Rekordtuffa VM-kvalgränser – "Det blir intressant"

Siktet på VM. Camilla Richardsson siktar på en klar förbättring av sitt personliga rekord i sommar.Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Kvalgränserna till VM i London är hårdare än någonsin förut – och det gäller att vara i bra form genast i början av säsongen.

Kvalgränserna till VM i London är betydligt tuffare än till Peking 2015 – på herrarnas 100 meter, 200 meter och 1 500 meter krävs det inget mindre än ett nytt finskt rekord för att kvala in till VM. Det säger sig självt att många måste kunna förbättra sitt egna personbästa för att nå VM.

– Ser tufft ut. Kvalgränserna har säkert aldrig förut varit så där hårda, säger häcklöparen Oskari Mörö.

I somras satte Mörö det nya finska rekordet på sin huvudsträcka 400 m häck: 49,04. Det var samtidigt först den tredje gången någonsin som han underskred det internationella friidrottsförbundet IAAF:s nya VM-kvalgräns, 49,35.

– Kvalgränsen är densamma för alla. Den som klarar kvalgränsen har också chans att nå framgångar i VM, säger Mörö – och medger att det krävs ett lite annorlunda upplägg.

– Man måste vara i grym form redan i början av säsongen.

Richardsson tror på VM

I damernas hinderlopp är kvalgränsen 9.42: 2 sekunder hårdare än i VM i Peking, 3 sekunder hårdare än i OS i Rio de Janeiro och drygt 4 sekunder snabbare än Camilla Richardssons personliga rekord. Vasa IS-löparen tror kvalgränsen ligger inom räckhåll.

– Det är inte så stor skillnad om det är 42 eller 45. Man kan lika bra springa under 9.40 med en gång, säger hon.

Hon löpte det personliga rekordet 9.46,34 förra året i Tallinn, men den här sommaren fick hon aldrig ut allting av sig själv. 9.51,54 blev säsongens bästa notering.

– Kvalgränsen borde inte vara något problem. Jag borde haft kapacitet redan den här sommaren, men säsongen gick inte så bra, säger hon.

Vill inte jaga

De relativt svåra kvalgränserna kräver dock ett lite annorlunda träningsupplägg. Richardsson siktar på att inleda tävlingssäsongen i hyfsat sällskap nere i Europa i juni.

– Det optimala skulle vara att vara i superskick i början av säsongen och klara kvalgränsen i första eller andra tävlingen, så man hinner ha en träningsperiod före VM, säger Richardsson.

– Man vill inte börja jaga kvalgränsen och tävla två veckor före VM i hopp om att få en tillräckligt bra tid.

Toppform i VM

Mörö är känd för att vara bäst när det gäller som mest. Han slog igenom med sitt finska rekord i EM 2014, var fyra i EM-finalen 2016 och satte ett nytt finskt rekord i OS-semifinalerna i Rio de Janeiro.

– Jag har alltid försökt toppa formen till de stora mästerskapen. Men nu krävs det mycket goda resultat redan i början av säsongen, funderar Mörö.

– Det blir intressant.

Esbo IF-löparen räknar med att det blir 7-8 häcklopp före London. Det krävs några lopp för att komma i gång.

– Man kan inte räkna med toppresultat genast. Men ju tidigare man klarar kvalgränsen, desto bättre, säger han.

– Om det går bra kan jag nog spara krutet till mästerskapen, och inte använda det på att jaga kvalgränser.

Svår balansgång

Richardsson tog sig sist och slutligen till VM i Peking, trots att hon aldrig kvalade kvalgränsen. IAAF fyller ut deltagarkvoterna med hjälp av världsrankingen, ifall ett tillräckligt antal idrottsutövare inte klarat kvalgränsen. Nooralotta Neziri (100 m häck) och Tuomas Seppänen (slägga) tog sig också till Peking via världsrankingen.

Hon slutade på 32:a plats efter att ha blivit utslagen i försöksheaten. Neziri blev också utslagen i försöken, men Seppänen tog sig till final och var tia.

– Jag vill inte bara klara kvalgränsen, utan också prestera i mästerskapen. Med såna tider ligger man ganska bra till i VM, för många underpresterar i mästerskapen, säger hon.

– Senaste säsongen brände jag för mycket krut i träningarna på våren. Jag var i jätteform i april-maj. Nu skulle det gälla att ha mera is där och ha mera att ge i juli-augusti.

Det är alltid svårt att få toppformen att infinna sig vid rätt tidpunkt. Men nästa säsong krävs det en särskilt delikat balansgång för att kunna klara kvalgränsen snabbt och ändå vara som bäst i VM.

Fakta

Kvalgränserna till VM i London

Under 2016 klarade sex kvinnor och sju män de nya VM-kvalgränserna. I långdistansgrenarna har finländska Idrottsförbundet SUL egna, tuffare kvalgränser:

Sandra Eriksson, 3 000 m hinder: årsbästa 9.31,88 (kvalgränsen 9.44)

Johanna Peiponen, 10 000 m: 31.42,9 (32.15)

Kristiina Mäkelä, tresteg: 14.24 (14.10)

Minna Nikkanen, stavhopp: 4,55 (4,55)

Heidi Nokelainen, spjut: 62,13 (61,40)

Oskari Mörö, 400 m häck: 49,04 (49,35)

David Söderberg, slägga: 77,60 (76,00)

Tero Pitkämäki. spjut: 86,13 (83,00)

Antti Ruuskanen, spjut: 88,23 (83,00)

Anne-Mari Hyryläinen, marathon: 2.34,12 (SUL-kvalgränsen 2.36).

Jarkko Kinnunen, 20 km gång: 1.23,27 (1.24)

Aleksi Ojala, 50 km gång: 3.46,25 (3.57)

Jarkko Kinnunen, 50 km gång: 3.50,40 (3.57)

Aku Partanen, 50 km gång 3.54,02 (3.57)

IAAF:s kvalgränser

100 m: herrar 10,12/damer 11,26

200 m: 20,44/23,10

400 m: 45,50/52,10

800 m: 1.45,90/2.01,00

1 500 m: 3.36,00/4:07,50

5 000 m: 13.22,60/15:22,00

10 000 m: 27.45,00/32.15,00

3 000 m hinder: 8.32,00/9.42,00

110 m/100 m häck 13.48/12.98

400 m häck 49,35/56,10

Höjdhopp: 2,30/1,94

Stavhopp 5,70/4,55

Längdhopp 8,15/6,75

Tresteg 16,80/14,10

Kula 20,50/17,75

Diskus 65,00/61,20

Slägga 76,00/71,00

Spjut 83,00/61,40

SUL:s kvalgränser

Marathon: 2.16/2.36

20 km gång: 1.23/1.32

50 km gång: 3.57

Resultat från tiden 1.10.2016-23.7.2017 beaktas. VM i London avgörs 4-13.8.2017.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00