensamt skolämne för alla oavsett tro nådde inte ända fram. Med 13 500 underskrifter kom det inte ens särskilt nära tröskeln. Men det är många som vill överbrygga de vattentäta skotten mellan religions- och livsåskådningsundervisningen och arbeta mer gemensamt i alla fall. I Helsingfors beslutade utbildningsnämndens finska sektion för ett par veckor sedan att undervisningen i religion och livsåskådning kan organiseras delvis gemensamt då innehållet och målen i läroplanen är gemensamma. Nu bereder svenska sidan en liknande skrivning.

– Min första reaktion var att möjligheten att undervisa i gemensam grupp passar bra in på tanken om helhetsskapande undervisning. Jag har diskuterat saken med några områdesrektorer, och de tyckte att här kunde finnas fördelar. I sista hand är det skolorna som avgör hur och om de vill utnyttja möjligheten, säger undervisningschef Niclas Rönnholm vid utbildningsverket.

I Botby grundskola applåderar både lärare och elever tanken.

– Vi har funderat mycket på det här. Jag tror att det skulle förena mer om eleverna kunde läsa i samma grupp oavsett åskådning. Vi skulle gärna se att alla tillsammans kunde diskutera olika saker, säger rektor Janika Wagner.

I Botby grundskola läser 10–15 procent livsåskådning, medan ungefär 85 procent deltar i den evangelisk-lutherska religionsundervisningen. Dessutom finns den katolska och den ortodoxa inriktningen representerade.

Elena Lauri, Tobina Toivonen, Jolanda Walch och Ivar Bremer som går i högstadiet tycker att idén om gemensamma grupper då det faller sig lämpligt låter bra.

– På lågstadiet läste jag religion, och då följde vi ganska långt läroböckerna, det var ganska konkret. Nu då jag läser livsåskådning är det mer diskussion, mer teoretiskt. Jag tror det kunde vara bra för båda grupperna med lite mer av det andra, säger Lauri.

Botbyeleverna hittar flera teman som kunde lämpa sig för gemensam behandling.

– Till exempel då man läser om olika religioner kunde man göra det tillsammans, säger Bremer, som själv läser religion.

– Och kanske då man läser om olika högtider och deras bakgrund, sådant som alla firar oavsett om de hör till kyrkan eller inte, säger Walch, som också deltar i religionsundervisningen.

– Frågor om etik och samhälle, sådant tycker jag skulle vara intressant att läsa och diskutera tillsammans, säger Toivonen, som läser livsåskådning.

Gränsöverskridande

Religionsläraren Agneta Lundmark och livsåskådningsläraren John Seppänen instämmer med eleverna.

– Etik och världsreligionerna, där har vi redan två stora helheter som gott kunde läsas ihop, anser Seppänen, och får medhåll av Lundmark.

Lundmark som själv suttit med och utarbetat såväl de nationella läroplansgrunderna som den lokala läroplanen tycker inte ens att det skulle behövas en särskild skrivning om att ämnena kan undervisas gemensamt. En av kungstankarna i den nya läroplanen är just ämnesöverskridande arbete.

– Det står ju redan i läroplanen att vi ska jobba helhetsskapande, över ämnesgränserna. Men kanske skrivningen behövs för att alla ska förstå att man både får och kan undervisa de här ämnena gemensamt kring gemensamma teman, säger Lundmark, och tar ett exempel:

– I sjuan planerar vi ett helhetsskapande arbete kring myter. Vi har tänkt att här kunde ingå modersmål, religion och livsåskådning. Ett gemensamt projekt kan skapa mervärde, som ger större pedagogisk nytta än man kan nå enskilt.

Seppänen och Lundmark tycker inte att infallsvinklarna är för olika i religion och livsåskådning.

– Det handlar om att lära sig förstå den egna åskådningen och kulturen och att förstå andras, och att kunna föra en dialog. Det här är en utgångspunkt i såväl religion som livsåskådning, säger Lundmark.

– Här ingår också att öka förmågan till tolerans, att förstå att man kan se saker på olika sätt. I höstas talade vi till exempel mycket om kultur – vad är det, vad ingår här, vad innebär finländsk kultur egentligen? säger Seppänen.

Religionsfrihet

Det är ändå inte bara att tuta och köra. Enligt undervisningsrådet Satu Elo vid Utbildningsstyrelsen får man visserligen undervisa olika ämnen i samma grupper – det görs hela tiden i de små byskolorna med sammansatta klasser – men ser man på innehållet i läroplansgrunderna för grundskolan finns få gemensamma nämnare för ämnena religion och livsåskådning.

– Det skulle då vara det som handlar om barnens rättigheter och de mänskliga rättigheterna. Det handlar om enstaka lektioner. Men det är förstås min egen åsikt, säger Elo.

På ett mer allmänt plan finns förstås gemensamma mål – de handlar om sådant som ett gott liv, utveckling, rättvisa och så vidare.

– Men det är ju sådant som gäller för alla ämnen. Lokalt kan skolorna förstås själva lägga till saker i läroplanen som är gemensamma för ämnena, säger Elo.

Kunde inte alla läsa tillsammans om till exempel grunderna i olika religioner?

– Kanske det, men då skulle den här biten kunna växa sig oproportionerligt stor. Infallsvinklarna är också olika i religionsundervisningen och livsåskådningsundervisningen, anser Elo.

– I livsåskådningen granskas religionerna som kulturellt fenomen, utgångspunkten är mer teoretisk, kritisk och vetenskaplig. Religionsundervisningen i sin tur utgår från att stödja den egna åskådningen och den etiska förmågan. Andra religioner och deras teser kan ses ur ett jämförande perspektiv, och är hur som helst inte en så central del.

Hur undervisningen är organiserad handlar i slutändan rent av om religionsfrihet.

– Genom skild undervisning för olika trosinriktningar och dem som inte tror garanteras religionsfriheten. Det här är en struktur som riksdagen gått in för. Om man ändrar mycket på den uppstår frågan om man inkräktar på religionsfriheten, säger Elo.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning