Rekordlång marin värmebölja på Åland – invasiv krabba ser inte ut att påverkas

Slamkrabban, eller vitfingrad brackvattenskrabba, som arten egentligen heter är en invasiv varmvattenart som inte verkar påverkas av marina värmeböljor. Bild: Lucinda Kraufvelin

Husö biologiska station på Åland har upplevt två marina värmeböljor i sommar. Den senare var rekordlång med en topptemperatur på 26 grader. På sikt kan den här sortens väderextremer drabba kallvattensarter men gynna varmvattensarter som den invasiva slamkrabban.

Forskarna vid Åbo Akademi har registrerat två marina värmeböljor så här långt i sommar. Den första pågick i nio dygn (5–13 juni) och den andra i hela 29 dygn (20 juni–18 juli). Den senare är den klart längsta marina värmeböljan under 16 år av regelbundna mätningar vid Husö.

– Under den längre värmeböljan höll sig temperaturen på en meters djup hela tiden vid minst 22 grader och som högst uppmätte vi 26,05 grader, säger Lucinda Kraufvelin, projektassistent i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.

Marin värmebölja anses pågå då vattentemperaturen rör sig i den högsta tiondelen av det temperaturspann som noterats under samma tid på året i en 30-årsperiod. På Husö är jämförelseperioden kortare, men ändå lång nog för att man med fog ska kunna tala om marina värmeböljor den här sommaren.

– De här värdena är extrema, säger Kraufvelin.

Totalt rådde marin värmebölja vid Husö under 62 procent av perioden juni–juli. Medelintensiteten för värmeböljorna var kring 3,5 grader med en maximal intensitet kring 5 grader över genomsnittet för samma tidpunkt åren 2005–2021. Sommarens båda värmeböljor var bland de mest intensiva som registrerats vid Husö.

Bild: HBL

Östersjön är ett av de havsområden där ytvattentemperaturen stiger snabbast. Eftersom temperaturökningen väntas leda till att marina värmeböljor förekommer oftare, varar längre och är intensivare är livet i Östersjön dömt till en förändring, som redan har börjat.

ÅA-forskarna säger att den utvecklingen kan utgöra ett hot mot Östersjöns arter och ekosystem. Marina värmeböljor kan påverka organismers fysiologi, tillväxt, reproduktion och överlevnad. Det kan driva förändringar i artsammansättning och biologisk mångfald samt i ekosystemens struktur och funktion.

Det betyder att arter med sämre anpassningsförmåga drabbas hårt av värmechockerna medan andra inte drabbas alls. Och det i sint tur leder till att artsammansättningen och ekosystemens funktion förändras.

– Kallvattensarter som laxfiskar och torsk får det svårare. Fisken överlag kan få det svårt om den inte kan fly till kyligare vatten, säger Tony Cederberg, amanuens vid Husö.

Ju varmare vattnet är desto mindre av syret är tillgängligt. Det är extra jobbigt för växelvarma djur.

– Varmt vatten är för en fisk ungefär som det vore för en människa med feber att bestiga ett högt berg.

Krabban oberörd

Marina värmeböljor kan i gengäld gynna varmvattensarter som slamkrabban, som är en främmande art i Östersjön. Lucinda Kraufvelin har forskat i hur slamkrabbans födobeteende påverkas vid simulerade marina värmeböljor.

Slamkrabban härstammar från Nordamerika men har forslats in till Östersjön på 1900-talet. I Finland påträffades den för första gången 2009, och i år har observationerna veterligen varit många, i synnerhet på Åland.

– Det är alarmerande hur snabbt krabborna verkar spridas, säger Kraufvelin.

Hon testade i akvarium hur slamkrabbor reagerar när vattentemperaturen höjs till 26 grader i två veckor. Hon konstaterade att krabbornas födobeteende inte verkade förändras ett dugg. Möjligen åt de en gnutta mer än annars.

Slamkrabban kan bli två centimeter bred över ryggen och är den enda krabban som förekommer i finska vatten. Den är en nordamerikansk art som kommit med barlastvatten till Europa på 1800-talet och som etablerat sig i Östersjön på 1900-talet. Bild: Lucinda Kraufvelin

– En marin värmebölja av den intensiteten verkar inte ha någon effekt på dem alls. Och då inställer ju sig frågan vad det betyder om en del arter drabbas medan slamkrabban inte drabbas alls av marina värmeböljor, säger hon.

Eftersom det inte finns några andra krabbarter hos oss är det oklart om slamkrabban bara kan fylla en tom ekologisk nisch, vilket kunde vara positivt eftersom artrikedomen är begränsad. Men det är också möjligt att krabban kan öka konkurrensen med arter som naturligt har förkommit här en längre tid, och att den därigenom kan rubba ekosystemet.

– Det återstår att ta reda på, säger Kraufvelin som siktar på att granska frågan som en del av sin doktorsavhandling.

Annorlunda algsommar

I och med årets värmeböljor har Tony Cederberg märkt att det funnits ovanligt mycket trådformiga alger i Husövattnen och runtom på Åland. De är snabbväxande, ettåriga alger som gynnas av värme och solljus och som bildar vad han beskriver som mattor av "grön gegga" i strandvattnet.

Däremot var de fruktade algblomningarna mindre än väntat under sommarhettan, även om det nu börjar finnas mer av den varan. Det kan ha berott på att rekordvärmen inföll innan det egentligen var högsäsong för cyanobakterier, men det kan också vara ett tecken på att arbetet för Östersjön börjar bära frukt.

– Det är möjligt att det spelar in. Utsläppen har ändå halverats sedan 1980-talet. Tyvärr motarbetas de insatserna av klimatförändringen, säger Cederberg och noterar att övergödningen och klimatförändringen förstärker varandras negativa effekter.

Klimatarbetet förutsätter globala insatser, konstaterar Cederberg, men tillägger:

– Lokalt kan vi försöka påverka övergödningen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning