Registreringstvång på gång för hunden – men inte för katten

Den obligatoriska registreringen av hundar väntas minska på hundsmuggling och valpfabriker. Registreringen ska också råda bot på problemen med våldsamma hundraser. Ett förbud mot vissa raser skulle nämligen inte ha önskad effekt – handeln kan i stället gå under jorden.

Registreringstvånget för hundar planeras ingå som ett tillägg i den nya djurskyddslagen och utreds för tillfället. Lagförslaget ska behandlas av jord- och skogsbruksutskottet i början av hösten.

– Finland är en föregångare när det gäller djurskydd. Med det här tillägget vill vi förbättra situationen för husdjuren, säger utskottets ordförande och riksdagsledamot Anne Kalmari (C).

Hemlösa hundar är inte ett lika utbrett problem i Finland som i andra europeiska länder. Däremot förekommer olaglig import av hundar och katter samt så kallade valpfabriker där hundens hälsa förbises i aveln. Med den obligatoriska identitetsmärkningen och registreringen vill man främja ansvarsfull uppfödning och försäljning av hundarna.

– Med registrering kunde man förebygga många problem med exempelvis farliga eller sjuka hundraser.

Enligt Statistikcentralen finns totalt kring 700 000 hundar i Finland, och 70 procent av alla hundar i Finland är redan registrerade, uppskattar styrelseordförande Harri Lehkonen vid Finska kennelklubben. I deras register finns över 500 000 hundar. Uppskattningsvis 200 000 hundar är oregistrerade.

– Vi tillhör en minoritet, många EU-länder har redan tvång på registrering av hundar, säger Lehkonen.

Finlands djurskyddsföreningars förbund (SEY) stöder ett tvång på registrering för både hundar och katter. I tillägget som nu bereds nämns dock inte katter. Detta trots att katten är finländarnas populäraste husdjur – SEY uppskattar att det finns mellan en halv till en miljon katter i Finland.

– Vi hade gärna sett att även katter måste registreras, säger verksamhetsledare Kati Pulli.

Enligt Kalmari är det inte aktuellt i detta skede att kräva registrering för katter eftersom de är svårare att fånga upp. Men hon ser problematiken med bland annat sommarkatter som lämnas vind för våg eftersom de inte existerar på pappret.

– Vi måste börja någonstans, och tar redan steg framåt med registreringstvång för hundar, säger Kalmari.

Enighet kring rasförbud

Smuggling, valpfabriker och också sjukdomar som följer med detta, exempelvis antibiotikaresistens, är några av de största problemen för hundar i Finland just nu, berättar Lehkonen.

Många vill förbjuda vissa hundraser som betraktas som farliga, efter att människor attackerats. Detta är något som man lagstiftat om på andra håll, exempelvis i Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Den nya lagen i Finland kommer troligen att definiera mer exakta bestämmelser kring hundraser som betraktas som farliga.

Finska kennelklubben är nöjd med lagförslaget, men fortfarande saknas klara direktiv kring djuruppfödningen, enligt Lehkonen. Han tror inte att ett förbud mot vissa hundraser skulle ge önskad effekt; i stället skulle den svarta marknaden för dessa hundar växa. Djurskyddsföreningarnas förbund ser också samma risker.

Även Anne Kalmari tänker i dessa banor. Det är enligt henne inte klokt att lagstifta om förbud eftersom handeln då riskerar bli ännu mer höljd i dunkel.

– Ett förbud mot vissa raser kan göra att handeln i stället går under jorden.

I slutändan litar hon på de sakkunniga.

– Ministeriet har större sakkunskap och kommer att få det sista ordet.

Finska kennelklubben har inte tagit officiell ställning emot ett förbud av vissa raser, men Harri Lehkonen är inte heller övertygad om att lagstiftning är den rätta vägen att gå.

– Ett förbud skulle inte hjälpa saken framåt, eftersom man lagstiftar om något som inte kan övervakas, säger Lehkonen.

Han nämner Storbritannien där exempelvis hundrasen pitbullterrier är förbjuden, eftersom den ursprungligen avlats fram för att användas till våld. Men där har man misslyckats med att stävja efterfrågan med lagstiftning.

– Aggressiva hundar får inte alls finnas. Men hundens beteende beror främst på ägaren.

Ett registreringstvång skulle förstärka ägarens ansvar för hunden, poängterar Lehkonen.

Kostnaderna ska förpliktiga ägaren

Identitetsmärkningen av hunden ska inte påverka ägarna alltför mycket, menar Kalmari. En registreringsavgift skulle vara kring 15 euro, och man ska få en viss tid på sig att registrera sin hund.

– Djur kostar ju och då är det väl bara bra att man tvingas investera lite pengar till en början så man faktiskt tar ansvar, säger Kalmari.

Chippet som hunden får skulle kosta cirka 20 till 30 euro, uppskattar Lehkonen. Det skulle sättas in i hundens nacke av antingen veterinären eller en av Kennelklubbens märkare. Chippet skulle innehålla information om hunden samt ägarens kontaktuppgifter.

Kalmari saknar ännu ett tillägg om obligatorisk utevistelse för hundar. Enligt hennes uppfattning har det blivit vanligare, särskilt i huvudstadsregionen, att hundägare inte tar ut sina hundar för att rasta dem, utan i stället köper allt fler hundägare hem hundsand så att hundarna kan uträtta sina behov inomhus.

– Hundar måste rastas utomhus, och det borde finnas ett tillägg som förbinder ägarna att de måste ta ut sin hund. Att allt fler vill köpa hundsand är i sig självt inget problem, enligt Kati Pulli.

– Det är väl inget problem att hundarna får göra sina behov när de måste, också inomhus.

Däremot är det enligt Pulli problematiskt ifall detta ersätter utomhuspromenaderna med hunden. Hon stöder ett tillägg där lagen skulle innehålla en bestämmelse om utomhusvistelse för hundar. Men enligt Kalmari finns en sådan bestämmelse än så länge inte med i lagberedningen.

Den nya djurskyddslagen väntas träda i kraft år 2020. Det blir kommunernas uppgift att övervaka hur den följs.