Rehula: Beredskap för familjeledighetsreform finns

Omsorgsminister Juha Rehula.Bild: Antti Aimo-Koivisto

Föräldraledigheten kan vara på väg upp på förhandlingsbordet. De flesta partiers kvinnoförbund kräver en reform. Familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) säger att också Centern har en beredskap att bereda en reform. Men hemvårdsstödet rörs inte under den här valperioden, säger han.

– Familjeledighetssystemet i sin helhet är en fråga som det finns beredskap för nu och vi måste se på den tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna, säger Juha Rehula (bilden) till FNB.

Fackcentralen FFC:s familjeledighetsmodell får luft under vingarna när partierna värmer upp för en reform av föräldraledigheten. Rehula tackar FFC för det konkreta förslaget och riksdagsledamoten Sofia Vikman som leder Samlingspartiets kvinnoförbund säger att det är mycket som är bra med modellen och att den är värd att utvecklas. Ordföranden för Socialdemokratiska kvinnor Tytti Tuppurainen ställer sig försiktigt bakom modellen.

– Den är väldigt flexibel och beaktar till exempel regnbågsfamiljer, säger Tuppurainen.

"6+6+6 till 100-årsjubileet"

De gröna, Vänsterförbundet och SFP talar för 6+6+6-modellen. Något överraskande talar också ordföranden för Sannfinländska kvinnor Marja-Leena Leppänen för modellen.

– Kvinnor behandlas som oduglingar i arbetslivet. Nu när Finland ska fira 100-årsjubileum och man vill förbättra jämställdheten för att fira jubileet så skulle det här kunna vara en sådan sak, säger Leppänen.

Rehula säger att den senaste prislappen han sett på 6+6+6-modellen är 500 miljoner euro.

– Det är klart vi har beredskap för åtgärder som främjar att pappor deltar i barnets vardag när det är litet. 6+6+6-modellen ger papporna möjlighet att delta, men prislappen är 500 miljoner euro och då måste det ingå i förslaget hur detta ska finansieras.

Olika modeller i Finland

FFC föreslår en graviditetspeng på fem veckor, en föräldrapeng på tre månader var för båda föräldrarna och ytterligare sex månader av föräldrapeng som delas jämnt mellan de båda föräldrarna, men den ena föräldern kan överlåta sin andel till den andra.

Dessutom föreslår FFC att hemvårdsstödet på 341,27 euro i månaden ersätts med sex månader vårdpeng på 800 euro i månaden. Den ena föräldern kan överlåta en del av eller hela sin vårdpeng till den andra föräldern.

Föräldrapengen ska kunna tas ut tills barnet fyller tre och vårdpengen tills barnet fyller sju år i FFC:s modell.

Flera partier talar om 6+6+6-modellen. Den innebär att båda föräldrarna får sex månader var och att familjen själv får bestämma över ytterligare sex månader. Någon mer detaljerad plan har inte presenterats.

Nu får mamman moderskapsledighet i 4,2 månader. Föräldraledigheten som kan delas mellan föräldrarna är sex månader och faderskapsledigheten är nio veckor. Av dessa kan pappan använda tre samtidigt som mamman är föräldraledig. Faderskapsledigheten kan skjutas upp, men måste användas innan barnet fyller två år. Om pappan vill använda mer föräldraledighet än bara den kvoterade andelen går den inte att skjuta upp.

Efter föräldraledigheten kan man vara vårdledig tills barnet fyller 3. Då får man hemvårdsstöd. (FNB)

"Hemvårdsstödet en kvinnofälla"

Gröna kvinnors ordförande Katja Mannerström och Svenska kvinnoförbundets ordförande Anna Jungner-Nordgren vill slopa hemvårdsstödet. Då över 90 procent av dem som får hemvårdsstöd är kvinnor handlar det om en struktur som bevarar könsrollerna, säger Mannerström. Ordföranden för Samlingspartiets kvinnoförbund, riksdagsledamoten Sofia Vikman vill förlänga föräldraledigheten och förkorta vårdledigheten. Tuppurainen vill se över hela systemet och säger att en förkortning av vårdledigheten måste övervägas. De påpekar att hemvårdsstödet försämrar sysselsättningen bland kvinnor och kvinnors löne- och karriärutveckling och pensioner.

– Ska vi genom samhällets stödsystem uppmuntra kvinnor att stanna borta från arbetslivet i långa tider? Vi ska bevara familjernas möjlighet att välja, men ingripa mot strukturer som orsakar flitfällor och får kvinnor att stanna hemma i stället för att ta emot jobb, säger Vikman.

Men minister Rehula säger att hemvårdsstödet inte kommer att röras så länge han kan påverka.

– Vi har en gång i tiden skapat hemvårdsstödet som en del av vårt dagvårdssystem. Centern respekterar och uppskattar familjernas valfrihet. När det gäller familjeledigheterna bör vi hitta andra metoder för att ingripa mot de saker som försämrar jämställdheten.

Dagvården gratis i flera länder

Enligt regeringens proposition om dagvårdsavgifterna är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn över 3 år i ungefär hälften av de europeiska länderna. Men barnen har inte rätt till en dagvårdsplats i alla av de här länderna och i flera av dem finns inte tillräckligt många platser.

I Belgien, Frankrike, Irland, Luxemburg, Malta, Portugal, Spanien, Storbritannien och Ungern har barnen rätt till avgiftsfri dagvård. Åldern för när rätten börjar varierar mellan två och ett halvt år till tre år och två månader.

Sverige erbjuder avgiftsfri dagvård 15 timmar i veckan för barn som fyllt tre år. Maxtaxan för ett barn i heldagvård är 140 euro och för två barn 230 euro.

Maxtaxan i Finland för ett barn i heldagvård är 290 euro och för två barn 551 euro. Regeringen har föreslagit en höjning som innebär att maxtaxan för ett barn är 354 euro och för två barn 673 euro. För låginkomsttagare skulle avgifterna sjunka.

Sverige slopade hemvårdsstödet i februari förra året. Norge betalar hemvårdsstöd tills barnet fyller två. Danmark och Island har inget hemvårdsstöd.

I Sverige kan föräldrapengarna användas flexibelt tills barnet fyller åtta. (FNB)

Gratis dagis långsiktigt mål

Förutom hemvårdsstödet ses också dagisavgifterna som en flitfälla. Efter protester inom Samlingspartiet, i synnerhet från kvinnor, bordlades regeringens planer på att höja dagvårdsavgifterna. Frågan avgörs i budgetförhandlingarna. Lärarfacket OAJ föreslog redan i våras avgiftsfri dagvård på deltid enligt svensk modell. Samlingspartiets och SDP:s långsiktiga mål är avgiftsfri dagvård. SDP bereder nu ett förslag om avgiftsfri dagvård på deltid, något som Vänsterförbundets gruppledare Aino-Kaisa Pekonen också föreslog på tisdagen.

Rehula medger att dagisavgifterna väger in när man funderar på om det lönar sig att börja jobba.

– Visst skulle man gärna göra allt möjligt om man hade möjlighet och råd med det. En annan mycket stor principiell fråga är vilka tjänster som ska vara avgiftsfria. Är en tjänst avgiftsfri, eller är den kvalitativ och avgiftsfri eller är den kvalitativ och avgiftsbelagd? 

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00