Rektorn åtalad för tjänstebrott – familjen ville inte göra grej av lärarens chattande

Den tidigare rektorn för Hoplaxskolan åtalas för brott mot tjänsteplikt. Åklagaren menar att en polisanmälan kunde ha förhindrat den senare dömda lärarens fortsatta agerande. Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Föräldrarna till den elev som läraren i Hoplaxskolan chattade med "ville inte göra en större grej av det". Rektorn står nu åtalad för att inte ha gjort en polisanmälan. Läraren har senare dömts för sexuellt utnyttjande av barn.

Läraren dömdes i december för sexuellt utnyttjande av barn i nio fall. Det har skett i form av chattar med sexuellt innehåll och bilder samt som beröring under lektioner. Gärningarna skedde 2014 och 2017.

Den dåvarande rektorn står åtalad för brott mot tjänsteplikt. Enligt åklagaren borde rektorn ha polisanmält läraren och gjort en barnskyddsanmälan senhösten 2014 då hon fick kännedom om en chattkommunikation där läraren bland annat frågade den manliga eleven om han var "kvällskåt", om det putar och om det i så fall borde åtgärdas.

De var obehagliga och osakliga och över all gräns för god smak.

Läraren fick också eleven att skicka en bild på sig, i enbart underkläder.

– Här borde en klocka ha ringt, säger åklagaren Elisabeth Stenman-Haltia.

Rektorn kontaktade Utbildningsverkets jurist för att få råd. Juristen hördes i Helsingfors tingsrätt på fredagen.

– Jag tog fram att det kan ha varit en situation enligt barnskyddslagen då man måste göra en polisanmälan, men eftersom frågan var ny för kanske rektorn, men i alla fall för mig, uppmanade jag henne att anonymt konsultera polisen först, säger juristen.

Det gjorde rektorn inte. Läraren tilldelades en varning och fortsatte i skolan tills han greps under skoldagen våren 2017.

Gick inte vidare

Rektorns försvarsadvokat Lena Mitts ifrågasatte i rätten att juristens direktiv till rektorn skulle ha varit så entydigt som åklagaren framhåller.

Var det så att du som jurist inte kunde dra slutsatsen att innehållet i chatten var sexuellt?

– Så kan man kanske se det eftersom jag uppmuntrade att fråga polisen först, svarar juristen.

Juristen menade under rättegången att vidare åtgärder kunde ha blivit aktuella om polisen hade rekommenderat en anmälan.

Lena Mitts förundrade sig också över att juristen inte hade fört ärendet vidare inom Utbildningsverket trots "rektorns rop på hjälp". Juristen svarade att det handlade om det kanske första fallet av den här karaktären för verket.

Det var långt före me too-kampanjen.

Anmälningsplikt

I Helsingfors tingsrätt hördes den lärare som slog larm om chatten till rektorn.

– Jag sade genast att de här ska vi ta vidare. Det här är inte okej, så kan inte en lärare bete sig mot elever, återger hon vad hon sade när tre elever visade henne meddelandena.

– De var obehagliga och osakliga och över all gräns för god smak.

I egenskap av klasslärare kontaktade hon också elevens familj.

– Det var ett ganska kort samtal, mamman visste inte om det. Hon tackade för informationen men sade att hon inte vill att skolan gör en större grej av det.

Klasslärarens uppfattning var att pojken upplevde situationen som genant. Föräldrarna hade senare i ett utvecklingssamtal sagt att de lagt saken bakom sig.

Rektorns försvarsadvokat Lena Mitts betonar föräldrarnas hållning och deras enligt henne klara budskap att ett brott inte hade skett, vilket hon menar att den nu vuxna sonen också anser.

Enligt Mitts hade rektorn sedan noga övervägt åtgärder och ansett att en varning var tillräcklig.

Åklagaren Stenman-Haltia lyfter i sin tur fram att ett sexuellt utnyttjande av barn inte är ett målsägandebrott, utan att en anmälan ska ske oberoende.

Centralt i hennes bevisning är ett cirkulärbrev som skickats till rektorerna i Helsingfors där det framhålls att skolledningen ska göra en polis- och barnskyddsanmälan vid misstanke om sexualbrott, även om eleven eller föräldrarna motsätter sig det.

Efterklokt?

I rätten kom det fram att chatten 2014 och varningen inte på något sätt behandlades i lärarkollegiet eller skolan. Klassläraren fick heller inte veta, och frågade inte, om vilka åtgärder som hade vidtagits.

– Jag ansåg inte att det var min sak.

Åklagaren menar att läraren kunde ha stoppats om anmälan hade gjorts. Det här anser försvarsadvokaten att är en efterklok konklusion.

Enligt Mitts kunde rektorn enbart förhålla sig till de uppgifter som fanns 2014, och det ska för hennes del ha varit chattkommunikationen och inget mer.

– Det var långt före metoo-kampanjen vilket också kunde ha påverkat polisens inställning, säger Lena Mitts.

Åklagaren yrkar på 60 dagsböter för rektorn som nu är verksam i Vanda. Dom avkunnas om några veckor.

Rättegången har delvis hållits bakom stängda dörrar.

Domen mot läraren har inte vunnit laga kraft och kan ännu överklagas.